Situationer för föreskrivna svordomar

al-Bukhârî sade:

14 – Abûl-Yamân berättade för oss: Shu´ayb underrättade oss: Abûz-Zinâd berättade för oss, från al-A´radj, från Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) som berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Jag svär vid Honom i Vars hand min själ är att ingen av er tror förrän han älskar mig mer än sin fader och sitt barn.”

Hadîthen bevisar att det är tillåtet att svära vid Allâh ehuru man inte blir ombedd att göra det. Dock är det olämpligt om det inte finns något skäl till det. Ett skäl är ämnets vikt. Härmed kan det vara fordrat att svära för att understryka frågan ehuru ingen ber en att svära.

Ett annat skäl är att fördöma den tilltalade. Allâh (ta´âlâ) sade:

زَعَمَ الَّذِينَ كَفَرُوا أَن لَّن يُبْعَثُوا قُلْ بَلَى وَرَبِّي لَتُبْعَثُنَّ

”De otrogna påstår att de inte skall uppväckas från de döda. Säg: ”Vid min Herre! Helt visst skall ni återuppväckas.”1

Ett tredje skäl är i samband med den tilltalades tvivel. Om den tilltalade tvivlar skall du svära för honom så att hans tvivel upphör. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَيَسْتَنبِئُونَكَ أَحَقٌّ هُوَ قُلْ إِي وَرَبِّي إِنَّهُ لَحَقٌّ

”De frågar dig: ”Är då allt detta [verkligen] sant?” Säg: ”Ja, vid min Herre! Det är sant.”2

Annars är det bäst att inte svära därför att Allâh sade:

وَاحْفَظُواْ أَيْمَانَكُمْ

”Håll därför era eder.”3

Allâh (´azza wa djall) fördömde den som har som vana att svära:

وَلَا تُطِعْ كُلَّ حَلَّافٍ مَّهِينٍ

”Och lyssna inte till den som är färdig att svära på allt.”4

164:7

210:53

35:89

468:10