4. Profeternas prioritering

Allâh har inte låtit människan bero på sin naturlighet och sitt förstånd. Dessutom har Han sänt sändebud till henne för att förkunna glada budskap och varna. Med dem har Han också sänt skrifter för att klargöra för henne vad som är sant och vad som är osant. Dessa skrifter skall vara en referens de refererar till i samband med tvister. Ingen människa skall ha något att skylla på och hennes ursäkter skall upphöra. Med andra ord skall de inte kunna ursäkta sig inför Allâh efter att sändebuden gått bort.

Han har befallt alla samfund att lyda, följa och underordna sig dessa utvalda och förträffliga män. Den som inte gör det straffas i jordelivet och än värre i det kommande och eviga livet.

Så vilket budskap förkunnade denna utvalda skara människor? Vad försåg de sina samfund med? Deras budskap innehåller allt gott och förebygger allt ont. De har försett mänskligheten med allt som lyckliggör människorna i de båda liven. Det finns inget gott utan att de har manat till det och inget ont utan att de har varnat för det. ´Abdullâh bin ´Amr bin al-´Âs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

”I samband med en resa slog vi läger. Vissa av oss reste tält, andra sköt pilar, somliga såg efter sina riddjur. Plötsligt ropade en av Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ropare: ”Samla er inför bön!” Vi samlades hos Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som sade: ”Jag har inte föregåtts av en profet utan att han har varit skyldig att leda sitt samfund till det goda han vet för det och varna det mot det onda han vet för det. Detta ert samfund är skonat i början. Mot slutet skall det drabbas av prövningar och saker ni förkastar. Prövningar skall avlösa varandra så att de tidigare verkar milda jämfört med de kommande. När en prövning kommer säger den troende: ”Detta är min undergång.” Sedan går den över. Därefter kommer en annan prövning varpå den troende säger: ”Det är denna.” Den som vill undkomma Elden och inträda i paradiset skall dö medan han betror Allâh och den Yttersta dagen och behandlar människorna som han själv vill bli behandlad. Den som lovar sin ledare trohetseden skall lyda honom om han kan. Om någon annan kommer för att tvista med honom, skall ni halshugga den andre.”1

Alla profeter framförde detta budskap. Det leder till gott och varnar för ont. Men varifrån inleds det? Vad är det fokuserat på? Deras kall var baserat på pelare, principer och fundament som utgjorde deras utgångspunkt i kallet till Allâh. Dessa grunder och principer är:

1 – Tawhîd.

2 – Profetskapet.

3 – Det efterkommande livet2.

1Muslim (1844).

2Imâm ash-Shawkânî har skrivit en ämnesrelaterad bok vid namn ”Irshâd-ul-Fuhûl”. Däri bevisar han dessa grunder med Qur’ânen, Tora och Evangeliet.