Allâh kommer att ses utan att omfattas

Bland dem som förnekar synen av Allâh (´azza wa djall) är Mu´tazilah och Djahmiyyah. De gör så för att de anser att endast kroppar syns och att synen fordrar en riktning och om vi säger att Allâh är i en riktning har vi liknat Honom vid Hans skapelse med flera villfarelser som de har uppfunnit för att opponera sig mot Qur’ânen och Sunnah. Ett av deras bevis är Allâhs (ta´âlâ) ord:

 

لاَّ تُدْرِكُهُ الأَبْصَارُ وَهُوَ يُدْرِكُ الأَبْصَارَ وَهُوَ اللَّطِيفُ الْخَبِيرُ

 

”Blickarna omfattar Honom inte, men Han omfattar blickarna. Han är den Outgrundlige som genomskådar allt och är underrättad om allt.”1

Versen är ett bevis mot dem och inte för dem. Bara för att omfattningen förnekas betyder det inte att synen förnekas. Omfattning betyder omslutning. Det betyder att de inte kan omsluta Honom med sina blickar:

لاَّ تُدْرِكُهُ الأَبْصَارُ

”Blickarna omfattar Honom inte…”

Blickarna omfattar som sagt inte Honom. De kommer inte att se Honom i detta liv och i nästa liv kommer de att se Honom utan att omfatta Honom. Liksom de inte omfattar kunskapen om Honom omfattar de inte heller synen av Honom. Om hjärnorna känner Allâh utan att omfatta Honom, vilket Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلَا يُحِيطُونَ بِهِ عِلْمًا

”De kan inte omfatta Honom med [sin] kunskap.”2

kommer även de troende att se sin Herre i paradiset utan att omfatta Honom. Ty:

لاَّ تُدْرِكُهُ الأَبْصَارُ

”Blickarna omfattar Honom inte…”

är som:

وَلَا يُحِيطُونَ بِهِ عِلْمًا

”De kan inte omfatta Honom med [sin] kunskap.”3

De kommer alltså inte att omfatta Honom med synen. Versen är alltså inget bevis för dem.

16:103

220:110

320:110