Bönen innan Qur’ân-läsningen

Allâh (ta´âlâ) sade:

فَإِذَا قَرَأْتَ الْقُرْآنَ فَاسْتَعِذْ بِاللّهِ مِنَ الشَّيْطَانِ الرَّجِيمِ إِنَّهُ لَيْسَ لَهُ سُلْطَانٌ عَلَى الَّذِينَ آمَنُواْ وَعَلَى رَبِّهِمْ يَتَوَكَّلُونَ إِنَّمَا سُلْطَانُهُ عَلَى الَّذِينَ يَتَوَلَّوْنَهُ وَالَّذِينَ هُم بِهِ مُشْرِكُونَ

”När du skall läsa Qur’ânen, be då Allâh beskydda dig mot Djävulen, den utstötte. Han har ingen makt över dem som tror och litar till sin Herre; hans makt är begränsad till dem som ställer sig under hans beskydd och som förleds av honom att tillskriva andra del i Allâhs makt.”1

Allâh (ta´âlâ) befallde att man ber Honom om skydd mot Satan i samband med Qur’ân-läsning på grund av bland andra orsaker:

1 – Qur’ânen helar det som finns i bröstet och utrotar de viskningar, frestelser och osunda viljor som Satan kastar däri. Den är en medicin mot det som Satan har påverkat i hjärtat. Således befallde Han att sjukdomen utrotas så att botemedlet behandlar en tom plats därav få makt över den platsen och påverka den.

2 – Qur’ânen förser hjärtat med vägledning, kunskap och godhet på samma sätt som växter behöver vatten. Satan är en eld som bränner växterna stegvis. Så fort han märker att godhetens växter finns i hjärtat börjar han förstöra dem och bränna dem. Allâh (´azza wa djall) befaller läsaren att be om Hans skydd mot Satan så att denne inte förstör det goda han upplever av Qur’ânen. Skillnaden mellan den här orsaken och den föregående är att den första är för att nyttan skall uppstå medan den andra är för att nyttan skall bestå och förbli.

Det verkar som att de som anser att skydd skall sökas mot Satan efter läsningen inser den här betydelsen. Jag svär vid Allâh att det är ett bra argument men både Sunnah och följeslagarnas rapporteringar vittnar om att det skall läsas innan Qur’ân-läsningen. Den åsikten har de flesta Salaf och efterträdarna.

3 – Änglarna nalkas Qur’ân-läsaren och lyssnar till honom. Usayd bin Hudhayr (radhiya Allâhu ´anh) berättade att han en gång läste Qur’ânen och såg något likt ett moln med något likt lyktor i det varvid profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Det där var änglar.”2

Satan är motsatsen till ängeln och dess fiende. Sålunda befaller Allâh läsaren att be Allâh stöta bort hans fiende så att Hans änglar kan komma till honom. I den här situationen kan änglar och djävlar inte mötas.

4 – Satan angriper läsaren med sin röst och hjälptrupper för att distrahera honom från syftet med Qur’ânen, nämligen att reflektera över den, förstå den och veta vad Talaren (subhânah) vill. Satan kämpar för att distrahera läsarens hjärta från syftet med Qur’ânen så att hans nytta inte kan fulländas. Därför befaller Allâh (´azza wa djall) att läsaren ber om skydd mot honom innan han börjar läsa.

5 – Läsaren har en intim konversation med Allâh (ta´âlâ) när han läser Hans tal. Allâh (ta´âlâ) lyssnar till läsaren med en vacker röst medan Satans läsning är poesi och sång. Allâh (ta´âlâ) befaller läsaren att be om skydd mot Satan när han har en intim konversation med Allâh (ta´âlâ) som lyssnar till hans läsning.

6 – Allâh (subhânah) har sagt att Han har varken sänt sändebud eller profeter utan att Djävulen har försökt misstänkliggöra deras avsikter. Alla Salaf sade att det betyder att Satan försöker påverka deras läsning. Om Satan gör så med sändebuden (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam), vad han gör då med alla andra? Därför läser läsaren fel, gör misstag eller tappar koncentrationen. Om Satan närvarar vid läsningen så kommer läsaren att råka ut för något av det omnämnda eller kanske till och med allt av det. Därför är en av de viktigaste sakerna att be Allâh (ta´âlâ) skydda en mot honom.

7 – Satan är som ivrigast på människan när hon vill göra något bra eller påbörja det. Det påverkar Satan negativt varför han vill distrahera henne. Det har rapporterats autentiskt att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”En djävul spottade på mig igår kväll och ville avbryta min bön.”3

Ju nyttigare handlingen är för slaven och ju mer Allâh älskar den desto större är Satans invändning.

116:98-100

2Muslim (796) och Ahmad (3/81).

3al-Bukhârî (461), Muslim (541) och Ahmad (2/298).