Muslimernas ständiga färder

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

التَّائِبُونَ الْعَابِدُونَ الْحَامِدُونَ السَّائِحُونَ الرَّاكِعُونَ السَّاجِدونَ الآمِرُونَ بِالْمَعْرُوفِ وَالنَّاهُونَ عَنِ الْمُنكَرِ وَالْحَافِظُونَ لِحُدُودِ اللّهِ وَبَشِّرِ الْمُؤْمِنِينَ

”De [får glädjas åt denna seger] som ångrar sig, de som dyrkar och som ständigt färdas [i Hans ärenden], de som böjer ryggarna och faller ned på sina ansikten [inför Honom], som anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt och som inte överskrider Allâhs gränser. Kungör detta glada budskap för de troende!”1

Det finns bevis för att de ständiga färderna är djihâd. Abû Dâwûd rapporterade i sin ”as-Sunan” via Abû Umâmah att en man sade:

”Allâhs sändebud! Låt mig färdas.” Då sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Mitt samfunds färd är djihâd för Allâhs sak.”2

´Ikrimah sade:

”De är studenterna.”

´Abdur-Rahmân bin Zayd bin Aslam sade:

”De är utvandrarna.”

Denna färd syftar nämligen inte på det vissa människor gör när de bara vandrar runt på jorden och bosätter sig i bergsspringor, grottor och vildmarker. En sådan handling är inte föreskriven frånsett när det råder prövningar och religionen äventyras. Det har rapporterats i al-Bukhârîs ”as-Sahîh” via Abû Sa´îd al-Khudrî (radhiya Allâhu ´anh) som berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Det nalkas att mannens bästa egendom kommer att vara får som han leder till bergstopparna och dalarna för att rädda sin religion från prövningarna.”

19:112

2Autentisk enligt al-Albânî i ”Sahîh-ul-Djâmi´” (2093).