4. Troendes och ateisters syn på profeter

Den troende dyrkar Allâh (´azza wa djall) med att betro och högakta alla sändebud. Han älskar dem mer än alla andra skapelser. Han medger att allt gott skapelsen erhåller fram till Domedagen är till följd av dem och deras vägledning. Också medger han att allt ont och skadligt som skapelsen drabbas av beror på att de har trotsats, framför allt deras ledare och den siste profeten Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som Allâh har låtit utgöra en nåd till världarna och skickat med all rättfärdighet, korrektion och vägledning.

Ateisten är raka motsatsen. Han högaktar sändebudens fiender, respekterar deras ideologier och likt sina förfäder gör narr av sändebudens budskap. Det är det största beviset för deras dumhet och nedriga karaktärer.

Den troende dyrkar Allâh med att älska följeslagarna och muslimernas imamer.

Ateisten är rena motsatsen.

Till följd av sin fullkomliga uppriktighet gentemot Allâh, handlar den troende för Allâhs sak och är bra mot Allâhs slavar.

Ateisten handlar bara för att uppnå sina nedriga motiv.

Den troende är öppensinnad för att anskaffa sig nyttig kunskap, erhålla sann tro, handla för Allâhs sak, behandla skapelsen väl, vara tillmötesgående mot Allâh, erinras om Honom, bemöta alla bra och undvika fördömda egenskaper.

Den försumlige ateisten är rena motsatsen eftersom han saknar alla skäl till att vara öppensinnad.