Viktig princip inom handel

Författare: Imâm Ibn Qudâmah al-Maqdisî
Källa: ´Umdat-ul-Fiqh, sid. 52-53
Utgivning: Maktabah ar-Rushd, 1422/2001
Fotnot: Maktabah Dâr-ul-Hadîth.Com
publicerad
23.07.2006

Allâh (ta´âlâ) sade:

وَأَحَلَّ
اللّهُ الْبَيْعَ

”Men Allâh har förklarat
handel lovlig.” (2:275)

Handel innebär ett utbyte mellan egendom och egendom. Allt
som ägs och är nyttigt, är tillåtet att handla med, förutom hundar.
Det är inte tillåtet att handla med hundar och den som utrotar dem
syndar inte. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) förbjöd hundhandel
och sade (i betydelse):

”Den som köper en annan hund än en vallhund eller jakthund,
blir av med två Qîrât [1] handlingar för varje dag.” [2]

Det är inte tillåtet att säljaren säljer något
han inte äger om han inte får tillstånd eller ställföreträde
av ägaren.

Det är inte tillåtet att sälja något obetydligt,
t ex insekter. Inte heller är det tillåtet att sälja något
som består av en förbjuden betydlighet som alkohol och självdött.

Det är inte tillåtet att sälja något som inte
existerar, t ex det ens odling kommer att producera
[3]
. Inte heller eller är det tillåtet att sälja något
man inte förmår att presentera, t ex en försvunnen kamel, en fågel
i luften eller en fisk i vattnet.

Det är inte tillåtet att sälja otillåten egendom
förutom till den som otillåtet har tagit den eller till den som
förmår att ta tillbaka den från honom.

Det är inte tillåtet att sälja något ospecificerat,
som en slav i mängden eller en get i flock, om inte alla är likadana.

Kapitel

Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) förbjöd
”känselhandel” [4] vilket innebär att man säger:

”Vilken skjorta du än rör vid, får du köpa den för
så och så mycket.”

Dessutom är ”kasthandel”
[5]
förbjudet vilket innebär att man säger:

”Vilken skjorta du än kastar på mig, får jag
köpa den för så och så mycket.”

Samma sak gäller om man säger:

”Så långt dessa stenar hamnar om du kastar dem,
så stor del av marken kommer jag att sälja till dig.”

Det är inte tillåtet för en person att lägga sig in
i en annans handel [6] på samma sätt som det inte är tillåtet
för en stadsbo att sälja en främlings
[7]
varor på stadsmarknaden.




[1]
Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ställdes frågan:
”Vad är två Qîrât?” Han sade: ”Likt två väldiga berg.” al-Bukhârî
(1325), Muslim (2186) och Ahmad (2/233).

[2] al-Bukhârî (5163) och Muslim (1575).

[3] Imâm Bahâ’-ud-Dîn al-Maqdisî (rahimahullâh) förklarade:

”Ty det är okänt och omöjligt att presentera.” (al-´Uddah
(1/325))

[4] På arabiska ”Mulâmasah”.

[5] På arabiska ”Munâbadhah.”

[6] Imâm Bahâ’-ud-Dîn al-Maqdisî (rahimahullâh) förklarade:

”Exempelvis att det förekommer
två personer som vill sälja en vara. Därefter kommer en av dem till
köparen och säger: ”Jag är beredd att sälja denna vara till dig för ett
lägre pris än det priset jag betalade för” eller ”Jag säljer bättre vara
till dig för samma pris”.” (al-´Uddah (1/327))

[7] Imâm Bahâ’-ud-Dîn al-Maqdisî (rahimahullâh) förklarade:

”En främling är den som kommer till en stad från
en annan ort, vare sig det rör sig om han är en beduin, bybo eller stadsbo
från en annan stad.” Ibid.