3. Omöjligt att profeten inte klargjorde det

Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) sade:

Hur är det möjligt att den Skriften, det sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och Allâhs bästa skapelser efter profeterna inte har bemästrat det ämnet på alla sätt och vis?

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) lärde sitt samfund allting inklusive toalettbesök. Han sade:

”Jag lämnar er på en klarhet; dess natt är som dess dag. Endast den förstörde avviker från den.”1

”Jag har inte föregåtts av en profet utan att han har varit skyldig att leda sitt samfund till det goda han vet för det och varna det mot det onda han vet för det.”2

Abû Dharr (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade dött och det fanns inte en fågel som flaxade med sina vingar i luften, utan att han nämnde någon kunskap om den.”3

´Umar bin al-Khattâb (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) berättade för oss om alltifrån skapelsens begynnelse till ögonblicket då paradisets och Eldens invånare intar sina respektive boningar. Den som har memorerat det har memorerat det och den som har glömt det har glömt det.”4

Det är förvisso omöjligt att han lärde dem allt som gagnar dem i religionen, inklusive detaljer, och utelämna det de säger och tror om sin Herre och Gud, världarnas Herre. Vetskap om Honom är den ultimata vetskapen, dyrkan tillägnad Honom är den noblaste agendan och ankomst till Honom är det yttersta målet. Den vetskapen är faktiskt kärnan i profeternas kall och det gudomliga budskapet. Hur kan en person med minsta lilla tro och visdom tro att sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) inte klargjorde det ämnet till fullo? Låt gå att han inte gjorde det; det är fortfarande omöjligt att hans samfunds bästa människor och den bästa generationen inte gjorde det på ett eller annat sätt.

Det är också omöjligt att de förträffliga generationerna – generationen som Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sändes till, därefter den som kommer efter den och därefter den som kommer efter den – varken visste eller betrodde den klara sanningen i sakfrågan. Det skulle i så fall betyda att de antingen varken visste eller trodde eller också trodde felaktigt. Båda alternativen är omöjliga.

Det första alternativet är omöjligt eftersom alla som besitter minsta liv, studie och attraktion till dyrkan tycker att kunskap om den obligatoriska dogmen och sanningen är det största som går att erhålla. Och då talar jag inte om kunskap om Herrens namns och egenskapers realia.

KOMMENTAR

Ty syftet är att ha kunskap om och betro Hans namn och egenskaper och att Han är världarnas Herre och den klara Sanningen som förmår allting och har de sköna namnen och höga egenskaperna. Det är det noblaste och största som kan uppnås. Det är grunden till religionen.

Vad beskaffenheten beträffar, så är den dementerad eftersom enkom Allâh känner den. Ingen annan än Allâh vet hur Hans egenskaper är. Bara Han (subhânah) vet hur Hans resning över tronen, nedstigning, fot, hand och ansikte är. Detsamma gäller Hans essens.

Syftet är att Allâh (djalla wa ´alâ) sände Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och uppenbarade Skriften för honom för att klargöra Hans namn och egenskaper, rätt över slavarna och den obligatoriska dogmen som skall betros. Inget är noblare att eftersträva, inget är större att uppnå. Således klargjorde sändebuden (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam), inklusive det sista och bästa sändebudet, vår profet Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), det. Att klarlägga detta ämne är större än all annan dyrkelse.

1Ahmad (4/126), Ibn Mâdjah (43) och al-Hâkim (1/95).

2Muslim (1844).

3Ahmad (5/153), al-Bazzâr (3897) och at-Tabarânî (1647).

4al-Bukhârî (3192) och Muslim (2891).