42. Bönen i samband med sittning

177 – Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som sitter i en sittning och snackar mycket och säger innan han reser sig från sin sittning:

سُبْحانَكَ اللهُمَّ وَبِحَمْدِكَ أَشْهَدُ أَنْ لا إِله إِلا أَنْتَ أَسْتَغْفِرُكَ وَأَتُوبُ إِلَيْكَ

”Fri är Du från brister och Du är lovprisad. Jag vittnar att det inte finns någon sann gud utom Du. Jag ber Dig om förlåtelse och ångrar mig inför Dig.”

får sina synder från sin sittning strukna av Allâh.”

178 – I en annan hadîth står det:

”Om det är en bra sittning blir det som dess stämpel. Och om det är en blandad sittning blir det dess soning.”

179 – Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Det finns inte en folksamling som reser sig upp från en sittning utan att ha nämnt Allâh (ta´âlâ) däri utan att det är som om de reser sig upp från en åsnekadaver. Det är en förlust för dem.”

180 – Ibn ´Umar (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

”Det var sällsynt att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) reste sig upp från en sittning utan att han bad följande böner för sina följeslagare:

اللهُمَّ اقسم لَنَا من خَشْيَتِكَ ما تَحولُ به بيننا وبينَ مَعَاصيك وَمن طَاعَتكَ ما تُبَلِّغُنَا به جَنَّتَك وَمِنَ الْيقين ما تَهُوِّن به عَلَيْنَا مصائِبَ الدُّنْيا اللهُمَّ مُتَّعْنَا بِأَسْمَاعِنَا وأَبْصَارِنَا وَقُوَّتِنَا مَا أَحْيَيْتَنَا واجْعَلْهُ الوارثَ مِنَّا واجْعَلْ ثَأْرَنَا على مَنْ ظَلَمَنَا وانْصُرْنَا على منْ عَادَانا وَلاَ تَجْعَل مُصِيبتنَا في ديننا وَلاَ تَجْعَل الدُّنْيَا أَكْبَرَ هَمِّنَا وَلا مبلَغَ عِلْمِنَا وَلا تُسَلِّطْ عَلَيْنَا من لا يَرْحَمُنَا

”Allâh! Låt oss ta den del av fruktan för Dig som hindrar oss från att trotsa Dig, [låt oss ta den del av] lydnaden till Dig som tar oss till Ditt paradis och [låt oss ta den del av] övertygelsen som underlättar för oss olyckorna i detta liv. Allâh! Låt oss njuta av vår hörsel, syn och styrka så länge Du låter oss leva. Låt dem förbli med oss1. Låt oss hämnas på dem som behandlar oss orättvist. Hjälp oss mot dem som är våra fiender. Låt inte våra olyckor drabba vår religion. Låt inte detta liv vara vårt största bekymmer eller det yttersta av vår kunskap. Låt inte dem som inte benådar oss ta makten över oss.”

1Det vill säga sunda och friska till dess att vi dör.