Därför hatar de Djibrîl

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

قُلْ مَن كَانَ عَدُوًّا لِّجِبْرِيلَ فَإِنَّهُ نَزَّلَهُ عَلَى قَلْبِكَ بِإِذْنِ اللّهِ مُصَدِّقاً لِّمَا بَيْنَ يَدَيْهِ وَهُدًى وَبُشْرَى لِلْمُؤْمِنِينَ

Säg: ”Den som är fiende till Djibrîl – som på Allâhs befallning steg ned med den till ditt hjärta med bekräftelse på det som ännu består och ger de troende vägledning och ett budskap av hopp.”1

Att han steg ned med den åsyftar Qur’ânen. Djibrîl steg ned med Qur’ânen till ditt hjärta. Hjärtat kommer på tal eftersom det är där förståndet och kunskapen finns:

بِإِذْنِ اللّهِ

… som på Allâhs befallning…”

Det vill säga med Allâhs kunskap, vilja och underlättnad:

لِّمَا بَيْنَ يَدَيْهِ

… det som ännu består…”

Antingen Tora eller också alla andra uppenbarade skrifter. Detta bevisar Djibrîls nobless och höga status och att judarnas hat mot honom är oberättigat, ty han har bara stigit ned till ditt hjärta med Skriften. Den som hatar Djibrîl har alltså ingen rätt att göra det. Djibrîl har bara gjort det som fordrar att han älskas, inte hatas. De hatar honom för att han har förkunnat uppenbarelsen som de förkastar. Det är förvisso ingen synd. Därför är deras hat mot honom vrångt och orättvist. Skriften som han har stigit ned med bekräftar ju deras skrift och ger de troende vägledning och ett budskap av hopp.

12:97