Översatt av Darulhadith.com
© 1421 - 1432H
senast uppdaterat 31.01.2012

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Till dagens innovationer hör att man skakar hand och ger Salâm till varenda en i sittningen. Till exempelvis tjugo personer ger man 20 Salâm.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (173))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Om sonen bygger en moské för sin döda fader så att fadern belönas för den, får fadern belöningen för den.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (173))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det är inte tillåtet att betala böcker som allmosa till fattiga studenter.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (173))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Syriens Mûftî krävde att jag skulle utvisas till öknen i nordöstra Syrien. Inrikesministern sade till mig att han vet att det jag kallar till är sant och att hans enda uppgift är att bevara tryggheten i landet.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (173))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Jag klär mig som ni ser. Det är en innovation att de lärda har en specifik klädsel.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (173))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Jag anser att denna intifada i Palestina endast kommer att bidra med förstörelse. Den påminner om den sista revolten i Syrien mot Hâfidh Asad.”(Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (172))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Jag föredrar sallad med vinäger i stället för citron.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (172))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Den tredje Safar 1399 föll jag nästan offer för krypskyttar i Beirut. Min bil fick tre skottskador, men jag och min familj undkom oskadda.” (Ghâyat-ul-Marâm, sid. 13)

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Till sist tog jag och min fader kontakt igen. Jag bevittnade både hans sjukdom och död. Därefter tog jag hand om begravningsprocessen och begravde honom utmed Sunnah.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (168))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”När min fader insåg att mitt kall bestod av mer gott än ont, började han ändra sig och närma sig mitt urmakeri utan att våga komma in.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (168))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Nigellafröet (al-Habbah as-Sawdah) är, som hadîthen säger, ett botemedel mot alla sjukdomar förutom döden. Detta är dock förutsatt att det används korrekt.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (171))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Jag var ungefär tjugo år när min fader kastade ut mig hemifrån för att jag inte följde Hanafî-skolan. Jag gifte mig, hade bröllop och fick barn utan min faders närvaro.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (168))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Om en man är missnöjd med sin fru och går till en bordell och har samlag med en kvinna och efter samlaget märker att det var hans fru som han hade samlag med, är båda syndiga på grund av deras förbjudna avsikt.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (171))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Européerna fick först sin materiella framfart när de lämnade sin religion.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (170))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Min fader var nöjd med mig när han dog. Mot slutet av sitt liv sade han till mig: ”Jag har dragit nytta från dig.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (167))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Att religionen delas in i principer (Usûl) och förgreningar (Furû´) är en innovation som inte kändes till av Salaf. Det kommer från Mu’tazilah.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (170))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Jag var en gång på en bjudning som även Muhammad al-Ghazâlî var på. Han sade att han inte tycker om att man ber två Rak´ât när man kommer in i moskén under tiden som imamen predikar. Då berättade jag att det finns hadîth från profeten att man ska göra det. Då sade han: ”Ja, men Mâlik säger inte så.” Den här mannen har många åsikter mot Sunnah.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (166))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Man får inte anställa arbetare som inte förrättar bönen för att inte tala om de som svär.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (165))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det finns ingen skillnad i fall en kristen säger innan han slaktar ’I messias namn’, ’I min Herres namn’, eller ’I Allâhs namn’ så länge han tror på en treenighet. Frågan berör trosläran mer än vad den berör uttalandet.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (166))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Änglar kommer inte till hem i vilka det finns bilder. Och där det inte finns änglar finns djävlar.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (165))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
"Det är okej i fall man som förkortning skriver ’s’ (sad) efter profeten till skillnad från ’saws’ då man kan tro att det är ett ord." (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (165))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Till Qâdiyaniyyahs troslära hör att inte tro på djinner. De säger att ”djinn” är ännu ett namn på människan.”(Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (161))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”En person med korrekt troslära som beger sig till ett land som Afghanistan gör två sorters Djihâd; en mot de otrogna och en för att sprida rätt lära.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Även om afghanerna är extrema [Ahnâf] och Ahl-ul-Bid´ah, men fortfarande muslimer, måste fortfarande alla muslimer hjälpa dem mot ryssarna.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Man får endast tala med det motsatta könet vid behov. I så fall skall talet varken vara milt eller med leende.” (Silsilat-ul-Hudā wan-Nūr (162))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Den man som rakar sig säger indirekt ”Allâh! Du har inte skapat mig på ett bra sätt. Annars hade Du inte låtit mig få skägg.”” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (162))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det är en innovation att ha lektion innan fredagsbönen som är en tid för dyrkan och Qur’ân-läsning plus att det stör dem som ber och läser Qur’ânen.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nűr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det är tillåtet att ha lektion efter fredagsbönen om åhörarna vet att det inte finns något speciellt med just den tiden.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Araberna visste inte vad rakning var förrän de koloniserades av de otrogna, förutom vid ett fall; när det ville förödmjuka och vanställa en person, rakade de bort hans skägg. I dag är det tvärtom. Det som förr var en förnedring är i dag en skönhet.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det finns de som säger att kvinnan måste täcka ansiktet om hon är vacker och det råder prövning. Vad säger de då om den vackra kvinnan från Khath´am som i profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) närvaro tittade på al-Fadhl och han på henne? Kom inte Djävulen in här?” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det vackraste på kvinnan är hennes ögon. Hör du inte vad poeten säger: 'Kriga inte mot mitt hjärta med dina ögon – två svaga besegrar en stark'?” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Giftermål är obligatoriskt och inte bara rekommenderat.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Till filosofin hör att säga att kvinnan måste täcka ansiktet för att ansiktet är vackrast. Men då måste även mannen täcka sitt ansikte för även hans ansikte är det vackraste på honom.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Jag känner inte till att någon lärd säger att hadîthen om att röra på fingret i Tashahhud är svag och udda (Shâdhdh).” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det är inte föreskrivet att be de frivilliga bönerna mellan två obligatoriska när man ska slå ihop dem. Däremot finns det inget som avvisar att man ber den sista bönens frivilliga bön efteråt.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (135))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det är inte tillåtet att kvinnan är ute och jobbar, även om jobbet är tillåtet, medan mannen sitter hemma och tar hand om barnen, lagar mat och städar.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (160))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”När jag var ung hade jag ett utspritt skägg, lite här och där.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (154))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Att ha på sig Tâqiyyah i väst är en islamisk symbol.” (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (138))

Ibn Qudâmah (rahimahullâh) sade:
”´Aqr är en slaktmetod som går ut på att såra ett djur som inte går inte att slakta så att det dör. Exempel på det är en kamel som faller i en brunn och inte går att slakta. Om man då sårar den så att den dör av såren, blir den tillåten att ätas.” (´Umdat-ul-Fiqh (2/160))

Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:
”Vi slaktar havshundar. Sköldpaddor får slaktas. Kräftor slaktas inte.” (´Umdat-ul-Fiqh (2/152))

Ibn Qudâmah (rahimahullâh) sade:
”Om slaktaren är stum och inte klarar av att säga Allâhs namn, tittar han upp mot himlen.” (´Umdat-ul-Fiqh (2/154))

Ibn Qudâmah (rahimahullâh) sade:
”Om slaktaren är ett barn, en galning, berusad eller otrogen förutom jude eller kristen, blir slakten förbjuden.” (´Umdat-ul-Fiqh (2/154))

Ibn Qudâmah (rahimahullâh) sade:
”Det är obligatoriskt att försörja sina föräldrar och farföräldrar och barn och barnbarn.” (´Umdat-ul-Fiqh (2/137))

Ibn Qudâmah (rahimahullâh) sade:
”Om föräldrarna skiljer sig, får modern barnet om det är under sju år. Om hon gifter sig under tiden, går barnet till fadern. Skulle hon skilja sig, återgår barnet till modern.” (´Umdat-ul-Fiqh (2/137))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Denna bok – Âdâb-uz-Zafâf – skriver jag efter att vår broder ´Abdur-Rahmân al-Bânî bad mig skriva den i samband med hans första natt med sin hustru. Jag gjorde det och han tryckte den med egna pengar och delade sen ut den gratis på sitt bröllop.” (Âdâb-uz-Zafâf, sid. 77)

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Vissa saudier har ringt mig och frågat om jag har tagit tillbaka åsikten om att cirkelformat guld är förbjudet för kvinnan. Jag sade: ”Nej. Tvärtom har min övertygelse om dess förbud stigit.” (Âdâb-uz-Zafâf, sid. 5)

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det finns inget bekräftat från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) att han tog upp händerna efter att ha förrättat bönen. Att imamen och de bedjande tillber tillsammans efter bönen är en innovation.” (adh-Dha´îfah (6/60))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Att täcka huvudet hör till muslimernas, som inte har påverkats av de otrogna, försköning.” (adh-Dha´îfah (6/52))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det är föraktfullt för en Djunub att läsa Qur’ânen. Att det skall vara förbjudet saknar bevis.” (adh-Dha´îfah (6/8))

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Det är en innovation att ha längre skägg än ett grepp.” (adh-Dha´îfah (5/5))

al-Hasan al-Basrî (rahimahuillâh) sade:
”Den som inte fruktar hyckleri är en hycklare.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 528)

Abû Mûsâ al-Ash´arî (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”På Domedagen är solen ovanför människornas huvuden och deras handlingar ger dem antingen skugga eller också slaktar de dem.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 411)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Så länge det finns kunskap på jorden, finns det även vägledning. Kunskapen förblir via de lärda. När de lärda försvinner, faller människan i villfarelse.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 416)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Att bryta löften kan göras på två sätt: 1) Att lova och avse att bryta löftet. Detta är en lögn även om han säger ’in shâ' Allâh’ så länge han inte avser att uppfylla det. 2) Att lova och inte uppfylla det utan ursäkt.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 524)

´Uthmân bin Zâ'idah (rahimahullâh) sade:
”Sufyân ath-Thawrî skrev till mig: ”Om du vill ha en frisk kropp och sova lite, skall du äta lite.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 519)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Vissa lärda ansåg att den överviktige fick fastställa en tid för att gå ner i vikt.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 519)

Mâlik bin Dînâr (rahimahullâh) sade:
”Den troende skall aldrig låta magen vara hans största bekymmer och inte heller skall han överväldigas av lusten.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 518)

al-Marwazî (rahimahullâh) sade:
”Jag frågade Ahmad om man kunde vara mätt och ha ett mjukt hjärta. Han sade: ”Jag anser inte det.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 518)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Lite mat leder till ett mjukt hjärta, stark förståelse, ödmjukhet och svag drift och ilska. Mycket mat leder till motsatsen.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 518)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Hanâbilah anser det vara tillåtet att använda sig av narkos under behandling om det finns behov av det, förutsatt att det skall vara säkert.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 515)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Till förbjudna berusningsmedel hör hasch som görs av cannabisblad.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 515)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”All hasardspel är förbjudet, oavsett om man spelar om något eller inte.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 512)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Betydelsen av hadîthen ’En alkoholist är som en avgudadyrkare’ är att han är lika fäst vid alkoholen som avgudadyrkaren är vid sin gud.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam’, sid. 512)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Det bästa sättet att be om förlåtelse på är att 1) prisa Allâh, 2) erkänna sin synd och till sist 3) be om förlåtelse.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 482)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Till Allahs nåd hör att man ber om något och inte får det. Istället får man något bättre såsom att undkomma något ont, få det i nästa liv eller bli förlåten för en synd.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 477)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Till det viktigaste som man kan be Allâh om är förlåtelse och det som förlåtelsen fordrar som räddning från helvetet och ingång till paradiset.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 477)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Till de största villkoren för att en bön ska bönhöras hör att hjärtat är närvarande vid bönen och att man hoppas på att bli bönhörd.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 476)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
"Sa´îd bin Djubayr hade en tupp som väckte honom till bönen. En morgon gal inte tuppen och han sade: ”Vad är det med den? Må Allâh ta bort dess röst.” Efter det hördes inte tuppen mer." (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 448)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Av de Salaf som fick sina böner bönhörda valde majoriteten att härda med prövningar. När Sa´d bin Abî Waqqâs, som brukade be för andra och visste att hans bön bönhörs, blev frågad varför han inte ber för att återfå sin syn, sade han: ”Jag älskar Allâhs beslut mer än min syn.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 448)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Synder uppstår genom att älska det Allâh hatar och vice versa. Det i sig har sin grund i att låta själen ha företräde framför kärleken till Allâh och fruktan för Honom vilket i sig är en brist i en obligatorisk Tawhîd. (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 444)

´Uthmân bin ´Affân (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Om era hjärtan var rena, skulle ni inte ha fått nog av Qur'ânen.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 442)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Till en fullkomlig kärlek hör att man strider mot den älskades fiende.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 440)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Ju ädlare personen är och ju mer kunskap han har om Allâh och ju närmare han är Honom, desto större är hans synd. En som är olydig på kungens matta är inte som den som är det långt borta från honom.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 428)

Mudjâhid (rahimahullâh) sade:
”Synder i Makkah dubblas på samma sätt goda handlingar dubblas.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 428)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Det fanns följeslagare som lät bli att leva innanför Haram i Makkah utav rädsla för att synda där. Vissa av dem var Ibn ´Abbâs och ´Abdullâh bin ´Amr. (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 429)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Att färdas på vägen till kunskapen kan man gör på två sätt: Att gå till fots till de lärdas lektioner och att memorera, studera, läsa, skriva och förstå kunskap.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 415)

Mudjâhid (rahimahullâh) sade:
”Jag reste med Ibn ´Umar för att tjäna honom, men han tjänade mig. Många rättfärdiga män ställde det kravet på sina resekamrater, nämligen att tjäna dem under resan.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 414)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Abû Wâ’il brukade mjölka åt kvinnorna i kvarteret och handla åt dem det de behövde.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 414)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Araberna ansåg det vara fult att kvinnan mjölkar. Därför brukade kvinnorna inte mjölka.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 414)

Ibn Radjâb (rahimahullâh) sade:
”al-Hasan al-Basrî sade: ”Den avhållsamme är han som säger när han ser någon annan: ”Han är bättre än mig.” Det betyder att sann avhållsamhet är att inte berömma sig själv. (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 355)

Yahyâ bin Mu´âdh ar-Râzî sade:
”Behandla den troende på 3 sätt: Skada inte honom om du inte kan gagna honom, bekymra inte honom om du inte kan glädja honom och fördöm inte honom om du inte kan prisa honom.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 408)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Handskakning får kärleken att stiga.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 403)

al-Khattâbî (rahimahullâh) sade:
”En fader får bojkotta sitt barn längre än tre dagar och det samma gäller mannen med frun. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bojkottade sina fruar i en månad.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid 402)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Om din broder gör något ont som du hatar honom för, belönas du för det även om han är ursäktad för sitt fel.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 400)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Världen fördöms inte på grund av alla de gåvor som Allâh har gett oss däri. Det är på grund av människans handlingar.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 358)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Avundsjuka är att man hatar att någon av samma målgrupp är bättre än en själv inom något.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 397)

al-Fudhayl bin ´Iyâdh (rahimahullâh) sade:
”Ta lite eller mycket av detta liv. Du tar trots allt från din egen ficka.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 359)

Ibn ´Umar (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”En tjänare tar inget av detta liv, utan att han sjunker i nivåer hos Allah även om han skulle vara ädel.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 359)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Att bli av med en egendom, ett barn och dylikt och hellre uppnå belöningen med att härda än att återfå det förlorade, hör till en fullkomlig övertygelse.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 355)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Den som är avhållsam från det världsliga, tar lätt på olyckor.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 355)

Sufyân ath-Thawrî (rahimahullâh) sade:
”Endast han som har följande tre drag ska kalla till gott och förbjuda ont: ömhet när han kallar och förbjuder, rättvisa när han kallar och förbjuder och kunskap om det han kallar till och förbjuder.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 395)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Man ska fördöma den som gör något orätt som det finns oenighet om ifall oenigheten är svag och Sunnah säger att handlingen är förbjuden.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 395)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Många lärda anser det vara obligatoriskt att fördöma det onda även om man vet att fördömandet inte accepteras.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 393)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Att fördöma det onda med sitt hjärta, är obligatoriskt oavsett tid och plats. Vad gäller att göra det med hand och mun, beror det på kapaciteten.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 365)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Grunden till kunskap är kunskapen om Allâhs namn och egenskaper.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 365)

´Ammâr bin Yâsir (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Det räcker med döden som lärdom. Det räcker med övertygelse som rikedom. Det räcker med dyrkan som sysselsättning.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 373)

al-Fudhayl bin ´Iyâdh (rahimahullâh) sade:
”Grunden till avhållsamhet (Zuhd) är att vara nöjd med Allâh.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 373)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Om maken är borta en längre tid från sin fru utan någon ursäkt och hon ber honom komma tillbaka och han inte gör det, skiljer domaren dem åt säger Mâlik, Ahmad och Ishâq. Ahmad sade 6 månader medan Ishâq sade 2 år.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 373)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Om en sårad person säger precis innan han dör ”Den och den sårade mig”, anser majoriteten att det inte utgör något bevis.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 384)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”En beduin kom till Basrah och sade: ”Vem är denna stads mästare?” De sade: ”al-Hasan al-Basri.” Han sa: ”Hur blev han det?” De sade: ”Människorna är i behov av hans kunskap men han är inte i behov av deras världsliga ändamål.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 367)

Ayyûb as-Sikhtiyânî (rahimahullâh) sade:
”En man blir inte ädel förrän han har två egenskaper: ignorerar det andra har och har överseende med det andra gör.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 368)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Människor älskar dig så länge du inte vill ha det de har. Så fort du vill det, kommer de att se ner på dig, hata att tala med dig och avsky dig.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 367)

Wahb bin Munabbih (rahimahullâh) sade:
”Detta liv och livet efter detta är som mannen med två fruar; om den ena är nöjd är den andra arg.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 366)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Ju större andel man skaffar sig av det jordiska livet, desto lägre blir ens nivå i nästa liv.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 359)

Yahya bin Abi Kathir (rahimahullâh) sade:
”Aldrig har en person ett fint ordförråd utan att det återspeglar sig på resten av kroppen. Och aldrig har han ett dåligt ordförråd utan att det återspeglar sig på resten av kroppen.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 336)

Ibn Radjab (radhimahullâh) sade:
”Om en av de fyra renläriga kaliferna säger en sak och en annan följeslagare säger något annat, anser majoriteten av Salaf att den förstes åsikt går före. Detta gäller särskilt om det är ´Umar som hadîthen säger om: ”Allâh har satt sanningen på ´Umars tunga.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 322)

Abûd-Dardâ' (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Hälsan är kroppens rikedom.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 297)

Mu´âdh bin Djabal (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Att lära någon som inte vet är välgörenhet.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 288)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”´Umar blev frågad om elddyrkarnas ost som innehåller ostlöpe från självdött djur. Han sade: ”Säg ’Bismillâh’ och ät.’ Imam Ahmad sade: ”Detta är det mest autentiska i frågan.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam)

Salmân al-Fârisî (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Om himlarna och jorden hade vägts i Vågskålarna, skulle de ha fått plats däri.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 266 – autentisk enligt Ibn Radjab)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Profetens ord ’Jag befaller er att frukta Allâh och lyssna och lyda’ omfattar det goda i detta liv och i livet efter detta. Gudsfruktan skänker lycka i nästa liv och lydnad till makthavaren ger ett lyckligt liv här på jorden.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 319)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Det sades till ´Abdur-Rahmân bin Mahdî ”Du säger att detta är autentiskt och detta är svagt. Hur vet du det?” Han sade: ”Om du hade gått till en juvelerare och han hade sagt att detta mynt är äkta och detta är falskt – hade du accepterat det eller frågat hur han vet det?” Han sade: ”Jag hade accepterat det.” Då sade han: ”Detta är samma sak. Det uppnås med många sittningar, forskningar och erfarenhet.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 313)

al-Awzâ´î (rahimahullâh) sade:
”När vi hörde en hadith, tog vi den till våra kollegor på samma sätt som vi tar mynt till juveleraren. Det de bekräftade tog vi och det de nekade lämnade vi.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 313)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Muhaddithûn kan inte förklara hur de känner igen en brist i en hadîth och de kan inte bevisa det för andra. Men tecknet i det hela är att när en av dem presenterar en hadîth för de andra lärda inom det ämnet, är de alla överens om svaret.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 313)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Vissa av Salaf brukade be Allah om allting när de förrättade bönen som salt till degen och gräs till fåren.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 276)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Den som slår vakt om Allahs gränser när han är ung och stark, kommer att skyddas av Allah när han gammal och svag.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 231)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Om man svarar på en fråga utmed bevis, åläggs frågeställaren att följa svaret även om han känner sig illa till mods.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 310)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Det bästa sättet att veta ifall en oklar handling är en synd eller inte, är att människorna förkastar den.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 310)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Den skarpsynte troende får aldrig sanning och lögn oklara för sig.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 310)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Den största ondskan är att lämna det obligatoriska.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 301)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
"Att säga ’Subhân Allâh’ är inte lika förträffligt som att säga ’al-Hamdulillah’. Det förstnämnda förklarar Allâh vara fri från brister medan det andra bekräftar de fullkomliga egenskaperna, vilket i sig är ädlare." (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 266)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
"Det sades till Ibn-ul-Mubârak att sammanfatta fin karaktär med en enda mening. Han sa: "Var inte arg." (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 179)

Ibn Radjab (rahimahullâh) sade:
”Det är inte tillåtet att gästa någon som man vet kommer att ge sin och sina barns mat för dagen och att de kommer att besväras av det. (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 177)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Jag svär vid Allâh att religionen inte kan bli upprätt utan makthavare om de så skulle vara orättvisa.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam sid. 319)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Människor älskar dig så länge du inte vill ha det som de har. Så fort du vill det, kommer de att se ned på dig, hata att tala med dig och avsky dig.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam sid. 367)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”De gudsfruktiga har en sådan gudsfruktan att de lämnar mycket lovligt utav fruktan för det olovliga.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 93)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Det är rekommenderat att ge Salâm, obligatoriskt att besvara den.” (al-Adab al-Mufrad (1040))

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Kvinnorna brukade hälsa på männen.” (al-Adab al-Mufrad (1046))

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Jag brukade gå in till profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) fruar under ´Uthmâns kalifat och jag kunde röra vid deras tak med min hand.” (al-Adab al-Mufrad (450))

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Om man inte gjort ´Aqîqah för dig, skall du göra det själv även om du är en vuxen man.” (al-Muhallâ (8/322) och god enligt al-Albânî)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Varje samfund har en avgud och detta samfunds avgud är pengar.” (al-Âdâb ash-Shar´iyyah (3/464))

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Ett vackert ansikte skall inte vanställas med fula handlingar. Och ett fult ansikte skall inte kombinera mellan två fulheter.” (al-Âdâb ash-Shar´iyyah (3/264))

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”De som dyrkade Allâh skall inte vara fastkedjade i Elden. Vissa av Eldens väktare kommer att säga: ”Varför är dessa fastkedjade och inte dessa?” Då ropar en ropare: ”Dessa här brukade gå till moskéerna när det var mörkt.” (at-Takhwîf min an-Nâr, sid. 207)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Efter tusen år kommer en man ut ur Elden. Jag hoppas att det är jag.” (at-Takhwîf min an-Nâr, sid. 207)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Jag är rädd att min Herre kastar mig i helvetet utan att jag bryr mig.” (at-Takhwîf min an-Nâr, sid. 28)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Om avståndet mellan ett berg och Allâhs straff hade varit en resa på 500 år skulle det ha smält.” (at-Takhwîf min an-Nâr, sid. 105)

al-Albânî (rahimahullâh) sade:
"Det som öppnade min väg till Salaf var Muhammad Rashîd Ridhâs tidsskrift ”al-Manâr”. Sen märkte jag att även han avvek i flera frågor från Sunnah." (Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr 198)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Få handlingar utmed Sunnah är bättre än många handlingar utmed innovationer.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/372)

Ibn ´Abdil-Hakam (rahimahullâh) sade:
”Om du såg ash-Shâfi’i debattera hade du trott han var ett rovdjur.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/217)

´Umar bin ´Abdil-Azîz (rahimahullâh) sade:
”Om du ser ett folk samlas i hemlighet bortom offentligheten, skall du veta att de grundar en villfarelse.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/186)

´Uqbah bin Muslim (rahimahullâh) sade:
"I 34 år gjorde jag Ibn ´Umar sällskap och han brukade ofta säga ”Jag vet inte”. Därefter vände han sig mot mig och sade: "Vet du vad de vill? De vill göra våra ryggar till broar till helvetet." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/117)

Ibn ´Abdil-Barr (rahimahullâh) sade:
”Den som avsiktligt lämnar Salafs väg, går vilse, och den som gör det oavsiktligt, går fel.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/319)

ash-Sha’bî (rahimahullâh) sade:
"Grammatik i kunskap motsvarar salt i maten." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/323)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”De som är mest avhållsamma från den lärde är hans familj.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/330)

Abûl-Faydh Dhûn-Nûn (rahimahullâh) sade:
"Tre saker hör till Sunnahs kännetecken: Mash över läderstrumporna, slå vakt om fredagsbönerna och älska Salaf." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/357)

Ibn ´Uyaynah (rahimahullâh) sade:
”Den som tycker om att bli frågad och inte förtjänar att bli frågad skall inte frågas.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/278)

Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:
”En som svarar på alla frågor är galen.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/315)

´Umar bin al-Khattâb (radiya Allâhu ´anh) sade:
”Lär er Sunnah och lär er arabiska.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/322)

ash-Shâfi´î (rahimahullâh) sade:
"Det är inte tillåtet att säga ”detta är tillåtet” och ”detta är förbjudet” utan kunskap och kunskap är Qur'ânen, Sunnah, samstämmighet (´Idjmâ') och jämförelse (Qiyâs)." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/59)

al-Awzâ´i (rahimahullâh) sade:
”Kunskap är det som kom från följeslagarna. Det som inte kommer från följeslagarna är inte kunskap.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/65)

Mâlik bin Anas (rahimahullâh) sade:
”Jag är endast en människa som gör fel och rätt. Ta min åsikt om den stämmer överens med Qur'ânen och Sunnah och kasta bort den om den inte gör det.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/70)

az-Zuhrî (rahimahullâh) sade:
”Hadithen är maskulin och älskas endast av maskulina män.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/71)

Ayyûb as-Sikhtiyânî (rahimahullâh) sade:
”De modigaste människorna med att ge Fatâwa är de som har minst kunskap om de lärdas meningsskiljaktigheter. Och de som är försiktigast med att ge Fatâwa är de som är kunnigast om de lärdas meningsskiljaktigheter.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/101)

Qatâdah (rahimahullâh) sade:
”Den som inte har kunskap om meningsskiljaktigheter (Ikhtilâf) har inte känt doften av Fiqh.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/100)

Abû Bakr as-Siddîq (radiya Allâhu ´anh) sade:
”Vilken himmel ska täcka mig och vilken jord ska hålla mig om jag talar om Allâhs bok utan kunskap.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/111)

Ibn ´Abdil-Barr (rahimahullâh) sade:
”Dessa uttalanden i vilka de lärda är arga och säger något, är något de kunniga och förståndiga inte tar åt sig eller bryr sig om.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/300)

Qâsim bin Muhammad (rahimahullâh) sade:
”Att jag får tungan avhuggen håller jag kärare än att tala utan kunskap.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/114)

Sufyân ath-Thawrî (rahimahullâh) sade:
”Att jag lämnar efter mig 10.000 silvermynt som Allâh kommer att fråga mig om, håller jag mer kärt än att vara i behov av människorna.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/36)

al-Fudhayl bin ´Iyâdh (rahimahullâh) sade:
”Avhållsamhet (Zuhd) är att vara belåten.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/36)

al-Khalîl bin Ahmad (rahimahullâh) sade:
”Om du lär den kunnige, prisar han dig, och om du lär den okunnige, fördömer och hatar han dig.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/265)

Abûd-Dardâ' (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Varför ser jag er hungriga efter mat och mätta på kunskap.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/305)

Sufyân bin ´Uyaynah (rahimahullâh) sade:
”Det finns inget som är nyttigare än kunskap och inget som är skadligare än onyttig kunskap.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/322)

Abûd-Dardâ' (radiya Allâhu ´anh) sade:
”Det mesta jag fruktar när jag står inför Räkenskapen är att det sägs: ”Du har vetat, men vad har du gjort utmed det du har vetat?”” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/5)

Ibn ´Umar (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:
"Om jag hade haft guld som motsvarar berget Uhud så att jag kan räkna det och betala dess allmosa, skulle jag inte ha något emot det." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/32)

Sulaymân bin Mûsâ (rahimahullâh) sade:
”En man är fullkomlig om hans kunskap är från Hidjâz, karaktär från Irak och lydnad från Shâm.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/106)

´Abdur-Rahmân bin Mahdî (rahimahullâh) sade:
”Vi var hos Mâlik en dag när en man kom till honom och sade: ”Abû ´Abdillâh! Jag har rest i 6 månader för att ställa dig frågor och det var mitt folk som gav mig det i uppdrag. Mâlik sade: ”Fråga.” Mannen frågade och Mâlik svarade: ”Jag vet inte.” Mannen blev tyst som om han hade kommit till en person som inte kunde något och sade: ”Vad ska jag säga till mitt folk när jag återvänder?” Mâlik sade: Säg till dem att Mâlik säger: ”Jag vet inte.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 2/115)

Matar al-Warrâq (rahimahullâh) sade:
”En person som endast har en lärare är som en man med endast en fru. När hon får sin period står han där ensam.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/222)

Ibn Wahb (rahimahullâh) sade:
"Det jag lärde mig från Mâliks uppförande är bättre än kunskapen som jag lärde mig från honom." (Djâmi´Bayân-il-´Ilm 1/250)

az-Zuhrî (rahimahullâh) sade:
"Kunskapen försvinner om man glömmer den och inte repeterar den." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/213) 

Luqmân den vise sade:
”Käre son! Sitt med de lärda. Allâh ger liv till hjärtan med vishet på samma sätt som Han ger den döda marken liv med regn.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/211)

az-Zuhrî (rahimahullâh) sade:
”Den som söker all kunskap på en gång kommer att förlora all kunskap på en gång. Ta istället steg för steg om dagarna och nätterna.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/206)

Ibn Mas´ûd (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”En människa föds inte kunnig. Kunskap kommer med studier.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/200)

ash-Shâfi´î (rahimahullâh) sade:
”Jag var faderlös och min moder hade inte råd att köpa papper till mig. När jag då hittade ett ben, skrev jag på det.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/157)

Mâlik bin Anas (rahimahullâh) sade:
”Kunskap uppnås inte utan att man får känna av fattigdom.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/194)

Ibn ´Abdil-Barr (rahimahullâh) sade:
"Ibn ´Uyaynah blev frågad om vem som är mest i behov av att söka kunskap. Han sade: ”Den kunnigaste. Ett fel från honom är fulare."" (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/193)

Nu´aym bin Hammâd (rahimahullâh) sade:
"Ibn-ul-Mubârak blev frågad om hur länge man skall söka kunskap. Han sade: ”Till döden.”” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/192)

Suhnûn at-Tanûkhî (rahimahullâh) sade:
”Kunskap är inte för den som äter sig mätt och sysselsätter sig med att tvätta sina kläder.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/195)

Sa’îd bin al-Musayyab (rahimahullâh) sade:
"Jag brukade resa dagar och nätter för att få tag på en enda hadith." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/188)

´Umar bin ’Abdil-´Azîz (rahimahullâh) sade:
"Det finns inte en sak utan att jag lärde mig något om det förutom det som jag skämdes för att fråga om. Sen blev jag gammal och är fortfarande okunnig om det. (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/181)

az-Zuhrî (rahimahullâh) sade:
"Kunskap är ett förråd och dess nyckel är att fråga." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/176)

az-Zuhrî (rahimahullâh) sade:
"Allâh har inte dyrkats med något som med kunskap." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/110)

Sufyân ath-Thawrî (rahimahullâh) sade till en arab:
"Ve er! Sök kunskap! Jag fruktar att kunskapen lämnar er och kommer till ett annat folk så att ni förnedras. Kunskap är en heder i detta liv och i nästa. (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/118)

Luqmân den vise sade:
"Käre son! Sök kunskap som ung. Det är svårt för de vuxna att söka kunskap." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/174)

al-Hasan al-Basrî (rahimahullâh) sade:
”Hela världen är ett mörker bortsett från sittningar med de lärda." (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/114)

Ibn-ul-Mubârak (rahimahullâh) sade:
”Allâh lät Sulaymân bin Dâwûd (´alayhimâs-salâm) välja mellan kunskap och makt och Sulaymân valde kunskap. Bara för det gav Allâh honom även makt. (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/114)

´Urwah bin az-Zubayr (rahimahullâh) sade:
"Det svåraste en person upplever är att bli frågad och inte kunna svara.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/169)

Sufyân at-Thawrî (rahimahullâh) sade:
 "Det finns ingen handling som är bättre än att söka kunskap om avsikten är korrekt. (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm 1/63)

´Umar bin al-Khattâb (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Att 1000 dyrkare som ber om nätterna och fastar om dagarna dör, är mildare än att en klok person som förstår sig på det tillåtna och det otillåtna dör. (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm (1/65))

al-Azdî sade:
”Jag frågade Ibn ´Abbâs om Djihâd. Han sade: ”Vill du veta vad som är bättre än det? Bygg en moské och lär ut plikter, Sunnah och förståelse av religionen.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm (1/76))

ash-Shâfi’î sade:
”Att söka kunskap är bättre än att förrätta frivillig bön. (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm (1/63))

´Umar bin ´Abdil-´Azîz sade:
”Den som handlar utan kunskap kommer att förstöra mer än vad han rättar till.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm (1/66)

Sufyân ath-Thawrî sade:
”Det finns ingen handling som är bättre än att söka kunskap om avsikten är korrekt. (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm (1/63))

Ibn Abî Yazîd (rahimahullâh) sade:
”Vi brukade fråga Sa´îd bin al-Musayyab om det lovliga och olovliga och han var den kunnigaste människan. Men när vi frågade honom om Qur'ânen var han tyst som om han inte hade hört något. (p.g.a. rädsla för att säga fel).” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm (1/63))

Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Att jag sitter en stund och lär mig min religion håller jag kärare än att be hela natten till gryning.” (Djâmi´ Bayân-il-´Ilm (1/60))

Abu Zur’ah ar-Razi (rahimahullâh) sade:
Ahmad memorerade en miljon hadither. (Manaqib Ahmad, sid. 73)

Imâm Muhammad bin ´Alî ash-Shawkânî (rahimahullâh) sade:
“Rättvisa är det som stämmer överens med Allâhs föreskrift och orättvisa är det som motstrider den.” (al-Qawl al-Mufîd fî Adillat-il-Idjtihâd wat-Taqlîd, sid. 48)

Imâm Ahmad bin Sinân al-Qattân (rahimahullâh) sade:
“Det finns inte en Mubtadi´ (innovatör) i världen utan att han hatar Ahl-ul-Hadîth. Varje gång en man innoverar, blir hans hjärta tomt på Hadîthens sötma.” (Ma´rifah ´Ulûm-il-Hadîth, sid. 4, av Imâm Abû ´Abdillâh al-Hâkim)

Imâm Ayyûb as-Sikhtiyânî (rahimahullâh) sade:
“Om du berättar en hadîth till en man och han säger att du skall lämna det och hålla dig till Qur’ânen i stället, skall du veta att han är vilseledd.” (Ma´rifah ´Ulûm-il-Hadîth, sid. 65, av Imâm Abû ´Abdillâh al-Hâkim)

Hamad bin ’Atiq (rahimahullâh) sade:
Vi har som vana att när en ny bok kommer till oss, testar vi den genom att titta vad som står i den om Allahs höghet och egenskaper. (Mashahir ’Ulama’-in-Nadjd, sid. 252)

Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:
Be inte Ahl-ul-Bid’a om råd och res inte med dem. (Manaqib Ahmad, sid. 228)

Ibn ’Abdil-Barr (rahimahullâh) sade:
Ingen av Ahl-ul-Bid’ah förklarar Qur’anen med Sunnah. Därför gick de vilse och ledde andra vilse. (Djami’ Bayan-il-’Ilm 2/369)

Profeten ’alayhis-salam sa:
Personen som memorerar Qur’anen är som ägaren till den fastbundna kamelen; om han tar hand om den, förblir den, och om han släpper den, försvinner den. (al-Bukhari 5031)

Ibn Uthaymin (rahimahullâh) sade:
Att en kvinna är religiös innebär att hon dyrkar Allah och har bra karaktär. (Sharh al-Bukhari, Nikah, 2)

Ibn’Abdil-Barr: al-Bukhari blev frågad om medicin till minnet. Han sa: Att blicken alltid är i böckerna. (Djami’ Bayan-il-’Ilm 2/391)

Imâm Mâlik bin Anas (rahimahullâh) sade:

“Det finns inget gott i mycket tal. Det är endast kvinnor och barn som talar mycket. De skall alltid tala och aldrig vara tysta.” (al-Âdâb ash-Shar´iyyah (1/80) av Imâm Ibn Muflih)

Imâm Ishâq bin Râhûyah (rahimahullâh) sade:
“Jag har aldrig sett någon som Yahyâ bin Yahyâ. Jag tror inte heller att han har sett någon som sig själv.” (Ma´rifah ´Ulûm-il-Hadîth, sid. 69, av Imâm Abû ´Abdillâh al-Hâkim)

Imâm Ayyub as-Sikhtiyânî (rahimahullâh) sade:
Om du berättar en hadîth till en man och han säger att du skall lämna det och hålla dig till Qurânen i stället, skall du veta att han är vilseledd. (Ma´rifah ´Ulum-il-Hadîth, sid. 65, av Imâm Abu ´Abdillâh al-Hâkim)

Imâm Muhammad bin Idrîs ash-Shâfi´î (rahimahullâh) sade:
 Jag har inte sett nagon kunnigare än Ibn ´Uyaynah. (Ma´rifah ´Ulum-il-Hadîth, sid. 65, av Imâm Abu ´Abdillâh al-Hâkim)

Imâm Hammâd bin Zayd (rahimahullâh) sade:
Efter att Ayyub [as-Sikhtiyânî] hade anlänt fran al-Madînah, frågades han om den kunnigaste personen som han hade lämnat efter sig. Han svarade:  Yahyâ bin Sa´îd.  (Ma´rifah ´Ulum-il-Hadîth, sid. 64, av Imâm Abu ´Abdillâh al-Hâkim)

´Uthmân bin ´Affân (radhiya Allâhu ´anh) sade:
 Håll er borta fran alkohol. Det är modern till alla vidrigheter. (Ma´rifah ´Ulum-il-Hadîth, sid. 4, av Imâm Abu ´Abdillâh al-Hâkim)

Imâm Makhul ash-Shâmî (rahimahullâh) sade:
 Jag har inte sett nagon person som är sa kunnig om Sunnah som az-Zuhrî. (Ma´rifah ´Ulum-il-Hadîth, sid. 63, av Imâm Abu ´Abdillâh al-Hâkim)

Imâm Muhammad bin ´Alî ash-Shawkânî (rahimahullâh) sade:
“Rättvisa är det som stämmer överens med Allâhs föreskrift och orättvisa är det som motstrider den.” (al-Qawl al-Mufîd fî Adillat-il-Idjtihâd wat-Taqlîd, sid. 48)

Imâm Ahmad bin Sinân al-Qattân (rahimahullâh) sade:
“Det finns inte en Mubtadi´ (innovatör) i världen utan att han hatar Ahl-ul-Hadîth. Varje gang en man innoverar, blir hans hjärta tomt pa Hadîthens sötma.” (Ma´rifah ´Ulum-il-Hadîth, sid. 4, av Imâm Abu ´Abdillâh al-Hâkim)

Imâm Abu ´Abdillâh al-Hâkim (rahimahullâh) sade:
“Alla som har sagt att Hadîthens folk är de bästa människorna har talat sanning.” (Ma´rifah ´Ulum-il-Hadîth, sid. 3)

Imâm Hafs bin Ghayyâth (rahimahullâh) sade:
“Skall du inte titta på Hadîthens folk och deras tillstånd? De är de bästa människorna.” (Ma´rifah ´Ulûm-il-Hadîth, sid. 3, av Imâm Abû ´Abdillâh al-Hâkim)

Umm ´Abdillâh Rayhânah, Imâm Ahmad bin Hanbals (rahimahumâ Allâh) hustru, sade till sin make, Imâmen av Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah:
”Är det något du inte tycker om hos mig?” Då sade han (rahimahullâh): ”Ja, dina skor som inte fanns på Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tid.” (Förordet till Ma´rifah ar-Ridjâl wal-´Ilal, (1/65), av Shaykh Wasiyyullâh bin ´Abbâs al-Hindî)

Imâm Mâlik bin Anas (rahimahullâh) sade:
”Fyra personer skriver man inte ned kunskap från; en dum person som är medveten om sin dumhet, driftens följeslagare som manar till sin drift, en rättfärdig man som inte vet vad han talar om och en man som ljuger om Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hadîth. Alla andra skriver man ned från.” (al-Madjrûhîn (1/80) av Imâm Ibn Hibbân)

´Îsâ bin Maryam (sallâ Allâhu ´alayhimâ wa sallam) sägs ha sagt:
”Ni arbetar för detta liv i vilket ni får tag på uppehälle utan arbete, men ni arbetar inte för livet efter detta i vilket ni endast får tag på uppehälle med hjälp av arbete.” (Kitâb-uz-Zuhd, sid. 31, av Imâm Abû Dâwûd as-Sidjistânî – och rapporteringen anses vara Hasan (god) enligt dess korrigerare)

Imâm Ahmad bin Muhammad al-Marwadhî (rahimahullâh) – Imâm Ahmads följeslagare – sade:
”Jag drömde om Ahmad bin Muhammad bin Hanbal. Han hade två gröna smycken på sig, sandaler med snören av pärlor och på huvudet hade han en krona full av olika juveler. Jag sade: ”Abû ´Abdillâh, vad har Allâh gjort med dig?” Han sade: ”Han har förlåtit mig, gett mig en krona, klätt mig och sagt till mig: ”Abû ´Abdillâh, detta har Jag bara gett dig för att du brukade säga: ”Qur’ânen är inte skapad.”” (Sharh Usûl I´tiqâd Ahl-is-Sunnah wal-Djamâ´ah (2/404) av Imâm al-Lâlakâ’î)

Imâm al-Albânî (rahimahullâh) sade:
”Plikten i att visa kunskapen och förbudet i att dölja den är vad som får mig att strunta i om människorna är glada eller arga för det jag säger.” (´Ulamâ wa Mufakkirûn (299))

Anas bin Mâlik (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Ni utför handlingar som ni anser vara lika tunna som ett hårstrå, medan vi brukade anse dem på Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tid som dödliga synder.” (al-Bukhârî (6492))

Ibn Mas´ûd (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”En troende ser på sina synder som om han vore en förare under ett berg som fruktar att det skall rasa över honom, och en syndare ser på sina synder som om de vore en fluga på hans näsa; han gör bara så här.” Ibn Shihâb sade: ”Viftar bort den från näsan.” (al-Bukhârî (6308))

Imâm Fudhayl bin ´Iyâdh (rahimahullâh) sade:
”Då jag ser en person från Ahl-us-Sunnah, känns det som om jag ser en av Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare. Och då jag ser en person från Ahl-ul-Bid´a, känns det som om jag ser en av hycklarna.” (Sharh-us-Sunnah (172) av Imâm al-Barbahârî)

Imâm Muhammad bin Ismâ´îl al-Bukhârî (rahimahullâh) sade:
”Den som är från Nîsâbûr, Qawmas, Rayy, Hamadhân, Halwân, Bagdad, Kûfah, Madînah, Makkah eller Basrah och säger att jag har sagt att mitt uttalande av Qur’ânen är skapat, är en lögnare. Det enda jag har sagt är att tjänarnas handlingar är skapade.” (Târîkh Baghdâd (2/32) av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Salmân al-Fârisî (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Jag skrattar åt personen som hoppas på den här världen samtidigt som döden söker honom, personen som försummar döden samtidigt som döden inte försummar honom och personen som skrattar med munnen full utan att veta om hans Herre är arg på honom eller nöjd med honom.” (az-Zuhd, sid. 225, av Imâm Ahmad bin Hanbal)

´Abdullâh bin Mas´ûd (radhiya Allâhu ´anh) sade:
“Ta emot sanningen även om den som kommer med den till dig är fjärran från dig och föraktad, och avvisa lögnen även om den som kommer med den till dig är dig nära och kär.” (al-Fawâ’id, sid. 217, av Imâm Ibn-ul-Qayyim)

Imâm Muhammad bin Idrîs ash-Shâfi´î (rahimahullâh) sade:
”Hade jag vetat att kallt vatten drar ned på min heder, skulle jag inte ha druckit det.” (Safwat-us-Safwah (2/474) av Imâm Ibn-ul-Djawzî)

Abû Mûsâ al-Ash´arî (radhiya Allâhu ´anh) sade:
“Tre personer ber till Allâh utan att bli bönhörda: en man som inte skiljer sig från en fru med dåligt uppförande, en person som ger pengar till en person som inte har något förstånd då Allâh säger: ’Låt inte dem som inte har fått förstånd få råda över egendom’ (4:5) och en person som ger lån till en annan person utan att det låter bevittnas.” (Tafsîr Ibn Djarîr (4:5))

Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”En lärare som tar betalt för att undervisa påskyndar sin belöning i detta liv.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 378, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm Ayyûb as-Sikhtiyânî (rahimahullâh) sade:
”Den som vill känna till sin lärares fel skall sitta med andra än honom.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 366, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:
”Kvinnan är det bästa mannen kan få och mannen är det bästa kvinnan kan få. Tâwûs sade: ”Kvinnan är hälften av mannens religion.”” (al-War´, sid. 118)

Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:
”De som spelar schack eller backgammon förtjänar inte att man hälsar på dem.” (al-Amr bil-Ma´rûf wan-Nahî ´an-il-Munkar, sid. 78, av Imâm Abu Bakr al-Khallâl)

Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:
”Visor är en innovation. Man skall inte sitta med dem som sjunger dem.” (al-Amr bil-Ma´rûf wan-Nahî ´an-il-Munkar, sid. 96, av Imâm Abu Bakr al-Khallâl)

Abûd-Dardâ’ (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Den som råder sin broder hemligt har förskönat honom och den som råder honom offentligt har förfulat honom.” (al-Amr bil-Ma´rûf wan-Nahî ´an-il-Munkar, sid. 39, av Imâm Abu Bakr al-Khallâl)

Abûd-Dardâ’ (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”På Domedagen kommer tjänaren att bli frågad: ”Hur har du handlat efter din kunskap?”” (Iqtidhâ-ul-´Ilm al-´Amal, sid. 41, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm al-Fudhayl bin ´Iyâdh (rahimahullâh) sade:
”Den lärde är inte lärd förrän han handlar utmed det han vet. Först då blir han lärd.” (Iqtidhâ-ul-´Ilm al-´Amal, sid. 38, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

´Alî bin Abî Tâlib (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Kunskapen ropar på handlingen. Antingen besvarar den kunskapen eller så försvinner den.” (Iqtidhâ-ul-´Ilm al-´Amal, sid. 37, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:
”Kunskap är som pengar; ju mer pengar desto större välsignelse.” (Iqtidhâ-ul-´Ilm al-´Amal, sid. 88, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm Nu’aym bin Hammâd (rahimahullâh) sade:
”Jag frågade Ibn ´Uyaynah om vem som anses vara kunnig. Han svarade: ”Den som ger varje hadîth dess rättighet.” (Iqtidhâ-ul-´Ilm al-´Amal, sid. 83, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm al-Awzâ’î (rahimahullâh) sade:
”Om Allâh önskar ett folk ont, låter Han dem tvista i stället för att handla.” (Iqtidhâ-ul-’Ilm al-’Amal, sid. 78, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Ibn Abî Khâlid sade:
”De frågade ´Uthmân (radhiya Allâhu ´anh) varför han inte kunde vara som ´Umar bin al-Khattâb. Han svarade: ”Kan jag vara som Luqmân den Vise?” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 354, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm Mutarrif bin ´Abdillâh (rahimahullâh) sade:
”Den som håller sina handlingar rena kommer att få en ren tunga. Den som förorenar dem kommer även att förorena sin tunga.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 348, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Ziyâd bin Hudayr sade:
”´Umar bin al-Khattâb (radhiya Allâhu ´anh) sade till mig: ”Vet du vad som river Islâm?” Jag sade: ”Nej.” Han sade: Den rivs av den lärdes misstag, hycklarens dispyt om Boken och de vilseledda Imâmernas dom.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 345, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm Sufyân ath-Thawrî (rahimahullâh) sade:
”Håll dig borta från den som älskar att hans åsikt följs, sprids eller hörs.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 337, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm Sa´îd bin al-Musayyab (rahimahullâh) sade:
”Avhållsamhet från människorna är dyrkan.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 337, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm al-Fudhayl bin ´Iyâdh (rahimahullâh) sade:
”Den troende talar lite och handlar mycket. Hycklaren talar mycket och handlar lite.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 192, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:
”Jag föraktar att man sover på eftermiddagen. Det är farligt för förståndet.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 307, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm Sharîk an-Nakha´î (rahimahullâh) sade:
”Om du har något emot ´Uthmân (radhiya Allâhu ´anh), hör du till helvetets folk.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 319, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:
”Khurâsân har aldrig haft någon som Ibn-ul-Mubârak. Allâh har endast höjt upp honom tack vare hans gudsfruktan.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 274, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm ´Abdur-Rahmân bin Mahdî (rahimahullâh) sade:
”Jag har aldrig sett någon som Ibn-ul-Mubârak.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 272, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm ´Abdur-Rahmân bin Mahdî (rahimahullâh) sade:
”Den som vill se Sufyân ath-Thawrîs kunskap skall titta på den här mannen” och pekade på Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh). (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 265, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

Imâm Wakî´ bin al-Djarrâh (rahimahullâh) sade:
”Makthavarna hatar oss och slår oss. Om de slår oss, härdar vi.” (Akhbâr-ush-Shuyûkh wa Akhlâqihim, 155, av Imâm Abû Bakr al-Marwazî)

´Umar bin al-Khattâb (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Allâh, låt mig falla som martyr för Din sak och låt mig dö i Ditt sändebuds stad.” (al-Bukhârî (3/30))

Imâm Yahyâ bin Ma´în (rahimahullâh) sade:
”Varenda en som talar illa om ´Uthmân, Talhah eller någon annan av profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare är en Dadjdjâl! Det skall inte skrivas ned något av honom. Må Allâhs, änglarnas och samtliga människors förbannelse vara över honom.” (at-Târîkh (532))

Imâm ash-Shâfi´î (rahimahullâh) sade:
”Allt tal om Boken och Sunnah är allvar medan allting annat är struntprat.” (Siyar A´lâm-in-Nubalâ’ (10/20) av adh-Dhahabî)

Imâm Ibn Hibbân (rahimahullâh) sade:
”Det är obligatoriskt för den förnuftige att vara tyst till dess att han måste tala. Hur många har inte ångrat sig för att ha talat och hur få har ångrat sig för att inte ha talat? De olyckligaste människorna som är satta på de värsta prövningarna är de som sätts på prövning med en lös tunga och ett stängt hjärta.” (Rawdhat-ul-´Uqalâ’, sid. 45)

Abûs-Safar sade:
”När Abu Bakr blev sjuk besökte människorna honom. De sade: ”Skall vi inte kalla på en läkare till dig?” Han sade: ”Jag har träffat Honom.” De sade: ”Vad sade han då?” Han svarade: ”Jag gör det Jag vill.”” (Sifat-us-Safwah (1/109) av Ibn-ul-Djawzî)

Abû Mûsâ al-Ash´arî (radhiya Allâhu ´anh) sade:
“Tre personer ber till Allâh utan att bli bönhörda: en man som inte skiljer sig från en fru med dåligt uppförande, en person som ger pengar till en person som inte har något förstånd då Allâh säger: ’Låt inte dem som inte har fått förstånd få råda över egendom’ (4:5) och en person som ger lån till en annan person utan att det låter bevittnas.” (Tafsîr Ibn Djarîr (4:5))

Imâm Yahyâ al-Qattân sade:
”Alla de Imâmer jag har träffat brukade säga: ”Îmân är tal och handling, den stiger och den sjunker.” De ansåg Djahmiyyah vara Kuffâr och likaså ansåg de att Abû Bakr och ´Umar kom först i förträfflighet och kalifat.” (Siyar A´lâm-in-Nubalâ’ (9/179) av adh-Dhahabî)

´Alî bin Khashram sade:
”Jag såg aldrig Wakî´ med en bok i handen, utan han brukade endast memorera. Jag frågade honom om hur man memorerar och då sade han: ”Kommer du använda dig av medicinen om jag lär dig den?” Jag svarade: ”Ja.” Då sade han: ”Lämna synder. Jag har inte prövat något liknande för minnet.”” (Siyar A´lâm-in-Nubalâ’ (9/162) av adh-Dhahabî)

Imâm Hammâd bin Zayd (rahimahullâh) sade:
”Djahmiyyah är som ett folk som säger: ”Vi har en palm hemma.” Då sägs det till dem: ”Har den löv?” De säger: ”Nej.” Då sägs det: ”Har den en rot?” De säger: ”Nej.” Då sägs det: ”Har den dadlar?” De säger: ”Nej.” Då sägs det: ”Har den en stam?” De säger: ”Nej.” Då sägs det: ”Ni har alltså ingen palm hemma.” (al-´Uluww lil-´Aliyy al-Ghaffâr (2/1326) av adh-Dhahabî)

Imâm ´Abdul-Ghanî al-Maqdisî (rahimahullâh) sade:
”Till den okunnigaste okunnigheten, det lägsta förnuftet och den mest vilseledda metodiken, är att säga att det inte är tillåtet att fråga var Allâh är då mannen som kom med Sharî´ahn själv ställde frågan: ”Var är Allâh?”” (al-Iqtisâd fîl-I´tiqâd, sid. 89)

Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:
“Qadariyyahs åsikt är hädelse (Kufr), Khawâridjs åsikt är villfarelse (Dhalâlah) och Shî´ahs åsikt är undergång (Halkah).” (al-Ibânah (2/48) av Imâm Ibn Battah)

Imâm Muhammad al-Amîn ash-Shanqîtî (rahimahullâh) sade:
“Jag lämnade mitt land Mauretanien med en skatt ett väldigt fåtal människor har idag; belåtenhet. Om jag ville uppnå status, hade jag funnit vägen dit. Men, jag sätter varken detta liv framför livet efter detta eller lämnar kunskap för en världslig önskan.”
(Hilyah Tâlib-il-´Ilm, sid. 17, av Bakr Abû Zayd)

Abûd-Dardâ’ (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”Den som inte förrättar bönen har ingen tro och den som inte har någon tvagning har ingen bön.” (Sharh Usûl I´tiqâd Ahl-is-Sunnah wal-Djamâ´ah (2/908) av Imâm al-Lâlakâ’î)

Imâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) sade:
“Ahl-us-Sunnah är Muslimernas elit och de är de bästa människorna för människorna.” (Minhâdj-us-Sunnah (5/158))

Imâm adh-Dhahabî (rahimahullâh) sade:
“Det har rapporterats autentiskt från ad-Dâraqutnî att han sade: ’Det finns ingenting som jag hatar mer än teologisk retorik (´Ilm-ul-Kalâm).’ Jag säger: En person skall aldrig ge sig in i teologisk retorik eller debatter. Däremot skall han vara en Salafî!” (Siyar A´lâm-in-Nubalâ’ (4/45))

Imâm Ibn Abîl-´Izz al-Hanafî (rahimahullâh) sade:
”Djahmiyyahs kännetecken är att de kallar Ahl-us-Sunnah för ”Mushabbihah”.” (Sharh al-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 118)

Imâm ´Urwah bin az-Zubayr (rahimahullâh) sade om följeslagerskan Zunayrah (radhiya Allâhu ´anhâ):
”Zunayrah var en av dem som plågades och torterades för Allâhs (´azza wa djall) sak för att hon var Muslim. Hon blev av med synen och följaktligen sade avgudadyrkarna: ’Det är ingen annan än al-Lât och al-´Uzzâ som har straffat henne.’ Då sade hon: ’Verkligen? Jag svär vid Allâh att det inte alls är de.’ Då återgav Allâh henne synen.” (as-Siyar wal-Maghâzî,191, av Imâm Muhammad bin Ishâq)

Imâm Qutaybah bin Sa´îd (rahimahullâh) sade:
"Om du ser en person älska Ahl-ul-Hadîth som Yahyâ bin Sa´îd al-Qattân, ´Abdur-Rahmân bin Mahdî, Ahmad bin Hanbal, Ishâq bin Râhawayh - och han nämnde ett par andra - skall du veta att han är upprätt på Sunnahn. Den som däremot motsätter sig dem, är en Mubtadi´." (Sharaf Ashhâb-il-Hadîth, sid. 86, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm Ibn Shihâb az-Zuhrî (rahimahullâh) sade:
"Det är de maskulina som är förtjusta i hadîth medan de feminina inte är det." (Sharaf Ashhâb-il-Hadîth, sid. 84, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Det sades till Imâm ´Abdullâh bin al-Mubârak (rahimahullâh):
"Hur länge till skall du skriva ned hadîth?" Han svarade: "Kanske kommer jag aldrig mer höra ordet jag verkligen gynnades av." al-Hasan bin Mansûr al-Djassâs sade: "Jag sade till Ahmad bin Hanbal: "Hur länge bör en man skriva ned hadîth?" Han svarade: "Tills han dör." Abû ´Abdillâh Ahmad bin Hanbal sade: "Jag söker kunskap till dess att jag läggs i graven." (Sharaf Ashhâb-il-Hadîth, sid. 84, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm Ibrâhîm bin Adham (rahimahullâh) sade:
"Min fader sade till mig: "Käre son, sträva efter hadîth. Varje gång du hör en hadîth och memorerar den, får du en Dirham av mig." Det var så jag började sträva efter hadîth." (Sharaf Ashhâb-il-Hadîth, sid. 76, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm ´Abdullâh bin al-Mubârak (rahimahullâh) sade:
"Folket som kommer att vara stadigast på Vägen [över helvetet på Domedagen] är Ahl-ul-Hadîth." (Sharaf Ashhâb-il-Hadîth, sid. 75, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Hârûn Rashîd - en av Bagdads kalifer på 200-talet efter Hidjrah - sade:
"Jag letade efter fyra och fann dem i fyra; Jag letade efter Kufr och fann den i Djahmiyyah. Jag letade efter teologisk retorik [´Ilm-ul-Kalâm] och fann den i Mu´tazilah. Jag letade efter lögn och fann den i Râfidhah. Jag letade efter sanningen och fann den i Ahl-ul-Hadîth." (Sharaf Ashhâb-il-Hadîth, sid. 75, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm Sufyân ath-Thawrî (rahimahullâh) sade:
"Änglarna vaktar himlarna medan Ahl-ul-Hadîth vaktar jorden." (Sharaf Ashhâb-il-Hadîth, sid. 66, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm Muhammad bin Abî Sulaymân (rahimahullâh) sade:
"Jag drömde om min fader och i drömmen säger jag till honom: "Fader, vad har Allâh gjort med dig?" Han svarade: "Han har förlåtit mig." Då sade jag: "På grund av vad?" Han svarade: "För att jag alltid skrev "sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam" åt profeten i varje hadîth."" (Sharaf Ashhâb-il-Hadîth, sid. 60, av Imâm al-Khatîb al-Baghdâdî)

Imâm Sufyân ath-Thawrî (rahimahullâh) sade:
"Berättarkedjan [Isnâd] är den troendes vapen; vad skall han strida med om han är utan vapen?" (Ma´rifah Ulûm-il-Hadîth, sid. 3, av Imâm Abû ´Abdillâh al-Hâkim)

Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:
"Den som låter Sunnahn styra ens tal och handling, kommer att tala enligt sanningen." (Ma´rifah ´Ulûm-il-Hadîth, sid. 2, av Imâm Abû ´Abdillâh al-Hâkim)

Imâm ash-Shawkânî (rahimahullâh) sade:
"Om beordringarna och förbuden i landet är under Muslimernas förfogande på så sätt att de otrogna som befinner sig där enbart kan visa sin hädelse eftersom Muslimerna tillåter dem det, räknas detta som ett Islâmiskt land. De seder som de otrogna visar skadar inte eftersom de inte visas utav styrka eller makt. Skulle situationen vara tvärtom, då är landet likaså." (as-Sayl al-Djarâr (4/575)).

Imâm Ibn Bâz (rahimahullâh) sade:
"Den Muslimska kvinnan har en hög status i Islâm och har ett stort intryck på samtliga Muslimers liv. Om kvinnan följer vägledningen i Qur'ânen och profeten Muhammads (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sunnah, har hon en huvudroll i att utbilda och uppfostra ett rättfärdigt och rent samhälle." (Min Aqwâl Samâhat-ish-Shaykh ´Abdul-´Azîz bin Bâz fîd-Da´wah, sid. 98)

´Umar bin al-Khattâb (radhiyâ Allâhu ´anh) sade:
"Om man skulle väga Abu Bakrs Îmân, hade den vägt mer än resten av hela mänsklighetens Îmân tillsammans." (Kitâb-us-Sunnah (821) av Imâm ´Abdullâh bin Ahmad bin Hanbal)

Imâm ash-Shâfi´î (rahimahullâh) sade:
"Den som söker kunskap utan bevis är lik den som samlar ved på natten; han bär på en hög ved i vilken det likaså förekommer en orm som biter honom utan att han vet om det." (Minhâdj-us-Sunnah (5/281) av Imâm Ibn Taymiyyah)

Imâm Muhammad bin Sîrîn (rahimahullâh) sade:
"Om du får reda på att din broder har gjort något dåligt, skall du leta efter en ursäkt åt honom. Om du då inte skulle finna någon ursäkt, skall du säga: "Han har en ursäkt."" (Shu´b-ul-Îmân (6/323) av Imâm al-Bayhaqî)

Imâm Fudhayl bin ´Iyâdh (rahimahullâh) sade:
"Den som högaktar en person som besitter en Bid´ah har hjälpt till att riva Islâm. Den som ler en Mubtadi´ (innovatör) i ansiktet har nedvärderat det Allâh (´azza wa djall) har uppenbarat för Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Den som gifter bort sin dotter till en Mubtadi´ har skurit bort sina släktband med henne. Den som medverkar under en Mubtadi´s begravningsceremoni (Djanâzah) kommer att ha Allâhs vrede över sig till dess att han återvänder från den." (Sharh-us-Sunnah, sid. 139, av Imâm al-Barbahârî)

Imâm Abu Zur´ah ar-Râzî (rahimahullâh) sade:
"Om du ser en person fran Kufah tala illa om Sufyân ath-Thawrî, skall du inte tvivla på att han är en Râfidhî. Om du ser en person från Shâm tala illa om Makhul och al-Awzâ´î, skall du inte tvivla på att han är Nâsibî. Om du ser en person från Khurâsân tala illa om ´Abdullâh bin al-Mubârak, skall du inte tvivla på att han är en Murdji'î. Hall fast vid din kunskap att samtliga dessa sekter är enade om att hata Ahmad bin Hanbal, ty han har skjutit dem alla i hjärtat med en giftig pil utan att de har något botemedel till det." (Tabaqât-ul-Hanâbilah (1/199-200))