De drabbas inte av senilitet

Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) sade:

وَاللّهُ خَلَقَكُمْ ثُمَّ يَتَوَفَّاكُمْ وَمِنكُم مَّن يُرَدُّ إِلَى أَرْذَلِ الْعُمُرِ لِكَيْ لاَ يَعْلَمَ بَعْدَ عِلْمٍ شَيْئًا

”ALLÂH HAR skapat er och, när tiden är inne, skall Han låta er dö. Och det finns de bland er som [vid hög] ålder blir så skröpliga, att de glömmer allt vad de en gång har vetat.”1

Det vill säga att de blir så gamla för att de skall glömma det de en gång i tiden brukade veta och förbli ovetande på grund av senilitet. Allâh vill det utav vishet.

Vissa lärde säger att praktiserande lärde drabbas inte av senilitet och att de inte förlorar sin kunskap och sitt förstånd på grund av ålderdom. Till bevis för det använder de sig av Hans (ta´âlâ) ord:

ثُمَّ رَدَدْنَاهُ أَسْفَلَ سَافِلِينَ إِلَّا الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ

”… men därefter låtit henne sjunka lägre än de lägsta, utom dem som tror och lever ett rättskaffens liv…”2

116:70

295:5-6