Imâm Ahmad bin Sâlih al-Misrî

Författare: Imâm Shams-ud-Dîn adh-Dhahabî
Källa: Siyar A´lâm-in-Nubal⒠(12/160-178)
Mu’assasah ar-Risâlah, 1422/2001
Förkortning: Maktabah Dâr-ul-Hadîth.Com
publicerad
04.03.2007

Den store Imâmen och sin epoks Hâfidh i Egypten; Abû
Dja´far al-Misrî. Känd som Ibn-ut-Tabarî.

Hans fader var soldat i Tabaristan.

Abû Dja´far var en ledare
i denna fråga och det var inte många som var som honom, med
hans pålitlighet och gudsfruktan.

Enligt Ibn Yûnus föddes
han 170.

Han hörde från Ibn Wahb,
Sufyân bin ´Uyaynah, ´Abdur-Razzâq, Asad bin Mûsâ, Abû Nu´aym
och andra.

Från honom rapporterade
al-Bukhârî, Abû Dâwûd, Abû Zur´ah ar-Râzî, Muhammad
bin Yahyâ, an-Nasâ’î och andra.

Muhammad bin ´Abdillâh bin Numayr
sade:

”Ingen har kommit till oss som
är så kunnig om hadîth från Hidjâz som den här ynglingen –
nämligen Ahmad bin Sâlih.”

Abû Zur´ah ad-Dimashqî
sade:

”När jag anlände till Irak, frågade
Ahmad bin Hanbal mig: ”Vem har du lämnat efter dig i Egypten?” Jag sade:
”Ahmad bin Sâlih.” Han blev då glad, började le, prisade honom och
bad Allâh för honom.”

Abûl-Hasan al-Harawî sade:

”Jag frågade Ahmad bin
Hanbal: ”Vem är kunnigast om az-Zuhrîs hadîther?” Han sade: ”Ahmad bin
Sâlih och Muhammad bin Yahyâ an-Nîsâbûrî.””

Ya´qûb bin Sufyân sade:

”Jag har skrivit ned från
mer ett tusen pålitliga Shaykher men jag anser endast två
av dem utgöra ett bevis hos Allâh; Ahmad bin Sâlih i Egypten och Ahmad
bin Hanbal i Irak.”

al-Bukhârî sade:

”Ahmad bin Sâlih är pålitlig
och tillförlitlig. Jag har inte sett någon tala illa om honom med
bevis. Ahmad bin Hanbal, ´Alî, Numayr och andra har prisat Ahmad bin Sâlih.
´Alî brukade även säga: ”Fråga Ahmad, han är stadigare.””

Ahmad bin Sâlih sade:

”Jag skrev ned 100 000 hadîther
från Ibn Zabâlah. Därefter klargjordes det för mig att han hittade
på hadîther och då övergav jag hans hadîther.”

Ahmad al-´Idjlî sade:

”Egyptiern Ahmad bin Sâlih är
pålitlig och följer Sunnahn.”

Abû Hâtim sade:

”Han är pålitlig. Jag skrev
ned från honom i Egypten, Damaskus och Antâkiyah.”

al-Khatîb sade:

”Jag har fått reda på
att Ahmad bin Sâlih enbart berättade hadîth för dem som hade skägg. Han
lät inga unga pojkar sitta i hans sittningar. En dag kom Abû Dâwûd
as-Sidjistânî med sin son till honom för att lyssna på honom. Hans
son var ung och hade inget skägg, vilket ledde till att Ahmad bin Sâlih
avvisade Abû Dâwûd för att ha hämtat honom. Då sade
Abû Dâwûd: ”Han har bättre minne än dem med skägg. Testa honom
med vad som helst!” Han började då pröva honom och Abû Dâwûds
son svarade på allt han frågade honom och följaktligen fick
han sitta i hans sittningar och han var den ende pojken som fick göra
det.”

al-Bukhârî och Ibn Zabr sade:

”Ahmad bin Sâlih dog i Dhûl-Qa´dah
248.”

Abû Dâwûd sade:

”Jag frågade Ahmad bin
Sâlih om den som säger att Qur’ânen är Allâhs Tal och att den varken är
skapad eller oskapad. Han sade då: ”En sådan person är en
tvivlare och en tvivlare är otrogen (Kâfir).””

Han sade också:

”Den som säger att uttalandet
av Qur’ânen är skapat är otrogen (Kâfir).”

Jag säger: Om man menar Qur’ânen
med uttalandet, är det korrekt att han är otrogen, och om man menar läpparnas
rörelser, ljudet och handlingen, anses det vara korrekt. Allâh (ta´âlâ)
är vår Skapare och Han har skapat våra handlingar.