Vad är Îmân?

Författare: Shaykh ´Abdus-Salâm bin Bardjas
Källa: al-Mu´taqad as-Sahîh, sid. 57-60
Mu’assasah ar-Risâlah, 1420/1999.
publicerad: 28.12.2004

Till Ahl-us-Sunnahs tro hör att man anser Îmân [tron] bestå av att uttala monoteismens trosbekännelse att det inte finns någon sann gud utom Allâh och att Muhammad är Allâhs sändebud, tro övertygat på dessa ord och handla med kroppsdelarna. Imâm ash-Shâfi´î sade:

”Sahâbah, Tâbi´ûn och de vi träffade var ense om att Îmân består av tal, handling och avsikt. Ingen av dem belönas om någon skulle utebli.”

Rapporterad av al-Lâlakâ’î i ”as-Sunnah”.

Îmân stiger med lydnad och sjunker med olydnad. Allâh (ta´âlâ) sade:

الَّذِينَ قَالَ لَهُمُ النَّاسُ إِنَّ النَّاسَ قَدْ جَمَعُواْ لَكُمْ فَاخْشَوْهُمْ فَزَادَهُمْ إِيمَاناً

”De som kände sin tro växa, när de varnades att människorna hade dragits samman mot dem och att de skulle frukta dem…” (3:163)

I de Två autentiska rapporterar Ibn ´Umar att profeten r tillrättavisade kvinnorna och sade till dem (i betydelse):

”Jag har inte sett någon som har så reducerat förstånd och så reducerad religion, som får en skarpsinnig man att tappa huvudet, som ni.”

Detta är ett bevis för att Îmân sjunker. Likaså vad han r sade (i betydelse):

”De troende med den fullkomligaste tron, är de med den bästa karaktären.”

Rapporterad av Ahmad och andra av Abû Hurayrah.

Om den med den bästa karaktären hör till de fullkomligaste troende, är den med sämre karaktär, lägre i tron.

Îmân är inte bara tal och handling, utan tro, ty det hör till hycklarnas tro. Han (ta´âlâ) sade:

وَمِنَ النَّاسِ مَن يَقُولُ آمَنَّا بِاللّهِ وَبِالْيَوْمِ الآخِرِ وَمَا هُم بِمُؤْمِنِينَ

”Det finns människor som säger: ”Vi tror på Allâh och på den Yttersta dagen”, medan de inte tror.” (2:8)

Inte heller är Îmân enbar kännedom, ty det hör till de otrognas och förnekarnas tro. Han (ta´âlâ) sade:

وَجَحَدُوا بِهَا وَاسْتَيْقَنَتْهَا أَنفُسُهُمْ ظُلْمًا وَعُلُوًّا

”Och i sin ondska och i sitt högmod förnekade de, trots att de i sitt innersta var övertygade om deras äkthet.” (27:14)

På samma sätt är Îmân inte heller tal och tro utan handling. Allâh namngav handlingarna med Îmân. Han (ta´âlâ) sade:

وَمَا كَانَ اللّهُ لِيُضِيعَ إِيمَانَكُمْ

”Allâh skall inte låta er tro bli utan belöning.” (2:143)

Nämligen er bön i riktning mot Jerusalem. I de Två autentiska rapporteras det från Ibn ´Abbâs att profeten r sade till ´Abdul-Qays delegation (i betydelse):

”Jag beordrar er fyra saker; Att tro på Allâh, och vet ni vad tro på Allâh är för något? Det är att vittna att ingen sann gud finns utom Allâh, förrätta bönen, betala allmosan, fasta Ramadhân och att ge en femtedel av krigsbytena.”

I de Två autentiska rapporteras det också från Abû Hurayrah, att profeten r sade (i betydelse):

”Îmân är drygt sjuttio – eller drygt sextio – nivåer. Dess bästa är uttalet att det inte finns någon sann gud utom Allâh och dess lägsta är att ta bort något skadligt från vägen och likaså hör blygheten till Îmân.”