Ibn Kathîr

Av: Sheikh Muhammad Jamîl Zîno.
Ur: ”How to understand the Qur’ân”.

En kort biografi

Denna stora och framstående lärde, religionens pelare och Sheikh av Islâm: Abû Fidâ Ismâ’il ibn ’Amr ibn Kathîr ibn Daw ibn Zara’ al-Basrî och sedan al-Damisqî.

De lärda har olika åsikter om hans födelseår, men det är ungefär 701 H i en liten by inom staden Basra. Han flyttade till Damaskus efter hans faders bortgång medan han fortfarande var en liten pojke.

Han ägnade sig åt strävan efter kunskap i Damaskus och studerade under många av de stora lärda. Bland de kända lärda, al-Hâfidh Abû Hajâj al-Mizzî som han stannade hos en längre tid, där han studerade många av sin lärares verk i detalj. Bland hans lärare finns även Sheikh-ul-Islâm ibn Taymiyyah som han fann stor nytta hos, och kom att stå väldigt nära.

Ad-Dawûdî sade om ibn Kathîr: ”Han var en ledare och ett exempel för de lärda såväl som en referens för betydelsernas och ordens folk. Han ärvde positionen Umm as-Sâlih efter ash-Dhahabîs bortgång och efter as-Subkîs död  ärvde han positionen som lärd i hadîth vid Ashrafî under en kort tid.”

Han uppnådde utan tvivel en hög och berömvärd status, vilket kan märkas genom de lärdas utsagor. Adh-Dhahabî sade: ”En Imâm, en Muftî, lärd i hadîth, en med enastående kunskap, en lärd i fiqh och i flertalet ämnesområden, en pålitlig lärd i hadîth, en lärd i tafsîr och narreringar. Han har många nyttiga böcker …”

Ibn Hajr sade: ”Han ägnade sig åt hadîth; undersökte dess texter och berättare. Han sammansatte en bok i tafsîr och påbörjade en stor bok om lagar och begränsningar, men han hann dock inte slutföra den under sin livstid. Han sammanställde en bok i historia som han gav namnet Bidâyah wa Nihâyah …”

Författaren till Shudhrât adh-Dhâb sade: ”Han var skicklig på att komma ihåg narreringar och andra kunskaps aspekter, han föll sällan i glömska och han hade ett mycket bra sätt att förstå saker på.”

Ibn Hadjî, en av hans studenter, sade: ”Bland dem som jag mött hade han det bästa minnet i att bevara hadîth texter, den mest kunniga om nedvärdering och brister i hadîth såväl som dess berättare. Mest kunskap om autentiskt och uppdiktad. Hans samtida och hans lärda lade märke till detta hos honom. Trots mina frekventa besök, kan jag inte erinra mig om någon stund jag suttit med honom, förutom att jag dragit nytta av varje sittning.”

Metodiken i hans tafsîr – Tafsîr al-Qur’ân al-’Adhîm.

När det gäller hans bok i tafsîr med titeln Tafsîr al-Qur’ân al-’Adhîm, så är det antagligen den mest kända och mest spridna användningen i förklaring av Qur’ân. Den rankas därför nära ibn Jarîrs tafsîr i merit och status. Författaren har fokuserat sig på insamling av narreringar från de rättfärdiga föregångarna. Han har gått tillbaka till förklaringarna från Allahs Bok, Profetens (salla Allâhu ’aleihi wa sallam) utsagor och Följeslagarna.

På samma sätt skrev författaren en värdefull introduktion där han diskuterade viktiga frågor i Qur’ân och grunderna i förklaring av Qur’ân, vars innehåll förverkligades av författaren medan han samansatte sin tafsîr bok.

Författarens metodik i att presentera tafsîren av varje vers, där var vers förklaras med de mest enkla och lätta ord och fraser, och nämner sedan förklaringar från liknande verser och citerar ahâdîth från Profeten samt följeslagarnas och Salafs uttal.

Han citerar även från tidigare lärda i tafsîr, som t.ex. ibn Jarîr, ibn Abî Hâtim, ibn ’Atiyah och andra.

Ibn Kathîr går även in på diskussioner om lagarna och begränsningarna härledda från verserna och framför de lärdas åsikter och meningsskiljaktigheter de kan ha, dock på ett sätt som inte är för kort eller för långt. Angående olika recitationer av Qur’ân nämner han dem men fokuserar sig inte ingående på dem.