Övergiven Qur’ân

Fråga: En person memorerar Qur’ânen samtidigt som han inte läser den ur bokform. Anses han ha övergivit Qur’ânen? Vad innebär det att Qur’ânen överges?

Svar: Om en person memorerar Qur’ânen och nöjer sig med att läsa den utantill, så är det bra. De flesta följeslagare (radhiya Allâhu ´anhum) gjorde så. Många av dem var analfabeter. Även profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) utgick från utantill läsning. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kunde ju varken skriva eller läsa. Så den som memorerar Qur’ânen och nöjer sig med utantill läsning har ingalunda övergivit den. Han rentav memorerar Qur’ânen och vidhåller den.

Qur’ânen kan övergivas på två sätt:

1 – Övergiven läsning.

2 – Övergiven praktik.

Det andra sättet är värre och allvarligare. Det kan vara otro att inte praktisera det som står i Qur’ânen. Däremot är det inte möjligt för en muslim att överge Qur’ân-läsning. Inte ens gummorna i sina hem låter bli att läsa Qur’ânen. Alla muslimer läser al-Fâtihah och något mer ur Qur’ânen. Den som läser al-Fâtihah och något mer därtill har inte övergett Qur’ânen.

Alltså kan Qur’ânen överges på två vis:

1 – Övergiven läsning. Det är inte rimligt att någon muslim överger den på det viset. Det enda undantaget skulle i så fall vara muslimer som lever i avlägsna länder och kan inte ens al-Fâtihah.

2 – Övergiven praktik. Detta är det farliga. Således sade Allâh (ta´âlâ):

وَقَالَ الرَّسُولُ يَا رَبِّ إِنَّ قَوْمِي اتَّخَذُوا هَذَا الْقُرْآنَ مَهْجُورًا

Och sändebudet har sagt: ”Herre! Mitt folk har övergivit denna Qur’ân.”1

Det vill säga, att de läser den utan att efterleva den. Det är det som befaras för samfundet. Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade om Khawâridj:

Ett folk skall läsa Qur’ânen utan att den passerar deras strupar. De kommer att tränga igenom islam liksom en pil tränger igenom bytet.”2

Ty de praktiserar inte den. Och även om de till synes skulle göra det, så är deras hjärtan tomma på den.

125:30

2ad-Dârimî (204), Bahshal i ”Târîkh Wâsit” och al-Khatîb al-Baghdâdî i ”Târîkh Baghdâd” (12/162). Autentisk enligt al-Albânî i ”Silsilah al-Ahâdîth as-Sahîhah” (5/13-14).