Âsiyâ och hennes kamp mot Farao

publicerad
18.02.2010

Författare: Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî
Källa: Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (4/504-505)
Mu’assasah ar-Risâlah, 1422/2001

Allâh (djalla dhikruh) sade:

”Och som ett exempel för de troende har Allâh framhållit Faraos hustru, som sade: ”Herre! Bygg en boning åt mig i paradiset i Din närhet och skydda mig mot Farao och allt han har gjort och skydda mig mot alla dem som ständigt begår orätt!””1

Här ger Allâh ett exempel för de troende på hur deras beblandning med de otrogna inte skadar dem om de är i behov av dem. Allâh (ta´âlâ) sade:

”De troende skall inte ta de otrogna snarare än sina trosbröder till bundsförvanter – den som gör så skär av banden till Allâh – såvida ni inte fruktar något från deras sida som är att frukta.”2

Qatâdah sade:

”Farao var den mest orättvisa och otrogna människan på jorden. Men jag svär vid Allâh att hans otro inte skadade hans hustru då hon lydde sin Herre. Låt dem veta att Allâh (ta´âlâ) är en rättvis Domare som inte straffar någon för hans synder.”

Ibn Djarîr rapporterade att Sulaymân at-Taymî sade:

”Faraos hustru torterades i solen. Varje gång han gick bort från henne, gav änglarna henne skugga med sina vingar. Dessutom brukade hon se sitt hem i paradiset.”

Ibn Djarîr rapporterade att al-Qâsim bin Abî Bazzah sade:

”En gång frågade Faraos hustru: ”Vem vann?” Det sades: ”Mûsâ och Hârûn.” Då sade hon: ”Jag tror på Mûsâs och Hârûns Herre.” Farao skickade i sin tur ett bud efter henne och sade: ”Hämta det största stenblocket ni kan hitta. Om hon fortsätter att säga det hon säger, kommer jag att kasta det över henne. Tar hon däremot tillbaka det, skall hon förbli min hustru.” När hon väl hade förts fram, tittade hon upp mot himlen och såg sitt hem däri. Hon kvarblev på sin åsikt och när stenblocket föll över henne, hade hennes själ redan lämnat kroppen.”

De lärda sade att hennes ord ”Bygg en boning åt mig i paradiset i Din närhet och skydda mig mot Farao och allt han har gjort” bevisar att hon föredrog grannskapet i stället för boningen. Det har rapporterats en hadîth från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kring denna händelse.

”… och skydda mig mot Farao och allt han har gjort” betyder ”rädda mig, för jag har sannerligen avsvurit mig från hans handlingar”.

”…och skydda mig mot alla dem som ständigt begår orätt!” Den här kvinnan hette Âsiyâ bint Muzâhim – må Allâh vara nöjd med henne.

Abû Dja´far ar-Râzî rapporterade att Abûl-´Âliyah sade:

”Faraos hustrus tro var som Faraos vakts hustrus tro. En dag satt hon och kammade Faraos dotter. Rätt som det var, föll kammen ned på marken. Hon sade: ”Ve den som inte tror på Allâh!” Då sade Faraos dotter: ”Har du någon annan Herre än min fader?” Hon sade: ”Min Herre, din faders Herre och alltets Herre är Allâh.” Till följd därav gav dottern henne en örfil, slog henne och berättade för Farao vad hon hade sagt. Då skickade han ett bud efter henne och frågade henne: ”Dyrkar du någon annan Herre än mig?” Hon sade: ”Ja, min Herre, din Herre och alltets Herre är Allâh. Jag dyrkar endast Honom.” Följaktligen började han tortera henne. Han band fast hennes armar och ben och kastade in henne bland ormar. Han lät henne förbli i detta tillstånd i en hel dag. Dagen därpå kom han till henne och sade: ”Skall du inte höra upp?” Hon sade: ”Min Herre, din Herre och alltets Herre är Allâh.” Han sade: ”Jag kommer att slakta din son om du inte upphör.” Hon sade: ”Gör vad du vill.” Då slaktade han hennes son samtidigt som hennes sons själ sade: ”Gläd dig, kära moder! Allâh kommer att belöna dig med det och det.” Nästa dag kom Farao igen och sade samma sak och det gjorde även hon. Då slaktade han hennes andra son vars själ sade: ”Härda, kära moder! Allâh kommer att belöna dig med det och det.” Faraos hustru hörde vad kvinnans söners själar hade sagt och då trodde även hon. Till sist dog Faraos vakts hustru. Hennes belöning och boning i paradiset uppenbarades för Faraos hustru. Detta ledde till att hennes tro och övertygelse blev allt starkare. Så småningom lät Allâh Farao få reda på hennes tro. Han sade då inför sin folksamling: ”Vad vet ni om Âsiyâ bint Muzâhim?” Som svar på frågan prisade de och öste beröm över henne. Då sade han: ”Hon dyrkar någon annan än mig.” Då sade de: ”Döda henne!” Med fastbundna armar och ben fördes hon fram sägande: ”Herre! Bygg en boning åt mig i paradiset i Din närhet.” När hon då fick syn på sin boning i paradiset, började hon skratta. Då sade Farao: ”Förundras ni inte över hennes galenskap? Hon skrattar medan vi torterar henne!” Då tog Allâh hennes själ till paradiset – må Allâh vara nöjd med henne.”

1 66:11.

2 3:28.