Hat mot avfällingar i Bibeln

Dom över folkets avfall

10Som druvor i öknen

fann jag Israel,

som tidig frukt på fikonträdet

– den allra första –

såg jag era fäder.

Men när de kom till Baal-Pegor

vigde de sig åt skamguden.

De blev lika vidriga

som den de älskade.

11Efraims ära flyger bort som en fågel,

ingen skall föda, ingen vänta barn,

ingen bli havande.

12Och de barn de har

tar jag ifrån dem,

ingen blir kvar.

Ja, ve över dem

när jag lämnar dem.

13 [—]

Efraim skall få leda

sina egna barn till bödeln.

14Ge dem, Herre, vad de skall ha!

Ge dem ofruktsamma sköten

och förtorkade bröst!

15Allt ont de gjorde i Gilgal

fick mig att hata dem.

För deras onda gärningars skull

skall jag driva dem ut ur mitt hus.

Jag kan inte älska dem mer,

alla deras furstar är upprorsmän.

16Efraim är slagen,

förtorkad från roten.

Folket skall inte bära frukt.

Även om de föder

skall jag döda deras dyrbara livsfrukt.

17Min Gud förkastar dem,

ty de lyssnade inte till honom.

De skall bli flyktingar bland folken.