Salaf och Tafwîdh

Sammanfört av Maktabah Dâr-ul-Hadîth.Com
publicerad 26.12.2005

Nedan följer exempel på hur Sahâbah och Salaf förstod Allâhs Namn och Egenskaper. De – må Allâh förbarma Sig över dem med Sin vida förbarmelse – bekräftade det Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bekräftade åt Allâh utan att förvränga det, avvisa det, jämföra det, förlikna det, föreställa sig det, misstolka det och handla passivt och säga att de inte vet vad de omnämnda Egenskaperna verkligen betyder (Tafwîdh) Detta är en klar och tydlig avvisning av Mufawwidhah som påstår att Salaf praktiserade Tafwîdh. Vad läsaren bör lägga på minnet, är att vi endast har nämnt ett minimalt antal rapportering från Salaf pga. tidsbrist.

Dessutom har vi hållit oss till tidiga årtal och den senaste av artikelns angivna Imâmer är Imâm al-Âdjurrî (rahimahullâh) som dog 360 H. På så sätt blir det omöjligt för läsaren att säga att artikeln är baserad på Ibn Taymiyyahs (728 H), Muhammad bin ´Abdil-Wahhâbs (1206 H), ´Abdul-´Azîz bin Bâzs (1420 H) och Rabî´ al-Madkhalîs teorier – hur mycket lögnens folk än må förakta det.

Allâhs (tabârak wa ta´âlâ) Ansikte

Abû Bakr as-Siddîq (radhiya Allâhu ´anh) förklarade versen:

”De som gör det goda och det rätta skall få det högsta goda – och mer därtill.”[1]

”Det vill säga att se Allâhs (´azza wa djall) Ansikte.”[2]

Hudhayfah bin al-Yamân (radhiya Allâhu ´anh) förklarade samma vers och sade:

”Det vill säga att se Allâhs (´azza wa djall) Ansikte.”[3]

Abû Mûsâ al-Ash´arî (radhiya Allâhu ´anh) förklarade och sade:

”Det vill säga att se den Nåderikes Ansikte.”[4]

Imâm al-Hasan al-Basrî (110 – rahimahullâh) förklarade och sade:

”Det vill säga se Herren.”[5]

Imâm Qatâdah as-Sadûsî (117 – rahimahullâh) sade:

”Det vill säga se den Nåderikes Ansikte.”[6]

Imâm ´Abdur-Rahmân bin Abî Laylâ (143 – rahimahullâh) förklarade och sade:

”Det vill säga se sin Herres Ansikte.”[7]

Synen av Allâh (Ru’yah)

´Abdullâh bin ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anh) sade om versen:

”Den Dagen skall ansikten lysas upp av glädje – de får skåda sin Herre.”[8]

”De skall få se sin Skapare (´azza wa djall).”[9]

´Ikrimah (107 – rahimahullâh), Ibn ´Abbâs betjänt, tolkade ovanstående vers:

”De skall se sin Herre.”[10]

Imâm al-Hasan al-Basrî (110 – rahimahullâh) sade:

”Allâh kommer att uppenbaras för paradisets folk. När de väl ser Honom, glömmer de paradisets lycksalighet.”[11]

Imâm Mâlik bin Anas (179 – rahimahullâh) sade:

“På Domedagen kommer människorna att se sin Herre med sina ögon.”[12]

Imâm Sufyân bin ´Uyaynah (198 – rahimahullâh) ställdes frågan om hadîtherna som säger att man kommer att se Allâh på Domedagen. Han sade:

”De är sanna baserat på de pålitliga som vi har hört dem ifrån.”[13]

 Imâm Abû ´Ubayd Qâsim bin Sallâm (224 – rahimahullâh) sade:

”Vi anser dessa hadîther vara sanna. Människorna har rapporterat dem från varandra.”[14]

Imâm Ahmad bin Hanbal (241 – rahimahullâh) sade:

”Den som säger att man inte kommer att se Allâh, är otrogen (Kâfir).”[15]

Imâm al-Âdjurrî (360 – rahimahullâh) sade:

”Till de frågor som han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) klargjorde för sitt samfund, är hadîthen:

”Sannerligen kommer ni att se er Herre.”

Detta har rapporterats av flera av hans följeslagare (radhiya Allâhu ´anhum). De lärda tog emot detta från dem på bästa möjliga sätt och accepterade dem på samma sätt som de accepterade kunskapen om rening, förrättning av bön, allmosan, fastan, vallfärden, Djihâd samt kunskap om det lovliga och olovliga. De tog emot underrättningarna som säger att de troende kommer att se Allâh utan att betvivla dem. I stället sade de:

”Den som avvisar dessa underrättningar har hädat.””[16]

Allâhs (tabârak wa ta´âlâ) Hand

´Abdullâh bin ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anh) tolkade Allâhs (ta´âlâ) Ord:

”På Uppståndelsens dag skall jorden vara som en nypa för Honom och himlarna skall ligga hoprullade i Hans högra Hand.”[17]

”Han kommer ta tag i jordarna och himlarna med Sin högra Hand. Hör du inte att Han säger ”hoprullade i Hans högra Hand”? Endast den som har en upptagen högerhand tar hjälp av vänstern.”[18]

Djâbir bin ´Abdillâh (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade ofta: ”Du som vänder på hjärtan, få mitt hjärta att stadigt förbli i din religion.” Det sades då: ”Allâhs sändebud, fruktar du för oss då vi har trott på dig och på det du har kommit med?” Han sade då: ”Sannerligen är hjärtan mellan två av den Nåderikes (djalla wa ´azz) Fingrar och han vänder och vrider på dem som Han vill så här”” – Sufyân ath-Thawrî beskrev med pekfingret och långfingret och rörde på dem.[19]

Imâm adh-Dhahhâk bin Muzâhim al-Hilâlî (106 – rahimahullâh) sade:

”Samtliga himlar och jorden skall rullas ihop i Hans högra Hand.”[20]

Imâm Abû Hanîfah an-Nu´mân bin Thâbit (150 – rahimahullâh) sade:

”Allâh har Hand, Ansikte och Essens. Han besitter Egenskaper som varken skall ifrågasättas eller föreställas. Det skall inte sägas att Hans Hand betyder ”Hans kraft” eller ”Hans godhet”, ty det innebär att Egenskapen annulleras. Detta är just vad Qadariyyah och Mu´tazilah säger. Faktum är att Hans Hand är Hans Egenskap som inte skall föreställas. Dessutom hör Hans Ilska (Ghadhab) och  Hans Behag (Ridhâ) till Hans (ta´âlâ) Egenskaper som inte skall föreställas.”[21]

Imâm Ibn Khuzaymah (311 – rahimahullâh) sade:

”Allâh skapade Âdam med Sina Händer och inte med Sin nåd, vilket Djahmiyyah hävdar.”[22]

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) är ovanför himlen

Abû Bakr as-Siddîq (radhiya Allâhu ´anh) sade efter att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade gått bort:

“Människor! Om Muhammad är guden ni dyrkar, skall ni veta att er gud är död. Och om Allâh som är ovanför himlen är er gud, skall ni veta att er gud inte har dött.”[23]

Imâm adh-Dhahabî (rahimahullâh) sade:

”Denna hadîth är autentisk.”[24]

´Abdullâh bin Mas´ûd (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Mellan den nedersta himlen och himlen som efterträder den förekommer ett avstånd som sträcker sig femhundra år. Mellan varje himmel förekommer ett avstånd på femhundra år. Mellan den sjunde himlen och Fotpallen förekommer ett avstånd på femhundra år. Mellan Fotpallen och vattnet förekommer ett avstånd på femhundra år. Tronen är ovanför vattnet och Allâh (ta´âlâ) är ovanför Tronen och Han känner till ert tillstånd.”[25]

Imâm al-Haythamî (rahimahullâh) sade:

”Den har [även] rapporterats av at-Tabarânî och berättarkedjans män är pålitliga.”[26]

´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade efter mordet på ´Uthmân (radhiya Allâhu ´anh):

”Jag svär vid Allâh att jag fruktar att jag själv hade mördat honom om jag verkligen hade velat det. Men Allâh som är ovanför Sin Tron vet att jag inte ville att han skulle dö.”[27]

Imâm al-Albânî (rahimahullâh) sade:

”Dess berättarkedja är autentisk.”[28]

Zaynab bint Djahsh (radhiya Allâhu ´anhâ) brukade skryta framför profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) övriga hustrur (radhiya Allâhu ´anhunn) och säga:

”Ni har gifts bort av era familjer medan jag har gifts bort av Allâh ovanför de sju himlarna.”[29]

När ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) låg på dödsbädden, gick Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) in till henne och sade:

”Du är kvinnan profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) älskade mest och han älskade endast det goda. Allâh friade dig ovanför de sju himlarna och den Heliga anden steg ned med förkunnandet. Sen dess fanns det inte en moské utan att det lästes däri och än idag läses det dag och natt.”[30]

Imâm al-Albânî (rahimahullâh) sade:

”Dess berättarkedja är autentisk och enligt Muslims villkor.”[31]

Imâm al-Awzâ´î (157 – rahimahullâh) sade:

”Vi brukade säga då efterföljarna (Tâbi´ûn) var fullt tillgängliga: ”Allâh (ta´âlâ) är ovanför Sin Tron.””

Imâm Ibn-ul-Qayyim (rahimahullâh) sade:

”Rapporterad av al-Bayhaqî med en autentisk berättarkedja.”[32]

Och vad gäller Ahl-ul-Bid´ahs ”bevis” för att Salaf gjorde Tafwîdh då de sade om verserna och hadîtherna kring Egenskaperna ”Framför dem som de har kommit”, förklarades det klart och tydligt av Imâm Ibn Kathîr (rahimahullâh) då han visade vad dessa ord egentligen betyder:

”Det har rapporterats många hadîther kring denna vers[33]. De, och deras likar, skall förstås på Salafs sätt, nämligen att man framför dem som de har kommit, vilket innebär att man varken föreställer sig dem eller förvränger dem.”[34]

Detta var det minsta vi kunde göra för att visa Salafs sanna ställning till Allâhs Namn och Egenskaper och för att visa Mufawwidhahs lögn då de tillskriver Salaf Tafwîdh.

Och Allâh som är ovanför himlen vet bättre. Må Allâhs välsignelse och frid vara över skapelsernas ledare, hans rena familj och hans storslagna följeslagare.

[1] 10:26.

[2] ash-Sharî´ah, sid. 263, av Imâm al-Âdjurrî.

[3] Ibid.

[4] Djâmi´-ul-Bayân (7/133) av Imâm at-Tabarî.

[5] Ibid.

[6] Ibid.

[7] Ibid.

[8] 75:22-23.

[9] Ibid. Sid. 262.

[10] Ibid.

[11] Ibid.

[12] Ibid.

[13] Ibid. Sid. 261.

[14] Ibid.

[15] Ibid.

[16] Ibid. sid. 260.

[17] 39:67.

[18] Djâmi´-ul-Bayân (12/32).

[19] at-Tirmidhî (6/349) och han sade: ”Denna hadîth är god och autentisk.”

[20] Ibid.

[21] al-Fiqh al-Akbar, sid. 324. Detta är en av Imâm Abû Hanîfahs (rahimahullâh) få böcker. Den har nämnts av flera av Hanafiyyahs Imâmer som Ibn Abîl-´Izz al-Hanafî, ´Abdul-Hayy al-Laknawî och ´Alî al-Qârî som förövrigt har förklarat den vid namnet ”Sharh al-Fiqh al-Akbar”.

[22] Kitâb-ut-Tawhîd (1/151).

[23] ar-Radd ´alâ al-Djahmiyyah (78) av Imâm ad-Dârimî.

[24] al-´Uluww (62).

[25] Ibid. (81).

[26] Madjma´-uz-Zawâ’id (1/86)).

[27] ad-Dârimî (47).

[28] Mukhtasar-ul-´Uluww, sid. 104.

[29] al-Bukhârî (537), Muslim (930), at-Tirmidhî (930), an-Nasâ’î (6/80) och Ahmad (3/662).

[30] ad-Dârimî (88).

[31] Mukhtasar-ul-´Uluww, sid. 96.

[32] Idjtimâ´ al-Djuyûsh al-Islâmiyyah, sid. 93.

[33] 39:67.

[34] Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (4/79).