Religiös person umgås med barn och ungdomar

Fråga: Det finns en religiös yngling som leker med kvarterets barn och ungdomar. Bröderna säger åt honom att det är opassande eftersom han är religiös. De är fula i munnen och kan ibland slarva med vissa böner. Får han leka med dem?

Svar: Först och främst måste man undvika skumma platser. En man som umgås med barn och ungdomar väcker misstankar hos folk. Han måste undvika sådant. En gång när profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följde Safiyyah ut ur moskén fick två följeslagare syn på dem varvid de ökade farten. Då sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Ta det lugnt. Det är bara Safiyyah.” De sade: ”Fri är Allâh från brister!” Då sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Satan rinner i människan som blodet. Jag fruktade att han skulle kasta något i era hjärtan.”1

Detta trots att skillnaden mellan de båda fallen är som himmel och jord.

Således råder jag den religiösa brodern att undvika skumma situationer så att både hans heder och religion går säkra. Jag befarar även att Satan intalar honom att göra något ont med dessa barn.

Visst, att han skojar någon gång med någon av dem är harmlöst om hjärtat är friskt. Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var vänlig mot barn och kunde skoja med dem. Det fanns en liten pojke som hade en fågel som hette Abûn-Nughayr. Han var glad över sin fågel och lekte med den. Fågeln dog och pojken blev ledsen varför sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brukade säga till honom:

”Vad hände med Abûn-Nughayr, Abû ´Umayr?”

Vad gäller umgänge med barn och pojkar, så råder jag honom att lämna dem så att både hans heder och religion går säkra. Han skall inte ens umgås med dem för kallets skull. Istället får han gå till dem i sällskap av någon annan och kalla dem. Han skall inte vara ensam med dem.

1al-Bukhârî (2035) och Muslim (2175).