Ingången (الدخول) i äktenskapet

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَإِن طَلَّقْتُمُوهُنَّ مِن قَبْلِ أَن تَمَسُّوهُنَّ وَقَدْ فَرَضْتُمْ لَهُنَّ فَرِيضَةً فَنِصْفُ مَا فَرَضْتُمْ

Och om ni skiljer er från en kvinna som ni inte har rört men brudgåvan redan har fastställts, ge henne då hälften av det fastställda beloppet.”1

De lärde är eniga om att kvinnan vars make dör innan han hinner vara i enrum med henne och efter att hennes brudgåva har bestämts, får hela brudgåvan till följd av döden.

De lärde är oense om makarnas enrum och huruvida det anses som ingång (الدخول) eller inte. Och förtjänar hon utifrån det en hel brudgåva eller en halv? Den första åsikten valde Mâlik, de lärde i Kûfah, de renläriga kaliferna och majoriteten av de lärde. Det var också ash-Shâfi´îs gamla åsikt. Enligt dem är kvinnan även ålagd att genomgå en vänteperiod.

ash-Shâfi´îs nya åsikt säger att hon skall få halv brudgåva, något versen uppenbarligen bevisar. Ty vidrörningen (المسيس) åsyftar samlag. Han ålägger inte heller henne att genomgå en vänteperiod. Den åsikten valde flera av Salaf.

12:237