Varför kritiserar vi?

Följande bevis har tagits från hemsidan T.R.O.I.D. som vi har förkortat en aning.
Av The Reign of Islâmic Da´wah (http://www.troid.org)

VEM TAR DU DIN RELIGION IFRÅN?

Från Mu´âdh bin Jabal, från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som sade,

"Denna kunskap kommer bäras av de trovärdiga i varje generation. Med den kommer de driva ut de ändringar som har utförts av de som överskrider gränser, de falska påståendena från lögnarna och de falska tolkningarna från de okunniga." (Ibn ´Asâkir)

Det är viktigt att vi klargör att termen "de trovärdiga" hänvisar inte till oss, utan till de ´ulamâ’ som vi hänvisar till.

Muhammad bin Sîrîn (d. 110H) sade,

"Sannerligen är denna kunskap religion, så akta er vem ni tar er religion ifrån." (Muslim och Abû Nu´aym i hans "al-Hilyah")

Han sade också,

"De frågade inte efter en hadîth's kedja fram till att fitnah hade uppstått. Så när detta hade uppstått, började de kräva att man nämner en kedjas personer. Om de var från Ahl-us-Sunnah, skulle man ta emot den och var de från Ahl-ul-Bid´ah, skulle man avslå den." (Muslim)

Och hur många gånger har vi framfört denna fråga till många av de som har problem med det som är uppsatt på vår hemsida? Inte bara där, men även de som önskar att hindra oss inifrån vårt eget samhälle? Hur villiga är vi att få nämna de namnen som vi berättar från, och när vi säger "Vem är med er?", hör vi endast tystnad eller inga namn alls?

´Abdullâh bin al-Mubârak (d. 181H) sade,

"Enligt mig är Isnâd från religionen. Om det inte fanns Isnâd, hade vem som helst kunnat säga vad som helst."

Han sade också,

"Den som studerar religion utan Isnâd, är lik den som försöker klättra upp på ett tak utan stege." (Sharaf Ashâb-ul-Hadîth (1/15) av al-Hâfidh al-Khatîb al-Baghdâdî)

Sufyân ath-Thawrî (d. 161H) sade,

"Isnâd är den troendes vapen. Så vad skall han strida med om han inte har något vapen?" (ibid.)

Idag strider många med knep och bedrägeri. Hur ofta ljugs det inte om våra ´ulamâ’? Hur ofta anses inte lögnaren vara sanningsenlig? Sannerligen citerar vi endast det som har blivit sagt; så vad motsätter sig dem ´ulamâ’ med?

Imâm Mâlik bin Anas (d. 157H) sade,

"Denna kunskap är religion, så akta er vem ni tar er religion ifrån. Jag träffade sjuttio människor som sade, "Allâh’s sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade…" vid moskéns pelare."", och han pekade mot profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) moské. Därefter sade han, "Men jag tog inte från någon av dem…därför att de inte var från detta folkets angelägenheter." (al-Faqîh wal-Mutafaqqih (2/98) av al-Khatîb al-Baghdâdî)

Detta är varför vi avvisar lekmännens och "Västs ´ulamâ’" åsikter, förutom de som dem citerar från lämpliga källor, hänvisar och kvarstår i konstant kontakt med de sanna Ahl-ul-´Ilm.

VÅR POSITION GENTEMOT AHL-UL-BID´AH WAL-HAWÂ

Imâm al-Baghawî (d. 561H) sade,

"Sannerligen underrättade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) om denna Ummah’s uppdelning, yttringen av lustar och Bid´ah i den. Och han formgav välsignelse och räddning åt de som följer hans Sunnah och hans Sahâbah’s (radhiyâ Allâhu ´anhum) Sunnah. Så det är obligatoriskt för en Muslim, att om han ser en person ha någon Bid´ah eller lust i tron, eller något försummat från Sunnah, att han flyr från honom och ignorerar honom, förklarar sig fri från honom och lämnar honom i livet och i döden. Så han får inte hälsa på honom när han träffar honom och inte heller får han besvara hans hälsning om han hälsar först, tills att han lämnar sin Bid´ah och återvänder till sanningen…Sannerligen skall man fortsätta med att fly från och ignorera Ahl-ul-Hawâ wal-Bid´ah tills att de gör Tawbah." (Sharh-us-Sunnah (1/224))

Och hur få av oss tar och funderar på detta råd som Salaf’s böcker är fulla av? Och hur många människor föraktade för att lämna de som gör Bid´ah? Och hur många okunniga människor talar illa om ´ulamâ’ – och de som följer dem – för att de inte är inblandade i deras Bid´ah, Hizbiyyah (partianda) och Siyâsah (politik)?

Imâm al-Baghawî sade också,

"Sannerligen var Sahâbah, Tâbi´ûn, de som följde dem och Sunnah’s Imâmer samlade och eniga gällande detta; att man attackerar Ahl-ul-Bid´ah och att man flyr från dem och ignorerar dem." (ibid. (122/7))

Har du lagt märke till Sahâbah’s, Tâbi´ûn’s, de som följde dem och Sunnah Imâmernas tillgivenhet? Har du också lagt märke till tillgivenheten i att attackera Ahl-ul-Bid´ah, fly från dem och ignorera dem? Men hur många av oss förstår dessa principer? När ´ulamâ’ varnar för en individuell (som inte ens är ´âlim); hur många springer då inte till honom för att få en annan sida av historien? Är det så att vi inte sitter med dem som ´ulamâ’ har varnat oss för för vår egen skull? Hur många av oss gör detta och påstår sig hålla fast vid denna Manhaj?

SALAF’S KAPITLAR OM MUBTADI´ÛN

Abû Dâwûd lade fram ett kapitel i sin "as-Sunan" (4/197) vid namnet,

"Kapitel: Vända sig bort från Mubtadi´ûn och hata dem."

al-Hâfidh al-Mundhirî (d. 656H) lade fram ett kapitel i "at-Targhîb wat-Tarhîb" (3/14) vid namnet,

"Att avskräcka från att ha kärlek gentemot Ahl-ul-Bid´ah, eftersom en person kommer vara med de han älskar."

Imâm an-Nawawî (d. 676H) sade i "al-Adhkâr" (sid. 323),

"Kapitel: Att ta avstånd från Ahl-ul-Bid´ah wal-Ithm."

Imâm al-Bayhaqî (d. 458H) sade i "al-I´tiqâd" (sid. 236),

"Kapitel: Förbudet i att sitta med Ahl-ul-Bid´ah."

Är inte endast dessa kapitlar tillräckliga som en sträng varning?

FÖRBUDET I ATT VARA MED MUBTADI´ÛN

Imâm Abû ´Uthmân as-Sâbûnî (d. 499H) sade om Ahl-us-Sunnah wal-Jamâ´ah,

""De följer Salaf-us-Sâlih, Muslimernas Imâmer och ´ulamâ’. De håller sig till den stadiga Religionen som de höll sig till och den klara sanningen. Och de hatar Ahl-ul-Bid´ah, de som introducerar till religionen det som inte är från den. De älskar inte dem och inte heller gör de dem sällskap. De lyssnar inte på deras uttal och inte heller sitter de med dem. Utan de skyddar sina öron från att höra deras meningslöshet – saker som kommer orsaka skada om de går genom öronen och sätter sig i hjärtat, orsaka tvivel och onda saker att dyka upp. Och beträffande detta uppenbarade Allâh (´azza wa jall),

"Och när du (O Muhammad) ser människorna sysselsatta i falska samtal gällande våra Tecken, skall du vända dig bort från dem, förutom om de byter till något annat ämne." (Sûrat-ul-An´âm: 68) (Risâlah fî I´tiqâd Ahl-is-Sunnah wa Ashâb-il-Hadîth sid. 100)

Imâm ash-Shawkânî (d. 1255H) sade,

"Denna vers innehåller en hård tillrättavisning åt de som tillåter människorna att sitta med Mubtadi´ûn, de som tvistar med Allâh’s Ord, leker runt med Hans Bok och Hans sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sunnah. Och man skall få dem att titta på sina egna avvikande lustar och onda Bid´ah. För om han inte är kapabel till att tillrättavisa och ändra dem från deras tillstånd, kan han i alla fall undvika att sitta med dem – det är lätt för honom, inte svårt. Mubtadi´ûn kan utnyttja hans närvaro hos dem – även om han är fri från deras fel – genom ett tvivel som de kan lura det vanliga folket med, i vars fall hans närvaro kommer orsaka dubbelt så stor ondska, plus med att endast lyssna på deras ondska." (Fath-ul-Qadîr (2/128))

Asmâ’ bint ´Ubayd sade,

"Två personer från Ahl-ul-Hawâ wal-Bid´ah kom till Ibn Sîrîn och sade, "O Abû Bakr! Må vi tala med dig?" Han sade, "Nej." De sade, "Må vi läsa upp en vers åt dig?" Han sade, "Nej. Antingen reser ni er upp och lämnar mig, eller så går jag upp och lämnar (er)." Så de gick iväg och några av människorna sade, "O Abû Bakr! Vad hade det skadat dig om de hade läst en vers ur Allâh’s Bok?" Han sade, "Jag var rädd att de skulle läsa upp en vers och därefter förvränga den, så att det hade kvarblivit i mitt hjärta."" (as-Sunan av Imâm ad-Dârimî (1/109))

Ibn ´Awn (d. 150H) sade,

"Den som sitter med en Mubtadi´ är värre än honom." (al-Ibânat-ul-Kubrâ # 446 av Ibn Battah)

Abû Dâwûd as-Sijjistânî (d. 275H) sade,

"Jag sade till Abû ´Abdullâh Ahmad bin Hanbal, "Om jag ser en man från Ahl-us-Sunnah sitta med en man från Ahl-ul-Bid´ah, skall jag då upphöra med att tala med honom?" Han sade, "Nej. Du bör först underrätta honom att den som du såg honom tala med är från Ahl-ul-Bid´ah. Antingen kommer han upphöra att tala med denna Mubtadi´, så fortsätt tala med honom. Och om inte, då skall du anse honom vara lik honom (d v s Mubtadi´). Ibn Mas´ûd sade att en person är som sin vän." (at-Tabaqât al-Hanâbilah (1/60) av Ibn Abî Ya´lâ och al-Âdâb ash-Shar´iyyah (1/263) av Ibn Muflih)

Mufadhdhal bin Muhalhal sade,

"Om en person från Ahl-ul-Bid´ah sitter med dig för att tala om sin Bid´ah för dig, skall du akta dig för honom och avskärma dig från honom. Därför han kommer berätta för dig Sunnah’s hadîther i början av sin sittning, därefter kommer han föra in sin Bid´ah i dig. Kanske kommer den gå in i hjärtat på dig…kommer den då också gå ut ur det?" (al-Ibânah #304)

Imâm al-Awzâ´î sade,

"Ge en inte person från Bid´ah chansen att argumentera, därför att era hjärtan kommer som resultat drabbas av hans fitnah." (al-Bid´a wan-Nahî ´anhâ sid. 53)

Shaykh Salîm al-Hilâlî sade,

"Sannerligen försöker vissa människor, som tillskriver sig själva Sunnah och Salaf, gripa tag i käppen från mitten. Du ser dem sitta med Ahl-us-Sunnah och Ahl-ul-Bid´ah och kallar dem båda till medling och godhet. Detta är en ny introducerad Manhaj som är i motsats av det som Salaf’s ´ulamâ’ följde." (al-Bid´ah sid. 137)

Fudhayl bin ´Iyâdh sade,

"Varna för den som sitter med en person från Bid´ah. Den som sitter med en person från Bid´ah har inte fått vishet. Jag önskar att det vore en järnborg mellan mig och en person från Bid´ah." (Hilyat-ul-Awliyâ’ (8/103))

FÖRBUDET I ATT TITTA I BID´AH’S BÖCKER

Ibn Qudâmah sade,

"Salaf brukade förbjuda att man sitter med Ahl-ul-Bid´ah, att läsa deras böcker och att lyssna på deras ord." (al-Âdâb ash-Shar´iyyah (1/263)

Mâlik bin Anas sade,

"Det är inte tillåtet att titta på någonting ur lustens och Bid´ah’s böcker och astrologi." (al-Jâmi´ al-Bayân-il-´Ilm (2/117) av Ibn ´Abdil-Barr)

Imâm adh-Dhahabî skrev i kättaren ar-Raywandî’s biografi,

"Han brukade göra Râfidhah och kättarna sällskap. Så när han blev tillrättavisad för detta, sade han, "Jag vill bara se vad dem som säger!"" (Siyâr A´lâm-in-Nubalâ (14/59))

EN GRUNDLÄGGANDE PRINCIP: SKADAN MUBTADI´ÛN ORSAKAR ÄR VÄRRE ÄN JUDARNAS OCH KRISTNAS

Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (d. 728H) sade,

"Många från Ahl-ul-Bid´ah är hycklare av värsta slag." (Tarîq-ul-Wusûl sid. 251)

Shaykh-ul-Islâm sade också när han avvisade en extrem Sûfî,

"Det är uttal lik dessa som tillhör den största formen av falskhet…sannerligen är att man avvisar denna smittsamma sjukdom bland Muslimerna viktigare än att man avvisar judarnas och kristnas religioner, vilka Muslimerna inte vilseleds av." (Majmû´-ul-Fatâwâ (2/359))

Shaykh Abû Anas Hamad al-´Uthmân kommenterade ovanstående text,

"Judarnas och kristnas ondska är öppen och tydlig för de vanliga människorna. Men vad gäller Ahl-ul-Bid´ah, så är deras skada inte tydlig för varje person… Därför anser ´ulamâ’ att avvisa Ahl-ul-Bid´ah kommer före än att man avvisar judarna och kristna." (Zajar-ul-Mutahâwun sid. 96)

Imâm Ahmad bin Hanbal ansåg det vara tillåtet att ta hjälp från judarna och kristna men inte från Jahmiyyah. al-Marwazî sade till Imâm Ahmad,

"Kan vi söka hjälp från judarna och kristna som är Mushrikûn och inte söka hjälp från Jahmiyyah?" Han sade, "O min käre son! Muslimerna kommer inte luras av dem." (al-Âdâb ash-Shar´iyyah (1/256). Hänvisa till "Zajar-ul-Mutahâwun" för komplett dialog.)

Imâm Ibn-ul-Jawzî (d. 597H) sade,

"Abûl-Wafâ ´Alî bin ´Aqîl al-Faqîh sade, "Vår shaykh, Abûl-Fadhl al-Hamdânî sade,

"Mubtadi´ûn i Islâm och tillverkare av hadîth är skadligare än icke-Muslimerna. Därför att icke-Muslimerna vill förstöra religionen utifrån, men dessa, de vill förstöra den inifrån. De är som en stads invånare som strävar efter att få förstöra den (inifrån), medan icke-Muslimerna är de som har omringat den utifrån. Så de som är inne öppnar fortet (till dem som är utanför), så de är skadligare för Islâm än de som inte bär Islâm’s mantel.""" (al-Mawdhû´ât (1/51) av Ibn-ul-Jawzî)

ATT TALA ILLA OM OCH BAKTALA MUBTADI´ÛN

Ibrâhîm (an-Nakha’î) sade,

"Det finns inget baktal angående en Mubtadi´." (Sharh Usûl # 276)

al-Hasan al-Basrî sade,

"Det finns tre stycken som man inte ärekränker med att baktala: en av dem är en Mubtadi´ som kallar till sin Bid´ah." (ibid. # 278)

Kathîr Abû Sahl sade,

"Det är sagt att det inte förekommer någon ärekränkning av folket från Bid´ah-sekterna." (ibid. # 281)

DE SOM AVVISAR FALSKHET

Abû ´Alî ad-Daqqâq sade,

"Den som håller tyst om sanningen är en tyst djävul, och den som talar med falskhet är en talande djävul. Och profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) varnade för denna Ummah’s uppdelningar i sjuttiotre grupper, och räddningen ligger i gruppen som har profetkallets metodologi." (ar-Radd ´alal-Mukhâlif sid. 76)

Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah sade,

"Befalla Sunnah och förbjuda Bid´ah är att befalla godhet och förbjuda ondska. Och det är det mest dygdfulla av de rättfärdiga gärningarna." (Minhâj-us-Sunnah (5/253))

Imâm Ibn-ul-Qayyim al-Jawziyyah sade,

"Och Salaf’s ´ulamâ’ var hårda i att avvisa Bid´ah och rätta till dess folk i alla av världens delar. De varnade för deras fitnah med en sträng varning. (Madârij-us-Sâlikîn (1/327))

OBLIGATIONEN I ATT AVVISA

Muhammad bin Bundâr al-Jarjânî sade till Imâm Ahmad,

Muhammad bin Bundâr al-Jarjânî sade till Imâm Ahmad, "Jag tycker det är svårt för mig att säga, "Den där personen är så och den där personen är så."" Då sade Ahmad,

"Om du håller tyst och jag håller tyst, när ska då den okunnige veta det friska från det sjuka?" (Majmû´-ul-Fatâwâ (231/28), Sharh ´alal at-Tirmidhî (350/1))

Qatâdah sade,

"Om en person introducerar en Bid´ah, så är det lämpligt att nämner det tills att ni aktar er för den." (Sharh Usûl-il-I´tiqâd # 256)

DÅLIGT SÄLLSKAP

Abû Hurayrah (radhiyâ Allâhu ´anh) sade att Allâh’s sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam),

"En person har sin väns religion, så låt varenda en titta noga på vem han tar som vän." (Ahmad, Abû Dâwûd och at-Tirmidhî)

Imâm al-Awzâ´î sade,

"Den som döljer sin Bid´ah från oss, kommer hans vänner inte kunna vara dolda för oss." (al-Ibânah # 420 och Sharh Usûl-il-I´tiqâd # 256 av al-Lâlikâ‘î)

Mu´âdh bin Mu´âdh (d. 196H) sade,

"Om en person kan dölja sin åsikt, kommer han varken kunna dölja den i sin son, sina vänner eller med dem som han sitter." (al-Ibânah # 479)

VIKTEN I ATT FÖLJA AHL-US-SUNNAH OCH DERAS ´ULAMÂ’

Ayyûb as-Sakhtiyânî sade,

"Sannerligen är det en ungdoms eller en ickearabs goda lycka att Allâh vägleder honom till en lärd från Sunnah’s följeslagare." (Sharh Usûl-il-I´tiqâd # 31)

Ibn Shawdhab sade,

"Sannerligen är det från Allâh’s välsignelse över en ungdom som strävar efter att få dyrka Allâh, att han får en broder, en följeslagare till Sunnah som uppmuntrar honom till den." (ibid. # 32)

Imâm al-Barbahârî (d. 329H) sade,

"Så undersök (rahimakallâh) uttalen från vem du än hör ifrån, speciellt på din tid. Förhasta inte dig och ge dig inte in på något av det förrän du frågar och ser: talade några av profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sahâbah eller några ´ulamâ’ om det? Så om du hittar en berättelse som handlar om det, skall du hålla fast vid den. (Sharh-us-Sunnah # 5)

Imâm Ahmad bin Hanbal sade,

"Akta er för att tala om något som ingen ´âlim var före er i." (I´lâm-ul-Muwwaqi´în (4/266) av Ibn-ul-Qayyim)