Några bevis från Qur’ânen som säger att Allâh är ovanför himlen

Författare: ´Allâmah Sâlih bin Fawzân al-Fawzân
Källa: Sharh al-´Aqîdah al-Wâsitiyyah, sid. 76-78
Maktabah al-Ma´ârif, 1419/1999

Allâh (ta´âlâ) sade:

إِذْ قَالَ اللّهُ يَا عِيسَى إِنِّي مُتَوَفِّيكَ وَرَافِعُكَ إِلَيَّ

”’Îsâ! Jag skall kalla dig till Mig och Jag skall upphöja dig till Mig.” (3:55)

بَل رَّفَعَهُ اللّهُ إِلَيْهِ

”Nej, Allâh upphöjde honom till Sig.” (4:158)

إِلَيْهِ يَصْعَدُ الْكَلِمُ الطَّيِّبُ وَالْعَمَلُ الصَّالِحُ يَرْفَعُهُ

”De goda orden stiger upp till Honom och den goda handlingen upphöjer dem.” (35:10)

وَقَالَ فِرْعَوْنُ يَا هَامَانُ ابْنِ لِي صَرْحًا لَّعَلِّي أَبْلُغُ الْأَسْبَابَ أَسْبَابَ السَّمَاوَاتِ فَأَطَّلِعَ إِلَى إِلَهِ مُوسَى وَإِنِّي لَأَظُنُّهُ كَاذِبًا

”Och Farao sade: ”Bygg ett högt torn åt mig Hâmân; så att jag finner rätt sätt, rätt sätt att nå himlen och göra mig underrättad om Mûsâs gud. – Men jag tror bestämt att han ljuger.”” (40:36-37)

أَأَمِنتُم مَّن فِي السَّمَاء أَن يَخْسِفَ بِكُمُ الأَرْضَ فَإِذَا هِيَ تَمُورُ أَمْ أَمِنتُم مَّن فِي السَّمَاء أَن يُرْسِلَ عَلَيْكُمْ حَاصِبًا فَسَتَعْلَمُونَ كَيْفَ نَذِيرِ

”Kan ni vara säkra på att Han, som är i himlen, inte låter jorden uppsluka er? Se hur den skälver och skakar! Eller kan ni vara säkra på att Han, som är i himlen, inte släpper lös en storm över er, så våldsam att ni förstår [allvaret i] Min varning?” (67:16-17)

FÖRKLARING

”’Îsâ…” – Detta är ett tilltal från Allâh (tabârak wa ta´âlâ) till ´Îsâ bin Maryam (´alayhis-salâtu was-salâm).

”Jag skall kalla dig till Mig…” – Majoriteten säger att det betyder sömn.

”… och Jag skall upphöja dig till Mig” – Allâh upphöjde honom till Sig ovanför himlarna medan han levde. Det är denna del av versen som är poängen. Den bekräftar att Allâh är i höjden, ty upphöjning sker uppåt.

”Nej, Allâh upphöjde honom till Sig” – Här avvisas judarna som påstod att de hade dödat messias ´Îsâ bin Maryam. Han (ta´âlâ) sade:

وَمَا قَتَلُوهُ وَمَا صَلَبُوهُ وَلَـكِن شُبِّهَ لَهُمْ وَإِنَّ الَّذِينَ اخْتَلَفُواْ فِيهِ لَفِي شَكٍّ مِّنْهُ مَا لَهُم بِهِ مِنْ عِلْمٍ إِلاَّ اتِّبَاعَ الظَّنِّ وَمَا قَتَلُوهُ يَقِينًا

”Men de dödade honom inte och inte heller korsfäste de honom, fastän det för dem tedde sig så. De som är av annan mening är inte säkra på sin sak; de har ingen kunskap om detta utan stöder sig på antaganden. Det är med visshet så att de inte dödade honom.” [1]

”Nej, Allâh upphöjde honom till Sig” – Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) lyfte upp messias ´Îsâ bin Maryam (´alayhis-salâtu was-salâm) till Sig medan han levde, och han hade inte dött. Detta är poängen med versen, som bekräftar att Allâh är ovanför Sin skapelse, ty upphöjning sker uppåt.

”De goda orden stiger upp till Honom… – Till Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) och till ingen annan stiger de goda orden. Och de goda orden är Dhikr, Qur’ân-läsning och bön.

”… och den goda handlingen upphöjer dem” – Den goda handlingen upphöjer de goda orden. Sålunda accepteras inte de goda orden utan den goda handlingen. Den som nämner Allâh utan att förrätta förpliktelserna, får sin handling avslagen. Iyâs bin Mu´âwiyah sade:

”Om det inte hade funnits någon god handling, skulle de goda orden aldrig ha stigit upp.”

al-Hasan och Qatâdah sade:

”Tal accepteras inte utan handling.”

Poängen i versen är att bekräfta att Allâh är ovanför Sin skapelse, ty uppstigning och upphöjning sker uppåt.

”Och Farao sade: ”Bygg ett högt torn åt mig Hâmân…” – Här befaller Farao sin minister Hâmân att bygga ett högt och ståtligt slott.

”… så att jag finner rätt sätt, rätt sätt att nå himlen…” – Det vill säga vägarna eller portarna till himlarna.

”… och göra mig underrättad om Mûsâs gud…” – Härmed vill han anklaga Mûsâ (´alayhis-salâm) för lögn, då han säger att han är skickad av Allâh eller att han har en Gud är ovanför himlen.

”Men jag tror bestämt att han ljuger” – Det vill säga då han hävdar att han är skickad av Allâh eller att han har en Gud som är ovanför himlen. Poängen i versen är att visa att Allâh är ovanför skapelsen, ty Mûsâ (´alayhis-salâm) hade berättat det och därefter misstrotts av Farao.

”Kan ni vara säkra…” – Säkerhet är motsatsen till rädsla.

”… på att Han, som är i himlen… – Det vill säga att ni straffas av Honom som är ovanför himlen, nämligen Allâh (subhânah.

”… inte låter jorden uppsluka er…” – På samma sätt som den gjorde med Qârûn.

”Eller kan ni vara säkra på att Han, som är i himlen, inte släpper lös en storm över er…” – Stenar från himlen på samma sätt som Han släppte den lös mot Lûts folk och elefantfolket. Det har även sagts att det är moln med stenar i. Andra har sagt att det är en storm med stenar i.

”… så våldsam att ni förstår [allvaret i] Min varning?” – Då ni ser straffet. Då kommer ni inte ha någon nytta av denna kunskap. Poängen i denna vers är att bekräfta att Allâh är ovanför Sin skapelse då Han uttryckligen säger att Han är ovanför himlen. Dessa verser bevisar att Allâh är i höjden, på samma sätt som de föregående verserna har bevisat att Allâh har rest Sig över Tronen.

Skillnaden mellan höjden (´Uluww) och resningen (Istiwâ’) är följande:

1 – Höjden hör till de essensbaserade Egenskaperna (Sifât-udh-Dhât) medan resningen hör till de handlingsbaserade Egenskaperna (Sifât-ul-Af´âl). Att Allâh alltid är ovanför Sin skapelse, hör till Hans Essens fordringar, medan Hans resning utförs utmed Hans vilja och styrka. Han reser Sig nämligen när Han vill. Därför sade Han:

ثُمَّ اسْتَوَى

”Därefter reste Han Sig.”

Detta skedde efter att himlarna och jorden hade skapats.

2 – Höjden hör till de Egenskaper som både kan bekräftas via intellektet och Uppenbarelsen. Vad resningen beträffar, kan den endast bekräftas av Uppenbarelsen.

[1] 4:157.