Alla delaktiga skall avrättas

Allâh (´azza wa djall) sade:

إِنَّمَا جَزَاء الَّذِينَ يُحَارِبُونَ اللّهَ وَرَسُولَهُ وَيَسْعَوْنَ فِي الأَرْضِ فَسَادًا أَن يُقَتَّلُواْ أَوْ يُصَلَّبُواْ أَوْ تُقَطَّعَ أَيْدِيهِمْ وَأَرْجُلُهُم مِّنْ خِلافٍ أَوْ يُنفَوْاْ مِنَ الأَرْضِ ذَلِكَ لَهُمْ خِزْيٌ فِي الدُّنْيَا وَلَهُمْ فِي الآخِرَةِ عَذَابٌ عَظِيمٌ

”De som kämpar mot Allâh och Hans sändebud och vars strävan det är att störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv skall utan förskoning dödas eller korsfästas eller få hand och fot på motsatta sidor avhuggna eller förvisas från [sitt] land. Denna förnedring skall de utstå i detta liv och i det kommande livet skall de få utstå ett outsägligt lidande.”1

Om gärningsmän angriper exempelvis en karavan varav vissa av dem dödar några passagerare medan andra inte dödar någon, skall då alla avrättas eller endast dråparna? Därom tvista de lärde. Den korrekta åsikten är att alla skall avrättas. Ty deras handling är byggd på styrka, assistans och stöd. Dråparen hade inte kunnat dräpa utan den andres styrka, stöd och hjälp.

Och om vissa dödar medan andra rånar, är det fortfarande tillåtet att avrätta och korsfästa dem allesammans därför att de är delaktiga i allting.

ash-Shâfi´î (rahimahullâh) tyckte annorlunda och sade att det föreskrivna straffet skall endast verkställas på gärningsmannen som gör synden. Han menade att de föreskrivna straffen inte skall verkställas på medhjälparna som istället skall bestraffas på annat vis.

15:33