Är Râfidhah den räddade gruppen?

Ett är att de påstår att de är den räddade och stödda gruppen som följer profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och att alla andra är förgjorda och i synnerhet Abû Bakr, ´Umar och nästintill alla andra följeslagare (radhiya Allâhu ´anhum). Läs vad Ibn-ul-Mutahhir al-Hillî1 återberättade från sin lärare at-Tûsî2 när han blev frågad om de olika inriktningarna:

”Vi har forskat kring sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

”Mitt samfund kommer att delas upp i 73 grupper; en av dem är räddad och resten är i Elden.”

Han (´alayhis-salâm) utsåg den räddade respektive den förgjorda gruppen i en annan hadîth vars äkthet det råder enighet om, nämligen:

”Mitt hus är som Nûhs ark; den som går ombord på den räddas och den som låter bli drunknar.”3

Vi insåg att den räddade gruppen är Imâmiyyah eftersom de skiljer sig åt från alla andra inriktningar som har gemensamma dogmatiska principer.”4

Vilken ideologisk terrorism är värre för människor som inte vet något varvid de börjar följa den för att inte tillhöra de förgjorda grupperna? Denna ideologiska terrorism är helt klart farligare än pilar och svärd. Imâm Taqiyy-ud-Dîn bin Taymiyyah (rahimahullâh) avvisade honom med ett starkt och långt svar ur flera synvinklar. I helhet sade han:

”Hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord om splittringen och den räddade gruppen när han sade:

”Den som följer det som jag och mina följeslagare följer i dag.”

och i en annan rapportering:

”Den är Samlingen.”

går tvärtemot Imâmiyyahs åsikt och fordrar att de inte alls tillhör den räddade gruppen och den muslimska samlingen. De gör ju Takfîr på Samlingens ledare liksom Abû Bakr och ´Umar, eller åtminstone anklagar de dem för att ha varit trotsiga syndare. Detsamma tycker de om Samlingens lärda och fromma.”5

På den sjätte punkten klargjorde han (rahimahullâh) att Imâmiyyah är så långt borta från följeslagarnas lära de bara kan vara, de största ignoranterna om Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hadîther samt de mest svurna fienderna till deras anhängare bland Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare och muslimernas imamer.

Därefter förtydligade han (rahimahullâh) att hadîthens utmärkelser passar endast in på Ahl-us-Sunnah, ty det är de som följer Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och är Samlingen som varken har delat upp sin religion eller splittrats i sekter6.

1al-Hasan bin Yûsuf bin al-Mutahhir al-Hillî. Shî´ahs präst, ledare och debattör. Det är honom som den sanne imamen Taqiyy-ud-Dîn bin Taymiyyah avvisade i sin bok känd som ”ar-Radd ´alâ ar-Râfidhî”.

2Muhammad bin Muhammad bin al-Hasan Nasîr-ud-Dîn at-Tûsî. Han var Hulagus minister och utnyttjade sin postering för att kunna misshandla och förgripa sig på Ahl-us-Sunnah. Han föddes 597 och dog 672. Se ”Shadharât-udh-Dhahab” (5/339).

3Hadîthen är påhittad av Râfidhah och återberättad via en mörk berättarkedja för att föra samfundet bakom ljuset.

4Minhâdj-ul-Karâmah av Ibn-ul-Mutahhir al-Hillî. Se ”Minhâdj-us-Sunnah” (1/95).

5Se ”Minhâdj-us-Sunnah” (3/444-448).

6Se ”Minhâdj-us-Sunnah” (3/460-461).