Salaf om att Allâh är den Uppenbare och den Dolde

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

هُوَ الْأَوَّلُ وَالْآخِرُ وَالظَّاهِرُ وَالْبَاطِنُ وَهُوَ بِكُلِّ شَيْءٍ عَلِيمٌ

”Han är den Förste och den Siste; Han är den Uppenbare och den Dolde och Han har kännedom om allt.”1

Det vill säga, Han är den Förste innan allting och Han saknar en början. Han fanns när inget annat fanns.

Han är den Siste efter att allting har försvunnit och Han saknar ett slut. När allting försvinner är Han kvar.

Han är den Uppenbare som härskar och är ovanför allting.

Han är den Dolde som vet allting. Det är betydelsen av Ibn ´Abbâs ord.

Yamân sade:

”Han är den Förste; den Evige, den Siste; den Barmhärtige, den Uppenbare; den Ömme, den Dolde; den Vetande.”

as-Suddî sade:

”Han är den Förste med Sin välvilja om Han lär dig Tawhîd. Han är den Siste med Sin givmildhet om Han lär dig ångern när du har syndat. Han är den Uppenbare med Sin vägledning om Han leder dig till att göra Sudjûd till Honom. Han är den Dolde med Sitt döljande om du trotsar Honom och Han döljer dig.”

al-Djunayd sade:

”Han är den Förste som vidgar brösten, den Siste som förlåter synderna, den Uppenbare som avvärjer svårigheterna och den Dolde som vet det dolda.”

´Umar (radhiya Allâhu ´anh) frågade Ka´b om den versen varpå han svarade:

”Den betyder att Hans kunskap om det första är som Hans kunskap om det sista och att Hans kunskap om det uppenbara är som Hans kunskap om det dolda.”

157:3