Minst men ändå störst

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَإِنَّ كَثِيرًا لَّيُضِلُّونَ بِأَهْوَائِهِم بِغَيْرِ عِلْمٍ إِنَّ رَبَّكَ هُوَ أَعْلَمُ بِالْمُعْتَدِينَ

”Många [människor] vilseleder [andra] med vad de i sin okunnighet tror vara rätt eller orätt. Din Herre vet bäst vilka de är som överträder [Hans bud].”1

Allâh vet också bäst vem som vägleds och vägleder. Därför måste ni troende underkasta er Hans råd, påbud och förbud eftersom Han vet bättre vad som är bäst för er samt att Han är nådigare mot er än vad ni själva är.

Versen bevisar också att sanningen bevisas inte av en stor folkmassa liksom den lilla minoriteten inte bevisar att de inte har rätt. Det är faktiskt tvärtom. De som håller fast vid sanningen är en minoritet. Trots det är de störst hos Allâh sett till status och belöning. För att veta vad som är sanning och osanning måste man tillämpa sätten som visar det.

16:119