155. al-´Ayyâshîs tredje förvrängning av al-Anfâl

al-´Ayyâshî sade efter att han tagit upp en rapportering från Abû Dja´far gällande krigsbyte:

”Abûth-Thumâlî sade: ”Jag frågade Abû Dja´far om Allâhs ord:

يَسْأَلُونَكَ عَنِ الأَنفَالِ

”DE FRÅGAR dig om krigsbyte.”1

Han sade: ”Det som tillkommer slaven tillkommer imamen.”2

Allâh har rentvått Abû Dja´far från denna lögn. Alla anhöriga har rätt till en femtedel av krigsbytet och inte bara imamen. Hur kunde den ädle, rene och avhållsamme Abû Dja´far as-Sâdiq, som inte tog ett silvermynt i Allâhs sändebuds namn, säga något sådant? Hur kunde han ta de fattigas och resenärernas andel efter att ha tagit de anhörigas andel?

Därtill blir muslimernas ledare inte en ledare genom enkom ett påstående. Han blir det när de lovar honom trohetseden varvid han tar makten över dem, behandlar dem rättvist, verkställer bestraffningarna, skyddar riksgränserna, mobiliserar arméer till kamp, genomför fredagsböner, samlingsböner och vallfärder, samlar allmosor och fördelar krigsbyten. Så fungerar en ledare i islams föreskrift.

Angående Râfidhahs föreskrift som går helt emot islam och skiljer sig från den inom såväl fundament som förgreningar, så har vare sig islam eller muslimerna, inklusive Huset, något med den att göra.

18:1

2Tafsîr al-´Ayyâshî (2/48).