Panenteism hos Deobandiyyah

Deobandî-shaykhen Imdâdullâh al-Muhâdjir al-Makkî sade:

”Panenteismen är sann och korrekt och den förste som gav sig in i denna fråga är Shaykh Ibn ´Arabî. ” (Shamâ’im Imdâdiyyah, sid. 32)

Ibn ´Arabîs åsikt och troslära här fordrar inget klargörande eller någon förklaring eftersom det är han som sade:

”Skapelsens existens är Skaparens existens.” (Se “Sharh al-´Aqîdah at-Tahâwiyyah”, sid. 556)

Likaväl sade han:

”I allting förekommer ett tecken som tyder på att Han är dess kärna. Ingenting annat än Allâh existerar.” (Futûhât Makkiyyah, 1/272)

Likaså sade Imdâdullâh al-Makkî:

”Att skilja mellan slaven och Guden är ett rent avguderi.” (Shamâ’im Imdâdiyyah, sid. 37)

Imdâdullâh sade också:

”Innan tjänaren fanns till, var han Herren som var dold medan Herren är slaven som är uppenbar.” (ibid. 38)

Han sade också:

”Låt den som vill sitta med Allâh sitta med Sûfiyyah.” (ibid. 49)

Deobandî-shaykhen Fadl Haqq al-Khayrâbâdî sade:

”Om sändebuden skulle ha uppmanat till panenteism, hade det förstört hela visheten med att sända sändebuden. Således blev de beordrade att tala med människorna på ett sätt som deras förstånd begriper.” (ar-Rawd al-Mudjawwad, sid. 44)

Deobandî-shaykhen Muhammad Zakariyyâ al-Kândahlawî sade:

”Sannerligen är al-Haqq (Sanningen, d v s Allâh) källan till all godhet och skönhet och faktum är att det inte finns någon skönhet i universumet förutom Hans skönhet.” (Tablîghî Nisâb Fadhâ’il-il-Qur’ân, sid. 300)

Han sade om den korsfäste kättaren Abû Mansûr al-Hallâdj:

”Abû Mansûr korsfästes endast för att han inte var artig med Allâh. Att han sade ”Jag är al-Haqq” är visserligen sant, men det medför en nedsatt artighet.” (Walî Kâmil, sid. 249, av ´Azîz-ur-Rahmân ad-Deobandî)

Författaren till ”Ta´lîm-ul-Islâm” sade:

”Det förekommer en mycket precis fråga inom Tasawwuf, nämligen panenteism, vilket i sin tur innebär att all existens är Allâh och att all annan existens är inbillning och hallucination. Precis så sade Shaykh Djâmî: ”Det förekommer ingenting i skapelserna utom Du. Du är  förmiddagens sol och allt annat än Du är en skugga.”

Därefter fullbordade han sitt tal med att säga:

”På så sätt vet man att deras fras ”ingenting existerar utom Allâh” är helt korrekt.” (Ta´lîm-ul-Islâm, sid. 552)