Galningar eller hedningar

2460 – Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Solen kommer att nalkas så att svetten når öronens hälft. Under tiden ber de Âdam om hjälp varvid han säger: ”Det är inte jag som ska göra det.” Därefter ber de Mûsâ som kommer att säga samma sak. Därefter ber de Muhammad som ska vädja för skapelsen. Han kommer att gå tills han tar tag i paradisets portklapp. Den dagen ska Allâh ge honom Den berömvärda positionen och därmed erhålla hela Samlingsplatsen lov.”

Rapporterad av Ibn Khuzaymah i ”Kitâb-ut-Tawhîd”, sid. 199. Berättarkedjan är autentisk.

Att de ber Âdam om hjälp syftar på deras vädjan om bön och medling inför Allâh (tabârak wa ta´âlâ). Det finns många liknande hadîther hos bland andra al-Bukhârî och Muslim.

Hadîthen bevisar inte alls att döda får åkallas om hjälp, vilket många döda innovatörer tror. Faktum är att den består av att de ska be en levande och förmögen människa om hjälp. Det påminner om Allâhs (ta´âlâ) ord:

فَاسْتَغَاثَهُ الَّذِي مِن شِيعَتِهِ عَلَى الَّذِي مِنْ عَدُوِّهِ

Och den som hörde till hans folk ropade till honom att hjälpa honom mot hans fiende.”1

Självklart är det inte tillåtet att be den invalidiserade och oförmögne om hjälp. Den döde som tillbes är än mer oförmögen. Den som gör det är antingen dum och galen eller också hedning och försakad, ty han tror att den döde hör, ser och förmår. Här döljer sig en stor fara i form av större avguderi. Det är just det större avguderiet som monoteisterna befarar för dessa människor som tillber döda istället för Allâh (tabârak wa ta´âlâ) som sade:

إِنَّ الَّذِينَ تَدْعُونَ مِن دُونِ اللّهِ عِبَادٌ أَمْثَالُكُمْ فَادْعُوهُمْ فَلْيَسْتَجِيبُواْ لَكُمْ إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ أَلَهُمْ أَرْجُلٌ يَمْشُونَ بِهَا أَمْ لَهُمْ أَيْدٍ يَبْطِشُونَ بِهَا أَمْ لَهُمْ أَعْيُنٌ يُبْصِرُونَ بِهَا أَمْ لَهُمْ آذَانٌ يَسْمَعُونَ بِهَا

”De som ni anropar i Allâhs ställe är slavar liksom ni själva. Anropa dem då och vänta på deras svar, om vad ni säger är sanning! Har de kanske fötter att gå med eller händer att slå med eller ögon att se med eller öron att höra med?”2

وَالَّذِينَ تَدْعُونَ مِن دُونِهِ مَا يَمْلِكُونَ مِن قِطْمِيرٍ إِن تَدْعُوهُمْ لَا يَسْمَعُوا دُعَاءكُمْ وَلَوْ سَمِعُوا مَا اسْتَجَابُوا لَكُمْ وَيَوْمَ الْقِيَامَةِ يَكْفُرُونَ بِشِرْكِكُمْ وَلَا يُنَبِّئُكَ مِثْلُ خَبِيرٍ

”Och de som ni dyrkar vid sidan av Honom har ingen makt ens över dadelkärnans fina skal! Om ni ber till dem hör de inte er bön, och om de hörde den skulle de inte svara er. Och på Uppståndelsens dag skall de förneka att de haft något samröre med er. Och ingen kan låta dig veta så som En som är underrättad om allt.”3

128:15

27:194-195

335:13-14