De döda varken hör eller talar

Vad beträffar at-Tahhâns ord att de döda kan se, höra och känna bättre än vad de levande kan, så är det en klar lögn. När profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) säger på Domedagen: ”Herre! Mitt samfund! Herre! Mitt samfund!” sägs det till honom:

”Du vet inte vad de har innoverat efter dig. Alltsedan du har lämnat dem har de fortsatt vända ryggen.”

Följande frågas ställs till at-Tahhân: Var är det autentiska beviset? Allâh säger i Sin ädla skrift:

إِنَّكَ لَا تُسْمِعُ الْمَوْتَى وَلَا تُسْمِعُ الصُّمَّ الدُّعَاء إِذَا وَلَّوْا مُدْبِرِينَ وَمَا أَنتَ بِهَادِي الْعُمْيِ عَن ضَلَالَتِهِمْ إِن تُسْمِعُ إِلَّا مَن يُؤْمِنُ بِآيَاتِنَا فَهُم مُّسْلِمُونَ

”Du kan inte förmå de döda att höra, inte heller de döva som vänder dig ryggen, att lyssna till din kallelse; och de blinda som har gått vilse kan du inte leda [på rätt väg]. Du får inga andra att lyssna än sådana som tror på Våra budskap och som har underkastat sig.”1

Detta bevisar att de döda inte hör. Härmed avviker han från Hanafiyyahs lära till Sûfiyyahs. Det finns nämligen en ädel bok vid namnet ”al-Âyât al-Bayyinât fî ´adam Samâ´-il-Amwât ´indal-Hanafiyyah as-Sâdât”. Visst har det rapporterats att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade om den döde:

”Han hör deras fotsteg.”

men det är ett särskilt fall. Likaså sade han till liken i massgraven vid Badr:

”Har ni insett att er Herres löfte var sant?”

Då undrade ´Umar hur han kunde tala med själlösa kroppar varefter profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Ni hör inte mitt tal bättre än vad de gör.”

Detta är specifikt för liken i massgraven och ett tecken på profetkallet. Vi tror på dessa två fall. För övrigt kan de döda i princip inte höra. De kan varken höra eller tala. Allâh (´azza wa djall) sade:

فَلَا يَسْتَطِيعُونَ تَوْصِيَةً وَلَا إِلَى أَهْلِهِمْ يَرْجِعُونَ

”De kommer inte att få tid att upprätta testamente, och de hinner inte vända tillbaka till de sina.”2

127:80-81

236:50