Skillnaden mellan Salafi och Khalafi

Salafî och Khalafî
Av Shaykh Sâlih Âl ash-Shaykh (hafidhahullâh)

 

Muslimerna består av två grupper: Salafiyûn och Khalafiyûn. Vad gäller Salafiyûn, så följer de Salaf-us-Sâlih (de Rättfärdiga Företrädarna). Och vad gäller Khalafiyûn, så följer de Khalaf’s (efterträdarna) förståelse och de är också Mubtadi´ûn i och med att den som inte är nöjd och belåten med Salaf-us-Sâlih’s väg i kunskap, gärningar, förståelse och Fiqh, är en Khalafî, en Mubtadi´.

Salaf-us-Sâlih är de gynnade och välsignade generationerna. I deras spets befinner sig Allâh’s sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sahâbah, de som Allâh prisade med Sina Ord,

"Muhammad är Allâh’s sändebud och de som är med honom är stränga mot Kuffâr och barmhärtiga mot varandra. Du ser dem i Rukû´ och i Sajdah, sökande efter Allâh’s givmildhet och välbehag." (Sûrat-ul-Fath: 29)

Och Allâh’s sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) prisade dem med sina ord,

"Det bästa folket är min generation. Därefter de som efterträder dem och därefter de som efterträder dem."

Detta är något som Ahl-us-Sunnah är överrens om. Ingen varken motsätter sig eller skiljer sig bland dem angående detta. Så när de har en sådan extrem förträfflighet, är det inte konstigt att en Muslim är ärad att få tillskriva sig deras väg i att förstå Boken och Sunnah, de bådas förståelse och deras gärningar i enlighet med texterna (i Boken och Sunnah). Varenda vilseledd sekt, eller grupp, från denna Ummah’s sekter, söker bevis till sina mål och syften med verser från Boken och hadîther från Sunnah - med en förståelse som motsätter sig Salaf’s - och de överskrider i detta tills att någon från dem förklarar andra vara Kuffâr och kastar en del från Allâh’s Bok över en annan. Allt detta beror på deras förståelse av texterna - enligt vad sekterna eller grupperna själva hävdar. Så varenda grupp eller sekt blir vilseledd, påstår och säger, "Vi tar från Boken och Sunnah." På så sätt kommer denna frågan bli rörig och förvirrande för den som är svag och har brist på kunskap. Men, räddningen och flykten från dessa vilseledda påståenden och uttal ligger i att följa de bästa generationernas Manhaj (metodologi) - så det som de förstod från texterna (i Boken och Sunnah) är sant och det som de varken förstod eller handlade efter är inte sant.

Samma sätt gäller de (d v s Tâbi´ûn) som följde de ädla Sahâbah (radhiyâ Allâhu ´anhum) i godhet och tog kunskap från dem - så den som tillskriver sig till dessas Manhaj i förståelsen av Boken och Sunnah, tar till sig det som tillskrivs och upphöjs till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och är samtidigt autentiskt, lämnar åsikterna baserade på intellektet och förnyade förståelser och färdas på denna Manhaj och väg är Salafî. Och den som inte färdas på denna väg är Khalafî, en Mubtadi´. När detta har blivit fastställt, kommer varenda en aspekt ur kunskapens aspekter falla inom följande tre situationer:

Den första: Att Sahâbah eller Tâbi´ûn talade med det och handlade med det - antingen allihopa eller några stycken - och det fanns ingen som motsatte sig det.

Den andra: Att några av dem handlade efter det medan andra motsatte sig det samtidigt som de var fler i antal.

Den tredje: Att de aldrig utförde frågan i sig. Dessa är tre typer.

Vad gäller den första typen, och det är vad alla Sahâbah - eller några stycken, men det var ingen som motsatte sig dem i det - handlade efter, så finns det inga tvivel om att detta är en följd Sunnah och en klar och upplyst väg - och det är inte tillåtet att man motsätter sig dem i detta. Exemplen på dessa är för och välkända för att nämnas bland frågorna som berör tron, gärningar och dyrkan.

Vad gäller den andra typen, så är det som några av dem utförde medan andra motsatte sig det, och de som motsatte sig det var större i antal - d v s att majoriteten av Sahâbah valde något annat än det som ett fåtal Sahâbah valde.

Vad gäller den tredje typen, vilket är att angelägenheten aldrig utfördes av dem, så finns det inga tvivel att det som inte är från deras gärningar, är bid´ah och ondska - förutsatt att den som utför den söker att få komma närmare Sin Herre med den - men inte om gärningen endast är en tradition eller en vana i och med att principen för det är tillåten.

På grund av detta sägs det till den som utför en gärning som inte är i enlighet med Salaf eller deras förståelse av Bokens och Sunnah’s texter "Du är en Mubtil (förnekare), en Mubtadi´ - en som följer en annan väg än de Troendes."