Jorden äter inte upp profeters och martyrers kroppar

publicerad
25.02.2011

Författare: Imâm Muhammad bin Ahmad al-Qurtubî
Källa: al-Muntaqâ min at-Tadhkirah, sid. 142-144

Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلاَ تَحْسَبَنَّ الَّذِينَ قُتِلُواْ فِي سَبِيلِ اللّهِ أَمْوَاتًا بَلْ أَحْيَاء عِندَ رَبِّهِمْ يُرْزَقُونَ

”Och betrakta inte dem som fallit i kampen för Allâhs sak som döda. Nej, de lever hos sin Herre och de försörjs.”1

Därför skall man varken tvätta liken eller be för dem. Detta har bekräftats via autentiska hadîther i samband med Uhuds martyrer och andra.

Mâlik rapporterade från ´Abdur-Rahmân bin Abî Sa´sa´h som berättade för honom att han hade fått reda på att en översvämning hade orsakat att ´Amr bin al-Djamûh as-Sulamî al-Ansârîs och ´Abdullâh bin ´Amr as-Sulamî al-Ansârîs gravar hade sjunkit. De låg begravda i en och samma grav och de hade stupat i kriget vid Uhud. De grävde upp dem för att lägga dem i nya gravar. Då fann de att deras kroppar inte alls hade ändrats och att det verkade som om de hade begravts igår. En av dem hade sårats och lagt sin hand på såret och i samma tillstånd begravdes han. De tog bort hans hand från såret, men handen återvände till det. Mellan slaget vid Uhud och uppgrävningen var 46 år.2

Ibn ´Abdil-Barr sade:

”Det råder ingen oenighet om att denna hadîth har en avbruten kedja hos Mâlik. Den är dock sammanbunden via andra, autentiska vägar från Djâbir.”3

Samma dom gäller samfunden innan oss bland dem som har stupat för Allâhs sak eller dött för sanningens skull som deras profeter. at-Tirmidhî rapporterade i samband med de troende som blev kastade i eldgravarna och att pojken som dödades av kungen hade begravts:

”Det sägs att han grävdes upp under ´Umar bin al-Khattâbs (radhiya Allâhu ´anh) kalifat. Hans finger låg på hans tinning precis som han lade det när han dog.”

Han sade:

”Denna hadîth är god och främmande.”4

Historien om eldgravarna är rapporterad i Muslims ”as-Sahîh”5. De var ett folk som levde i Nadjrân6 mellan ´Îsâs och Muhammads (sallâ Allâhu ´alayhimâ wa sallam) profetkall.

Det rapporteras hur Mu´âwiyah som kalif befallde att en källa skulle grävas på gravplatsen i centrala al-Madînah och att man byter ut de dödas gravar. Detta skedde ungefär femtio år efter slaget vid Uhud. De begravda grävdes upp i samma tillstånd som de begravdes. Faktum är att alla kunde se hur en spade hade träffat Hamzah bin ´Abdil-Muttalibs (radhiya Allâhu ´anh) fot så att blodet hade börjat rinna och Djâbir bin´Abdillâh grävde upp sin fader ´Abdullâh som om han begravdes igår. Detta är så pass känt om martyrerna att man inte behöver rapportera mycket av det.

Abû Dâwûd och Ibn Mâdjah rapporterade via Aws bin Aws som berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Av era dagar är fredagen den bästa dagen. Då skapades Âdam och då dog han och då skall det blåsas i hornet och då skall alla dö. Be mycket om fred över mig den dagen. Era böner om fred når sannerligen mig.” Då sade de: ”Allâhs sändebud! Hur kommer vår bön om fred över dig till dig när du har multnat?” Han svarade: ”Allâh (´azza wa djall) har sannerligen förbjudit jorden äta profeternas kroppar.”7

Formuleringen är Abû Dâwûds.

1 3:169

2 Mâlik (1005).

3 at-Tamhîd (19/239).

4 3340.

5 3005.

7 Abû Dâwûd (1047) och Ibn Mâdjah (1085).