Allah, Iman, Kufr,
Shirk, Asma wa Sifaat, Tauhiid-ul-Uluhiyah, Rububiyah, Shahadah
|
||||||
|
Sharh Thalâthat-il-Usûl
Den fjärde: Att man har tålamod med de svårigheter man då kommer att möta.
Förklaring Tålamod är att kontrollera själen så att den handlar lydigt mot Allâh, håller sig borta från att vara olydig mot Allâh och inte förargas över Allâhs öde. På så sätt måste man skydda själen från vrede, irritation och tristess och i stället ständigt vara aktiv i att mana till islam även om det innebär att man kommer att råka på svårigheter. Att skada dem som manar till det goda hör till människans naturliga läggning om hon inte är vägledd av Allâh. Allâh (ta´âlâ) sade: ”Profeter före dig har kallats lögnare och de bar alla anklagelser och förolämpningar med jämnmod – till dess Vår hjälp nådde dem.” (6:34) ”Så har det alltid varit. Inget sändebud kom till dem som levde i gångna tider utan att de kallade honom trollkarl eller galning.” (51:52) ”På samma sätt har Vi låtit varje profet mötas av fientlighet från de obotfärdiga syndarnas sida.” (25:31) ”Ja, det är Vi, som steg för steg har uppenbarat för dig denna Qur’ân.” (76:23) ”Vänta därför med tålamod på din Herres dom.” (76:24) ”Allâh, förlåt mitt folk! De vet sannerligen inte.”1 Därför måste en kallare vara tålmodig och behärskad. Det förekommer tre typer av tålamod: Den första: Tålamod med att lyda Allâh. Den andra: Tålamod med att hålla sig borta från det som Allâh har förbjudit. Den tredje: Tålamod med Allâhs öde som antingen sker utom tjänarnas räckhåll och påverkan, eller också att Allâh låter vissa tjänare stå för skadan och angreppet. 1 al-Bukhârî (3477), Muslim (1792), Ibn Mâdjah (4025), Ahmad (1/380), Ibn Hibbân (969) och Abû ´Awânah (4/313).
[ nästa sida ] |
||||||
| [
tauhid ] [ aqidah
] [ manhaj
] [ fiqh
] [ sira
] [ systrar
] w w w . d a r u l h a d i t h . c o m |
||||||