Sanningen bakom al-Wâsitiyyah

Den här boken benämnd ”al-´Aqîdah al-Wâsitiyyah” refererar till en man som bad Shaykhen [Ibn Taymiyyah] skriva den. Mannen var lärd och kom från den irakiska staden Wâsits utkanter, varav namnet ”al-´Aqîdah al-Wâsitiyyah”. Flera namn skadar inte. Poängen ligger i utmärkelsen.

Shaykh-ul-Islâm har många trosrelaterade böcker. Jag överdriver inte om jag säger att de flesta av Shaykh-ul-Islâms böcker är trosrelaterade. Han skrev kortfattade och stora trosrelaterade verk. De flesta skrev han som svar på ställda frågor. Han tog knappt initiativet att börja författa på egen hand. Nästan alla hans böcker är svar på frågor och avvisningar av de oliktänkande.

En av de finaste och bästa trosrelaterade böckerna som han har skrivit är den här boken vid namnet ”al-´Aqîdah al-Wâsitiyyah”. Det sägs att han satt ned efter ´Asr och skrev ned under en enda sittning. Han blev omdebatterad och omdiskuterad kring boken. Ty däri fastställde han Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs troslära från Salaf bland följeslagarna, efterföljarna, religionens imamer och dem som följde dem. Det stämde inte överens med de flesta människornas läror. De hade fallit i innoverade läror och av den anledningen fördömde det något som avvek från deras värderingar.

I debatten som han skrev ned1 klargjorde han att han endast har fastställt i boken det som bevisas av Qur’ânen och Sunnah och följts av de förträffliga generationerna bland följeslagarna och efterföljarna och att han endast har använts sig av ett Sharî´ah-baserat språk.

Denna bok skiljer sig från hans andra trosrelaterade böcker. Många av hans trosrelaterade böcker består av lögnarnas tvivel och hur han avvisar dem med hjälp av intellektet och Sharî´ah. Så är fallet med boken ”at-Tadmuriyyah”. Boken ”al-´Aqîdah al-Wâsitiyyah” är däremot helt ren. Den fastställer endast Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs troslära och fundament ackompanjerade med bevisen ur Qur’ânen och Sunnah. Det nämns inga som helst tvivel från de oliktänkande däri. Därför är det lämpligt att memorera denna bok.

1Se ”Madjmû´-ul-Fatâwâ” (3/160).