Ahmads förvrängning av Allâhs kommande

publicerad 16.09.2011
Författare: Shaykh-ul-Islâm Ahmad bin Taymiyyah
Källa: Sharh Hadîth-in-Nuzûl, sid. 56

När Imâm Ahmad sattes på prövning, konfronterade han dem med Allâhs ord:

هَلْ يَنظُرُونَ إِلاَّ أَن يَأْتِيَهُمُ اللّهُ فِي ظُلَلٍ مِّنَ الْغَمَامِ وَالْمَلآئِكَةُ

”Vill de kanske vänta till dess Allâh kommer till dem med änglarna under molnens tronhimmel?”1

Han sade:

”Det har sagts att det är Hans befallning som kommer.”

Så här rapporterade Hanbal det. Ingen annan än han av dem som har rapporterat om prövningen, som ´Abdullâh bin Ahmad bin Hanbal, Sâlih bin Ahmad och al-Marwazî, har rapporterat detta. Således blev Ahmads följeslagare oense om detta.

Vissa sade att Hanbal sade fel och att Ahmad inte alls har sagt detta. Därtill sade de att Hanbal har flera, kända fel och att detta är ett av dem. Denna förklaring har Abû Ishâq bin Shâqlâ.

Andra sade att Ahmad visst sade det och att han sade det som en fordring mot dem. Om Han säger att Han kommer och det inte bevisar att Han är skapad och att det enligt er betyder att det är Hans befallning som kommer, skall ni även säga att det är Qur'ânens belöning som kommer och inte själva Qur'ânen2. Denna tolkning är mer fordrad. Betydelsen här är belöningen som Qur'ân-läsaren får. Hans  belöning är hans handling och inte själva Qur'ânen. Om ni tolkar Herrens kommande som Hans befallnings kommande, måste ni likaså tolka Qur'ân-läsningens kommande som dess belönings kommande. Om han sade detta som en fordring, måste det inte alls betyda att han håller med dem. Han behöver själv inte gå efter denna fordring. Det finns många liknande hadîther som talar om hur tjänarnas handlingar skall komma. Vad som menas är att Qur'ân-läsningen, som är tjänarens handling, skall komma. Tjänarnas handlingar är skapade och deras belöning är skapad. Därför sade Ahmad och andra från Salaf att det är Qur'ânens belöning som skall komma.

En tredje grupp av Hanâbilah sade att Ahmad sade detta då och att detta är en av hans åsikter. Det finns de, som Ibn ´Aqîl och Ibn-ul-Djawzî, som låter denna tolkning utgöra deras pelare. Ibn-ul-Djawzî går så långt, att han nämner den i sin Qur'ân-tolkning utan att nämna uttalanden från Ahmad och andra från Salaf som motstrider denna tolkning.

Det råder inga tvivel om att det mångfaldigt rapporterade från Ahmad är motsatsen till denna rapportering. Han klargjorde att det inte är Herrens befallning som kommer och stiger ned. Faktum är att han fördömde dem som sade det.