6. Profetkallets början

När Allâh (ta´âlâ) ville benåda och ära slavarna med att sända honom (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) till skapelserna fick Han honom att söka sig till ensamheten. Således brukade han dyrka i Hirâ’-grottan. Det var så dyrkarna gjorde på den tiden, vilket Abû Tâlib nämnde i sin kända dikt benämnd ”al-Lâmiyyah”.

Sanningen överraskade honom när han befann sig i Hirâ’. Det var Ramadhân. Han var då fyrtio år. Han överraskades av ängeln som sade till honom: ”Läs.” Då svarade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Jag kan inte läsa.” Ängeln tryckte då till honom så att han blev besvärad. Därpå släppte han honom och sade till honom: ”Läs.” Då svarade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Jag kan inte läsa.” Det utspelade sig tre gånger. Efter det sade han:

اقْرَأْ بِاسْمِ رَبِّكَ الَّذِي خَلَقَ خَلَقَ الْإِنسَانَ مِنْ عَلَقٍ اقْرَأْ وَرَبُّكَ الْأَكْرَمُ الَّذِي عَلَّمَ بِالْقَلَمِ عَلَّمَ الْإِنسَانَ مَا لَمْ يَعْلَمْ

”Läs i din Herres namn, Han som har skapat – skapat människan av en grodd som sätter sig fast! Läs! Din Herre är den Främste Givaren, som har lärt [människan] pennans [bruk], lärt människan vad hon inte visste!”1

Allâhs sändebud (sallâ Allâh ´alayhi wa sallam) tog sig hem skakandes. Han berättade för Khadîdjah (radhiya Allâhu ´anhâ) vad som hade hänt och sade:

”Jag fruktade för mitt förstånd.” Hon lugnade honom och sade: ”Gläd dig! Jag svär vid Allâh att Han inte skall förnedra dig. Ty du bevarar släktband, talar sanning, ser efter den svage och står bakom rättigheten.”

Hon nämnde fler vackra egenskaper som hörde till hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) karaktärer för att visa att hon trodde på honom, lugna honom och hjälpa honom med sanningen. Hon var alltså den första människan som trodde på honom. Må Allâh vara nöjd med henne och ära henne.

Sedan gick den tid Allâh ville skulle gå utan att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) upplevde något. Uppenbarelsen avtog varefter han ville kasta sig nedanför bergstopparna. Det som fick honom att känna så var längtan efter och njutningen av det han upplevde av Allâhs uppenbarelse. En teori säger att uppenbarelsen avtog under två års tid eller än längre. Efter det uppenbarade sig ängeln för honom. Den satt på en stol mellan himlen och jorden. Den lugnade ned honom och berättade för honom att han verkligen är Allâhs sändebud. När Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) såg ängeln blev han rädd och gick till Khadîdjah och sade: ”Täck mig! Svep in mig!” Då uppenbarade Allâh för honom:

يَا أَيُّهَا الْمُدَّثِّرُ قُمْ فَأَنذِرْ وَرَبَّكَ فَكَبِّرْ وَثِيَابَكَ فَطَهِّرْ

”Du som sveper in dig! Stå upp och varna! Och prisa din Herres majestät! Och rena ditt hjärta!”2

Den första perioden handlade endast om profetkall och mottagna uppenbarelser. Därefter befallde Allâh honom i den versen att varna sitt folk och kalla dem till Allâhs religion. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) antog ansvaret på fullaste allvar och lydde Allâh på det fullkomligaste sättet. Han kallade gamla och unga till Allâhs (subhânah) religion, fria och slavar, män och kvinnor, svarta och röda. Från varje stam besvarades han av Allâhs slavar. Den förste av dem alla var Abû Bakr (radhiya Allâhu ´anh). Han hette ´Abdullâh bin ´Uthmân at-Taymî. Han gav honom sitt stöd till Allâhs religion. Utmed kunskap och insikt kallade han till den tillsammans med honom (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Bland dem som konverterade till islam via Abû Bakr var ´Uthmân bin ´Affân, Talhah och Sa´d bin Abî Waqqâs.

Vad beträffar ´Alî, så var han ung när han konverterade till islam. En teori säger att han var åtta år. En annan säger att han var äldre än så. En tredje säger att han konverterade till islam innan Abû Bakr. En fjärde teori negerar det. Oavsett vad var hans konversion till islam inte som Abû Bakrs konversion eftersom han levde tillsammans med Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tog honom från sin farbror för att underlätta det för honom. Likaså konverterade Khadîdjah och Zayd bin al-Hârithah.

Prästen Waraqah bin Nawfal konverterade också till islam. Han bekräftade uppenbarelsen som han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tog del av och önskade att han var ung. Det hände i början av uppenbarelsen. at-Tirmidhî rapporterade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) drömde om honom och att han var i ett fint tillstånd3. En annan hadîth säger:

”Jag såg prästen i vita kläder.”

al-Bukhârî och Muslim rapporterade att Khadîdjah gick med profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) till honom. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) berättade för honom vad han hade sett av Djibrîl (´alayhis-salâm). Då sade mannen:

”Det är Nâmûs som kom till Mûsâ bin ´Imrân.”

De vilkas hjärtan Allâh öppnade för islam konverterade till islam utmed ett ljus, en insikt och en klarhet. Det ledde till att Makkahs hedningar utsatte dem för besvär och tortyr. Allâh skyddade och bevarade Sitt sändebud via hans farbror Abû Tâlib. Abû Tâlib var nobel och åtlydd bland dem. De vågade inte utsätta Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) för något. De visste nämligen hur mycket han älskade honom. Med Sin vishet lät Allâh honom dö med sitt folks religion eftersom det nyttade. Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kallade till islam dag och natt, öppet och dolt. Ingen kunde hindra honom från det och för Allâhs sak bekymrade han sig inte om andras ogillande.

196:1-5

274:1-4

3at-Tirmidhî (2288). Svag enligt al-Albânî.