Profeter var skyddade mot tvivel

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَإِذْ قَالَ إِبْرَاهِيمُ رَبِّ أَرِنِي كَيْفَ تُحْيِي الْمَوْتَى قَالَ أَوَلَمْ تُؤْمِن قَالَ بَلَى وَلَكِن لِّيَطْمَئِنَّ قَلْبِي

Och när Ibrâhîm sade: “Herre! Visa mig hur Du återuppväcker de döda.” Han frågade: “Tror du då inte?” Han svarade: “Jo, jag tror, men jag vill att mitt hjärta skall få ro.”1

Profeterna (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam) kunde inte tvivla på ett sådant sätt, ty det är otro. Profeterna var ju ense om att tro på Uppståndelsen. Allâh (ta´âlâ) har berättat att Satan kan inte komma åt Hans profeter och förtrogna:

إِنَّ عِبَادِي لَيْسَ لَكَ عَلَيْهِمْ سُلْطَانٌ وَكَفَى بِرَبِّكَ وَكِيلاً

Men du skall inte ha någon makt över Mina slavar; ingen som sätter sin lit till din Herre behöver ett annat skydd.”2

Hur kunde han då få dem att tvivla om han saknade makt över dem? Det Ibrâhîm (´alayhis-salâm) bad om var att se hur förtvinade lik upplivades. Han ville bara bli än mer övertygad genom att se upplivningens själva tillvägagångssätt.

12:260

217:65