Shî´ah

[ index ]

Shî´ah-religionens bakgrund

Av ´Alî ´Umar
(Ur ”Skillnaden mellan Shiiterna och majoriteten av Muslimska lärde” sid. 3-5)

När Islâm kom, till vägledning för mänskligheten, arbetade den tidiga generationen av hängivna Muslimer hårt och uppriktigt för att sprida och försvara den. Följaktligen spreds Islâm snabbt och stadigt.

Detta skapade emellertid en våg av vrede och hat mot Islâm, särskilt från en del av de trångsynta religiösa profilerna inom den mosaiska tron. De sammansvor sig för att mörda profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och skapa Fitnah mellan Muslimerna. Men Sahâbah’s Îmân var så stark, att den inte rubbades av dessa intriger.

Först när många av Sahâbah hade dött, fann den judiska konspirationen företrädd bl a av ´Abdullâh bin Saba’, en öppning, först bland mindre Islâm-medvetna Muslimer, men med tiden även bland resten av det Muslimska samfundet.

Under de två första Kalifernas kalifat, fanns det ännu många Sahâbah kvar i livet, men mot slutet av den tredje Kalifens regering, hade ett stort antal av profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sahâbah gått bort, medan den nya generationen tillsammans med de omvända hade ökat sitt antal enormt. Det var vid denna tid som de stamcentrerade, rasistiska och judiska rörelserna kom upp till ytan. Bland dessa märkets, den tidigare omnämnde, ´Abdullâh bin Saba`’s rörelse. Han var en jemenitisk jude som hävdade att ´Alî besatt gudomlig auktoritet. Denna tes utvecklades till dogmen att ´Alî, hans söner al-Hasan och al-Husayn, följda av deras avkomlingar, för all framtid skulle vara den Muslimska Ummah’s ledare. Detta gick naturligtvis stick i stäv mot det rådande bruket.

Efter profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade ju Abû Bakr valts till Kalif över Muslimernas Ummah, och efterträtts av ´Umar, utan att någon tidigare hade hävdat att ´Alî borde vara den första Kalifen.

Detta krav fann slutligen fäste i det tidigare Iranska kejsardömets huvudstad al-Madagîn. Det underlättades vid den här tiden i denna del av riket, av att al-Husayn, ´Alî’s yngre son, då var gift med dottern till den sista Iranske kejsaren. Det är därför dogmen bland Shî´ah om det ärftliga ledarskapet, begränsas till al-Husayn’s avkomlingar, med början vid den fjärde Shî´ah-Imâmen. Kravet att ´Alî skulle vara den första Kalifen var från början ett politiskt krav, avsett att skapa motsättningar mellan Muslimerna genom att spela på den stammässiga och religiösa skillnaden. Slutresultatet av detta politiska krav, skulle bli en religiös motsättning och en avvikelse från den Islâm som framhölls av de Muslimska lärdes flertal.

[ index ]