Tre typer av blint följe

Fråga: Om vi säger att blint följe är förbjudet dömer vi då den som följer andra blint för fel, villfarelse eller otro?

Svar: Det varierar. Ibn-ul-Qayyim (rahimahullâh) förklarade frågan ingående och i detalj i boken ”A´lâm-ul-Muwaqqi´în”. Det har angetts att blint följe finns i tre former. En är obligatorisk, en kan diskuteras och en är förbjuden som inte är tillåten under några som helst omständigheter eftersom den leder till otro och villfarelse.

Den första formen berör lekmännen. Det är obligatoriskt för lekmännen som är okunniga om domarna att fråga de lärda och följa deras svar blint. De skall göra sitt bästa för att fråga den kunnigaste och frommaste. Mer kan de inte göra. Allâh (ta´âlâ) sade:

فَاسْأَلُواْ أَهْلَ الذِّكْرِ إِن كُنتُمْ لاَ تَعْلَمُونَ

”Fråga Påminnelsens folk, om ni inte vet det.”1

De är inte ålagda mer än att fråga de lärda om sanningen och Sharî´ah. De lärda i sin tur är skyldiga att förklara för dem Allâhs föreskrift medan lekmännen är skyldiga att bekräfta och underkasta sig klargörandet. Ty de har ingen kunskap om principer och Allâhs verser och bevis.

Den andra formen berör Mudjtahidûn. En Mudjtahid känner till domarna, men en incident kan äga rum plötsligt så att han inte hinner studera alla bevis. I detta fall får han följa blint personen han anar starkt är kunnigast om domarna och närmast Sharî´ah i frågan som har ägt rum.

Den tredje domen berör Mudjtahidûn som söker insiktsfull kunskap och som har gott om tid på sig. Dessa är ålagda att forska. De får inte följa blint oavsett om det handlar om trosläror eller domar.

116:43