Imâm Muhammad bin Jarîr at-Tabarî

Av Shaykh Muhammad bin Jamîl Zînû
(Ur “Kayfa nafham-ul-Qur’ân?” 125-127)
publicerad
07.09.2009

Hans fullständiga namn är Abû Ja´far Muhammad
bin Jarîr bin Yazîd bin Kathîr bin Ghâlib at-Tabarî. Han är utan tvekan
en väl beryktad och framstående lärd i hadîth, Tafsîr, Fiqh och historia.
Han föddes i Tabarastan år 224 H och påbörjade sin resa i strävan efter
kunskap vid tolv års ålder. Han reste till Misr (Egypten), Shâm (Syrien),
Irak och slog sig slutligen ned i Baghdad där han kvarblev tills hans
själ fördes bort. Hans status som lärd är så pass upphöjd att han refereras
till och litas på. Han erhöll kunskap till en nivå som ingen samtida av
hans like nådde.

Naturligtvis så hade han memoriserat Qur’ânen, blivit
väl införstådd med dess meningar, regler, begränsningar och andra ämnen
som är relaterade till Qur’ânen. Han en beryktad lärd i hadîth; de autentiska
och svaga, de upphävda och deras ursprungliga berättar kedjor. Han hade
kunskap om Följeslagarnas, de efterkommande och de som kom efter deras
utsagor. Kunskap om lagar och begränsningar, frågor gällande tillåtet
och förbjudet och andra områden. Likaså var han lärd i historia och händelser
anknutna till människor från det förgångna, till en sådan utsträckning
att han sammanställde en berömd bok med titeln “Kungar och nationers historia”,
och hans bok i ämnet Tafsîr med namnet “Jâmi´-ul-Bayân fî Ta’wîl-il-Qur’ân.

Ibn Jarîr var framstående i ämnesoråden som de olika sätten att recitera
Qur’ânen, Tafsîr, hadîth, Fiqh och historia, och därav skrev han böcker
om flertalet teman och ämnen. Bland dem tillhör hans bok i historia “Kungar
och nationers historia”, hans bok “Reciterandet av Qur’ânen”, boken om
Meningskiljaktigheter hos dem lärda, även Följeslagarnas och de efterföljandes
historia och hans bok i ´Aqîdah som heter Klargörandet av Religionens
fundamentala beståndsdelar och flertalet andra böcker. Endast ett litet
antal av dessa böcker har överlevt tidens påfrestningar och det är hans
böcker i Tafsîr, historia och ´Aqîdah. adh-Dhahabî sade om honom i as-Sîr,

“Han tillhörde dem unika lärda av sin tid
i kunskap, intelligens och var en som skrev flertalet böcker. Det är sällan
man ser någon av hans like. “

Ibn Jarîr anses vara en fadersfigur bland
de lärda i Tafsîr, såväl som i ämnet historia, som adh-Dhahabî nämner,

“Han var en ledare i ämnet Tafsîr, en Imâm
i Fiqh, Ijmâ´ och meningskiljaktigheter hos de lärda. En milstolpe i ämnet
historia och forna generationers leverne. Han var kunnig i reciterandet
av Qur’ânen och i dess språk såväl som andra frågor. “

al-Khatîb al-Baghdâdî berättar,

“Jag hörde ´Alî bin ´Ubaydullâh al-Laghawî
berätta att Ibn Jarîr tillbringade fyrtio år i skrivandet av sin Tafsîr,
och skrev fyrtio sidor om dagen. Han sade att Abû Hâmid al-Isfarânî, en
Faqîh, sade,

“Även om någon skulle resa till Kina for att
erhålla Muhammad bin Jarîr’s Tafsîr, så skulle det inte vara mycket till
ansträngning” eller så sade han något liknande. Orsaken till hans höga
status är i grund och botten hans ofantliga kunskap och hans Tafsîr visar
precis som andra arbeten detta. Han avled år 310 H, må Allâh vara barmhärtig
mot honom.

Metodiken i hans Tafsîr, Jâmi´-ul-Bayân
fî Ta’wîl-il-Qur’ân

Då det gäller hans Tafsîr, så är det en av
de tidigaste, men ej den tidigaste av de böcker som skrevs enbart för
ämnet Tafsîr, och anses vara en av de starkaste böcker såväl som bland
de mest berömda. Den har gjort sig väl förtjänt som den huvudsakliga referens
källan som hänvisas till i ämnet Tafsîr, av både lärda såväl som vanliga
muslimer. Ibn Taymiyyah säger,

“Den tillhör de bästa böckerna baserade på
berättelser och är säkerligen den högsta av dem i status.”

Boken följer Tafsir-un-Naqlî-metodiken, d
v s berättar och sammanställer alla relevanta utsagor från Profeten (sallâ
Allâhu ´alayhi wa sallam), Följeslagarna och de lärda efter dem i sättet
att förklara varje specifik vers. Han nämner även lager och begränsningar
som resulterat från varje vers och extrapolerar domar, såväl som att nämna
lärda före hans utsagor och överensstämmer med de olika Salaf’s utsagor,
samt tillhandahåller en lång akademisk studie av frågor. Individer som
Imâm Ibn Khuzaymah värdesatte den så högt, att efter att ha läst den under
flertalet år, sade,

“Jag har granskat den från dess början till
slut och känner inte till någon på denna jord mer kunnig än Ibn Jarîr.”

Ibn Jarîr lade även stor vikt vid att diskutera
de olika sätten att recitera Qur’ân på, och nämnde samtidigt deras olika
betydelser och förkastade de sätt att recitera på som ej var vanliga.
Han nämnde också, precis som många andra Mufassirûn (Qur’ân-tolkare),
de språkliga grammatiska permuteringarna och diskuterade deras tillämpningar
och dess effekt på Tafsîr.