Ett litet smakprov på Salafs dogm om Allâhs egenskaper

Jag slutar knappt förvånas över al-Kawtharî och hans jämlikar när de påstår att Salaf tillämpade Tafwîdh på egenskapsrelaterade verser och avstod från kunskap om deras betydelse. Även om han inte högaktar Salaf och deras kunskap så skall han åtminstone inte nedvärdera deras visshet om Allâh (ta´âlâ) och Hans egenskaper. Har han aldrig läst hur de bekräftade egenskaperna och fördömde Mu´attilah och Mushabbihah som förnekade respektive jämförde dem med skapelsernas egenskaper? Härmed följer några exempel på det:

1 – al-Walîd bin Muslim sade:

Jag frågade al-Awzâ´î, Mâlik bin Anas, Sufyân ath-Thawrî och al-Layth bin Sa´d om dessa egenskapsrelaterade hadîther varvid de svarade mig: ”För dem vidare som de har kommit utan tolkning.”

I en annan rapportering står det:

… utan föreställning.”1

2 – Rabî´ah, Mâlik och andra sade:

Resningen är inte okänd. Beskaffenheten är obegriplig. Det är obligatoriskt att tro på den.”

Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah sade:

“Rabî´ahs och Mâliks ord stämmer överens med de övrigas ord:

För dem vidare som de har kommit utan föreställning.”

Alla dementerade kunskapen om beskaffenheten, inte själva egenskapen. Om de bara hade trott på själva texten utan dess innebörd skulle de inte sagt att resningen är känd till skillnad från dess beskaffenhet eller att de skall framföras ordagrant utan föreställning. Ty i så fall är betydelserna inte kända, snarare okända som bokstäverna i alfabetet.

Inte heller behöver man dementera en beskaffenhet om betydelsen i sig är okänd. Kunskap om beskaffenheten dementeras först när själva egenskapen bekräftas.

Inte heller behöver den som förnekar vissa, eller alla, egenskaper säga:

För dem vidare som de har kommit utan föreställning.”

Han som förnekar att Allâh är ovanför tronen behöver inte lägga till ”utan föreställning”. Så om Salaf hade förnekat dessa egenskaper skulle de inte sagt ”utan föreställning”.

Också betyder deras ord ”För dem vidare som de har kommit” att deras bokstavliga skildring skall kvarstå som den är. Denna skildring tyder nämligen på betydelser. Om den uppenbara skildringen hade avfärdats skulle de sagt:

För formuleringarna vidare utan att tro på dem bokstavligt.”

eller:

För formuleringarna vidare utan att tro på att Allâh beskrivs med dem på riktigt.”

I så fall säger man inte att de skall förstås utan föreställning. Dementerad föreställning av något obekräftat är bara lösaktigt.”2

3 – Imâm al-Khattâbî sade:

Salafs dogm om egenskaperna handlar om att bekräfta dem ordagrant och dementera beskaffenhet och liknelse.”

4 – Hâfidh Ibn ´Abdil-Barr sade:

Ahl-us-Sunnah är enade om att erkänna och betro alla egenskaper som nämns i Qur’ânen och Sunnah som verkliga och inte som metaforiska. Dock låter de bli att föreställa sig eller begränsa specifika egenskaper.

Beträffande Ahl-ul-Bid´a som Djahmiyyah, Mu´tazilah och Khawâridj, så är de ense om att dementera dem och accepterar inga som verkliga. De påstår att den som bekräftar dem är Mushabbih. Å andra sidan anser de som bekräftar dem att de dementerar den dyrkade. Sanningen ligger hos dem som citerar Allâhs skrift och Hans sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sunnah. De är samlingens imamer.”3

Detta är bara ett litet smakprov på vad som väntar i boken. Alla dessa citat är enade om att Salaf förstod sig på de egenskapsrelaterade verserna och förklarade och specificerade deras betydelser på ett sätt som tillkommer Honom (tabârak wa ta´âlâ).

1as-Sunnah (313) av al-Khallâl.

2al-Hamawiyyah, sid . 109

3at-Tamhîd (7/128).