Târiq as-Suwaydân är inte lärd

Fråga: Vad anser ni om Târiq as-Suwaydân? Ungdomarna har ett tvivel och det är att den här mannen nämner sanning och falskhet och till följd därav skall vi acceptera sanningen från honom till skillnad från falskheten. Hur avvisas det tvivlet?

Svar: Târiq as-Suwaydân är inte lärd. Den religiösa ungdomen som associerar sig med islam skall inte låta sig luras:

فَاسْأَلُواْ أَهْلَ الذِّكْرِ إِن كُنتُمْ لاَ تَعْلَمُونَ

”Fråga Påminnelsens folk, om ni inte vet.”1

Låt oss referera till de lärda som har kunskap om Qur’ânen och Sunnah. De lärda är profeternas arvingar.

Trots att den här mannen är okunnig går han in i frågor som både skadar honom och andra och i synnerhet lekmännen som tror att han är lärd och from. De lärda har talat om honom och kritikerna har kritiserat honom. Det handlar speciellt om ämnet relaterat till följeslagarna. Det finns många synpunkter på honom. Har alla lärda dött ut så att ni endast kan hitta den här mannen? Kunskapsbaserade böcker är tillgängliga och lov och pris tillkommer Allâh. Ni har Qur’ânen framför er. Ni har Qur’ân-tolkningarna framför er. Ni har Sunnah-böckerna och deras förklaringar framför er. Det är kunskap och en nyttig sådan.

Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) varnade för Ahl-ul-Bid´a och prövande människor och kallade dem för Ahl-ul-Ahwâ’, lustarnas folk. Han varnade för dem och till och med Allâh (tabârak wa ta´âlâ) varnade för dem när Han sade:

هُوَ الَّذِيِ أَنزَلَ عَلَيْكَ الْكِتَابَ مِنْهُ آيَاتٌ مُّحْكَمَاتٌ هُنَّ أُمُّ الْكِتَابِ وَأُخَرُ مُتَشَابِهَاتٌ فَأَمَّا الَّذِينَ في قُلُوبِهِمْ زَيْغٌ فَيَتَّبِعُونَ مَا تَشَابَهَ مِنْهُ ابْتِغَاء الْفِتْنَةِ وَابْتِغَاء تَأْوِيلِهِ وَمَا يَعْلَمُ تَأْوِيلَهُ إِلاَّ اللّهُ

”Det är Han som har uppenbarat för dig denna Skrift, där det finns fast och klart formulerade budskap – de utgör dess kärna – och andra som är mindre tydliga. Men de vilkas hjärtan har farit vilse går efter sådant i Skriften som är mindre tydligt, när de försöker så split och förvirring genom [godtycklig] tolkning av dess innersta mening – dess innersta mening känner ingen utom Allâh.”2

Allâh sade att de vilkas hjärtan har farit vilse är ute efter prövningar. De prövar sig själva och andra. Allâh klargjorde deras dåliga tillstånd och uppsåt. Om Ahl-ul-Ahwâ’ är på det här viset är det obligatoriskt för den smarte muslimen att undvika dem. Ty de är ute efter prövningar och hoppas på att olyckor skall drabba honom. De vill föra in honom i sin falskhet. Därför måste han akta sig för dem oerhört mycket. Härav sade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”När ni ser dem som följer det som är oklart däri skall ni veta att det är dem som Allâh har namngett. Akta er för dem.”3

När ´Umar bin al-Khattâb (radhiya Allâhu ´anh) visade för sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) en text ur Toran blev han arg trots att han kunde ta från Toran som är uppenbarad av Allâh (´azza wa djall). Men i och med att judarna hade förorenat den med falskheter varnade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) för att sanningen skulle tas ur denna Skrift. Det räcker med Qur’ânen och Sunnah. Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) blev arg och sade:

”Är ni förvirrade kring den, Ibn-ul-Khattâb? Jag svär vid Honom i Vars hand min själ ligger att jag har kommit till er med den vit och ren. Fråga dem inte om något så att de inte säger sanning till er som ni beljuger eller falskhet som ni bekräftar. Jag svär vid Honom i Vars hand min själ ligger att om Mûsâ hade levt hade han endast fått följa mig.”4

Om en uppenbarad Skrift är blandad med falskhet, vad skall man då säga om tal som stammar från en person som inte är lärd eller från Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah och som endast följer lusten?

Jag hörde en diskussion mellan honom och en Râfidhî. Däri talar han för att vara denne Râfidhî till lags. Han försöker jämställa Ahl-us-Sunnah och Râfidhah. Man kan till och med förstå från hans tal att han anser Râfidhah vara bättre än Ahl-us-Sunnah och att om man hade forskat i Ahl-us-Sunnahs böcker skulle man upptäcka villfarelser som motsvarar Râfidhahs villfarelser och än värre.

Hur kan man lita på och luras av en person som säger så? Att ta sanningen ur de vilsnas böcker och lämna deras falskhet är en vidrig princip. De vet mycket väl att de lägger ut fällor med den principen. De jagar naiva ungdomar som inte skiljer mellan sanning och falskhet. Det finns risk att de uppfattar sanningen som falskhet och falskheten som sanning så att de accepterar falskheten och förkastar sanningen. Många ungdomar har drabbats av denna åsikt. De började lyssna på kassettband och läsa böcker av människor som följer falskheten och lustarna. Rätt som det var såg du hur de vände sanningen ryggen för falskheten och dess folk – och skydd sökes hos Allâh!

Således varnar vi för läsningar i de vilsnas böcker av den anledningen att många av dem som var nära Sunnah for vilse på grund av dem. De färdades på sanningens väg till dess att de konfronterades av den här principen och dess förespråkare. På grund av det gick de vilse och började bekämpa Sunnah och Ahl-us-Sunnah.

Var mycket försiktiga! Endast en lärd med kött på benen får läsa i de vilsnas böcker för att känna till deras falskhet och varna för den. Sanningen finns – och lov och pris tillkommer Allâh – i Qur’ânen, Sunnah och Ahl-us-Sunnahs trosläror och metodiker. Jag svär vid Allâh att vi inte behöver de vilsnas böcker och kassettband och särskilt inte personen som ni frågade om. Jag ber Allâh att Han skänker oss och er insikt.

121:7

23:7

3al-Bukhârî (4547) och Muslim (2665).

4Ahmad (14736).