Vänteperioden

publicerad
26.08.2010

Författare: Imâm Muwaffaq-ud-Dîn bin Qudâmah al-Maqdisî (d. 620)
Källa: ´Umdat-ul-Fiqh (2/103-111)

Kvinnan som skiljs från mannen innan han rör vid henne har ingen vänteperiod. Allâh (ta´âlâ) sade:

”Troende! Om ni ingår äktenskap med troende kvinnor och sedan skiljer er från dem, innan ni ännu rört dem, skall ingen väntetid räknas för dem.”1

Kvinnor med vänteperioder delas upp i fyra typer:

Den första: Gravida kvinnor. Deras vänteperiod upphör när de har fött. Om kvinnan är gravid med tvillingar, upphör hennes vänteperiod först när det andra barnet har fötts. Graviditeten som vänteperioden upphör med och som får slavinnan att bli barnets moder, är graviditeten i vilken något av en människas gestalt är uppenbar.

Den andra: Kvinnor vilkas makar har gått bort. Deras vänteperiod är fyra månader och tio dagar. Slavinnornas vänteperiod är hälften så kort. Det spelar ingen roll om det sker innan mannen rör vid henne eller efter.

Den tredje: Skilda kvinnor som får sin menstruationsperiod. Deras vänteperiod är tre menstruationsperioder. Slavinnornas vänteperiod är två menstruationsperioder.

Den fjärde: Kvinnor som inte kan få sin menstruationsperiod. Deras vänteperiod är tre månader. Detsamma gäller kvinnan som än inte har fått sin menstruationsperiod. Slavinnans vänteperiod är två månader.

Det är föreskrivet att avvakta tillsammans med vänteperioden vid tre tillfällen:

Det första: Om hennes menstruation upphör utan att känna till orsaken. I detta fall avvaktar hon i nio månader. Därefter väntar hon lika länge som de som inte kan få någon menstruationsperiod längre. Om hon däremot skulle känna till orsaken bakom den uteblivna menstruationsperioden, väntar hon till dess att den återvänder så att hon kan vänta utmed den.

Det andra: Om hennes make försvinner på en farlig plats eller bland sitt folk utan att man känner till något om honom. I detta fall avvaktar hon i fyra år. Därefter väntar hon lika länge som kvinnan vars make har gått bort. Om han skulle försvinna vid något annat tillfälle än de omnämnda, låter hon bli att gifta sig till dess att hon övertygas om hans död.

Det tredje: Om en kvinna börjar tvivla på grund av graviditetssymptom efter att hennes vänteperiod är över. I detta fall skall hon inte gifta sig förrän tvivlet upphör. Om hon då skulle gifta sig, anses äktenskapet inte vara giltigt. Skulle hon däremot börja tvivla efter att ha gift sig, upphävs inte äktenskapet om man vet att hon inte var gravid när hon gifte sig.

Om kvinnan som har sin vänteperiod gifter om sig, anses hennes äktenskap vara ogiltigt och de skall då separeras. Om de separeras innan samlag, fulländar hon den förstes vänteperiod. Om de separeras efter samlag, fortsätter hon med den förstes vänteperiod från och med att den andre hade samlag med henne medan den andres skjuts upp. Därefter får han gifta sig med henne efter att båda vänteperioderna har fullbordats. Om hon föder ett barn som tillhör en av männen, upphör den förstes vänteperiod medan den andres inleds. Om det är möjligt att barnet tillhör någon av dem, får släktforskare undersöka barnet som tillskrivs den de anser vara fadern. Hennes vänteperiod upphör med denne man och inleds nu med den andre.

1 33:49