Poängen ligger i sanningen och inte i kvantiteten

Till frågorna som fanns på den hedniska tiden hörde att de brukade argumentera med majoriteten för att bevisa sanningen och minoriteten för att bevisa falskheten. De ansåg att sanningen var det som majoriteten följde och att det som minoriteten följde inte var sanningen. Detta var deras kriterium när de skulle avgöra vad som var sanning och falskhet.

Det är fel. Allâh (djalla wa ´alâ) sade:

وَإِن تُطِعْ أَكْثَرَ مَن فِي الأَرْضِ يُضِلُّوكَ عَن سَبِيلِ اللّهِ إِن يَتَّبِعُونَ إِلاَّ الظَّنَّ وَإِنْ هُمْ إِلاَّ يَخْرُصُونَ

”Om du vill göra flertalet av jordens invånare till viljes, kommer de att leda dig bort från Allâhs väg. De går bara efter lösa antaganden och förmodar [än det ena, än det andra].”1

Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) sade:

وَلَكِنَّ أَكْثَرَ النَّاسِ لاَ يَعْلَمُونَ

”Men de flesta människor vet inte.”2

وَمَا وَجَدْنَا لأَكْثَرِهِم مِّنْ عَهْدٍ وَإِن وَجَدْنَا أَكْثَرَهُمْ لَفَاسِقِينَ

”Hos de flesta av dem såg Vi [ingen trohet mot] löften eller [ingångna] avtal; ja, de flesta av dem fann Vi vara trotsiga syndare.”3

Det handlar inte om majoriteten och minoriteten. Det handlar om sanningen. Den som besitter sanningen, om han så är ensam, har rätt. Det är han som måste följas. Om majoriteten har fel är det obligatoriskt att förkasta dem och inte luras av dem. Poängen ligger alltså i sanningen. Därför säger de lärda att sanningen känns inte vid via människorna, utan det är människorna som känns vid via sanningen. När Allâh (djalla wa ´alâ) talade om de tidigare samfunden sade Han att minoriteten kan ha rätt:

وَمَا آمَنَ مَعَهُ إِلاَّ قَلِيلٌ

”De som delade hans tro var nämligen bara ett fåtal.”4

I hadîthen berättar profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hur han såg hur det kommer att komma en profet med en skara anhängare, en profet med en anhängare, en profet med två anhängare och en profet med ingen anhängare alls. Poängen ligger alltså inte i att ha många anhängare till sin lära eller åsikt. Poängen ligger i vad som är sanning och falskhet. Det som är sanning, om det så bara skulle finnas ett fåtal som håller fast vid den eller ingen alls, är det som skall följas. Däri finns räddningen. Falskheten stöds aldrig av de många anhängarna. Detta kriterium måste muslimen alltid tänka på. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Islam började främmande och kommer att återvända främmande.”5

Det kommer att ske när det råder mycket ondska, prövningar och förvillelser. Då kommer det bara finnas enstaka människor som följer sanningen. De kommer att bli främmande i samhället. När sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sändes var hela världen dränkt i otro och villfarelse. Han kallade på människorna och fick med sig en man och därpå en till man till dess att de blev många. Hela Quraysh, den arabiska halvön och världen var vilsen. Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var ensam när han kallade människorna. De som följde honom var få jämfört med resten av världen.

Poängen ligger som sagt inte i kvantiteten. Poängen ligger i det korrekta och sanningen. Visst är det bra om majoriteten håller sig till sanningen, men det hör till Allâhs sätt att Han låter majoriteten följa falskheten:

وَمَا أَكْثَرُ النَّاسِ وَلَوْ حَرَصْتَ بِمُؤْمِنِينَ

”De flesta människor uppnår inte tron, hur mycket du än önskar det.”6

وَإِن تُطِعْ أَكْثَرَ مَن فِي الأَرْضِ يُضِلُّوكَ عَن سَبِيلِ اللّهِ إِن يَتَّبِعُونَ إِلاَّ الظَّنَّ وَإِنْ هُمْ إِلاَّ يَخْرُصُونَ

”Om du vill göra flertalet av jordens invånare till viljes, kommer de att leda dig bort från Allâhs väg. De går bara efter lösa antaganden och förmodar [än det ena, än det andra].”7

16:116

27:187

37:102

411:40

5Muslim (146).

612:103

76:116