Slavens två tillstånd i förhållande till ödet

Varje handling som Allâh inte hjälper slaven med kommer oundvikligt inte att ske. Det som inte sker via Allâh sker inte alls och det som inte sker för Allâhs sak kommer varken att förbli eller gagna. Därför befallde Han slaven att säga i varje bön:

إِيَّاكَ نَعْبُدُ وإِيَّاكَ نَسْتَعِينُ

”Dig tillber vi och Dig anropar vi om hjälp.”1

Slaven har två tillstånd:

Ett är innan ödet. Härmed får han be Allâh om hjälp, förlita sig på Honom och tillbe Honom.

Ett annat är efter ödet. Härmed får han lovprisa Allâh när han lyder Honom, härda och behagas när han råkar ut för olyckor och be om förlåtelse efter synder samt dyrkan för bristerna som görs däri. Han skall tacka Allâh för dyrkan då de hör till Hans gåvor. Han tittar på ödet efter att en olycka har varit och ber om förlåtelse i samband med olyckan. Allâh (ta´âlâ) sade till Sin profet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

فَاصْبِرْ إِنَّ وَعْدَ اللَّهِ حَقٌّ وَاسْتَغْفِرْ لِذَنبِكَ

”Ha därför tålamod – Allâhs löfte är sanning – och be om förlåtelse för din synd.”2

مَا أَصَابَ مِن مُّصِيبَةٍ فِي الْأَرْضِ وَلَا فِي أَنفُسِكُمْ إِلَّا فِي كِتَابٍ مِّن قَبْلِ أَن نَّبْرَأَهَا إِنَّ ذَلِكَ عَلَى اللَّهِ يَسِيرٌ لِكَيْلَا تَأْسَوْا عَلَى مَا فَاتَكُمْ وَلَا تَفْرَحُوا بِمَا آتَاكُمْ

”Ingen olycka drabbar jorden och inte heller er själva utan att den förts in i [Vår] bok, innan Vi sätter den i verket. Detta kostar inte Allâh någon möda. [Så är det] för att ni inte skall sörja över det som ni har gått miste om, och inte heller jubla i övermod över det som Han har skänkt er.”3

11:5

240:55

357:22-23