28. Eder är en dyrkan

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

Beviset för eder är Hans (ta´âlâ) ord:

يُوفُونَ بِالنَّذْرِ وَيَخَافُونَ يَوْمًا كَانَ شَرُّهُ مُسْتَطِيرًا

”De som står fast vid sina löften och som bävar för den Dag då skräcken skall överskugga allt.”1

FÖRKLARING

Också eder är en dyrkan. Allâh (ta´âlâ) sade:

يُوفُونَ بِالنَّذْرِ

”De som står fast vid sina löften…”

وَمَا أَنفَقْتُم مِّن نَّفَقَةٍ أَوْ نَذَرْتُم مِّن نَّذْرٍ فَإِنَّ اللّهَ يَعْلَمُهُ

”Allâh har full kännedom om det som ni ger åt andra och det som ni [högtidligen] lovar att ge.”2

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som har lagt en ed att lyda Allâh skall lyda honom och den som har lagt en ed att trotsa Allâh skall inte trotsa Honom.”3

Ed är alltså en dyrkan och lydnad till Allâh. Den som avlägger en ed måste uppfylla den. Det är dock föraktfullt att avlägga eder eftersom handlingen är en förpliktelse och besvärlig. Således förbjöd profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) eder och sade:

”Den medför inget gott. Den rycks bara ut från den snåle.”4

Men när man väl avlägger den så måste man också uppfylla den. Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som har lagt en ed att lyda Allâh skall lyda honom.”

Om han avlägger en dyrkan liksom bön, fasta och välgörenhet, måste han uppfylla den.

176:7

22:270

3al-Bukhârî (6696).

4al-Bukhârî (6608) och Muslim (1639).