"Shaykh Rabî´ al-Madkhalî är för hård"

Av Maktabah Dâr-ul-Hadîth.Com

Lov och pris tillkommer Allâh (tabârak wa ta´âlâ) och må Hans fred och välsignelse vara med det sista sändebudet – vidare:

Vi frågade den ädle Shaykhen av al-Madînah an-Nabawiyyah, Shaykh ´Ubayd bin ´Abdillâh al-Djâbirî (hafidhahullâh) följande fråga:

”Det förekommer vissa ungdomar som säger att Shaykh Rabî´ (hafidhahullâh) är för sträng och detta gör de efter att ha berömt honom och sagt att han är lärd, Muhaddith och att han har kunskap och de tillskriver detta uttryck Shaykh Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî och Ibn ´Uthaymîn. När de två Shaykherna sade detta om Shaykh Rabî´, gjorde de då det på ett klandervärt sätt? Vad säger ni om denna åsikt?”

Svar:

”Det jag vet från dessa Imâmer är att de har berömt och prisat honom samt inkluderat honom bland Ahl-us-Sunnah lärde. Shaykh Ibn ´Uthaymîn (rahimahullâh) lade till och sade:

”En som jag, skall inte frågas om Shaykh Rabî´.”

Likväl brukade Shaykh ´Abdul-´Azîz bin Bâz (rahimahullâh) berömma honom till dess att han gick bort. Likaså gav al-Albânî honom namnet ”Denna tids fanbärare av ’al-Djarh wat-Ta´dîl’”. Vad gäller Shaykh Rabî´ (hafidhahullâh) och hur han är, så om vi nu skulle hålla med om detta, så är Shaykh Rabî´ (hafidhahullâh) inte den förste som beter sig så mot motståndarna – och detta är något vi har antytt sedan tidigare då jag nämnde Ahl-us-Sunnahs metodik i det. Jag lägger till här ännu ett exempel:

Imâm Ahmad (rahimahullâh) fick reda på att Dâwûd bin ´Alî adh-Dhâhirî säger att Qur’ânen är skapad. Därpå begav sig Dâwûd bin ´Alî på Hadjdj från Khurasân. På vägen kom han till Bagdad och beslöt sig att hälsa på Imâm Ahmad (rahimahullâh). Han fick då syn på hans son ´Abdullâh (rahimahullâh) som stod vid dörren. Han sade då till honom:

”Säg till din far att en man från Khurasân vill hälsa på dig.”

Då sade han (d v s Imâm Ahmad):

”Om det är Dâwûd bin ´Alî, så skall han inte få komma in eftersom han säger att Qur’ânen är skapad.”

Dâwûd gav sig inte utan ursäktade sig om och om igen, men Imâm Ahmad handlade strängt och sade:

”Nej, vid Allâh, jag går inte med på det. Detta är vad Muhammad bin Yahyâ adh-Dhuhlî har sagt om dig.”

Har Shaykh Rabî´ använts sig av detta? Hur skulle det ha varit om han hade gjort det? Liknande exempel som tyder på att man skall handla hårt och strängt mot motståndaren och varna för honom är många. Shaykh Rabî´s (hafidhahullâh) ”fel” är att han med bevis avslöjade det som Harakiyyûn brukade dölja kring Sayyid Qutb och andra. Detta är ju ett råd! Således är det lämpligt att vi nämner en rapportering som adh-Dhahabî rapporterade då han skrev ´Amr bin ´Ubayd al-Mu´tazilîs al-Qadarîs biografi om ´Âsim bin Ahwal (rahimahullâh). Han sade:

”Vi satt i Qatâdahs sittning när ´Amr bin ´Ubayds namn nämndes. Då började Qatâdah tala illa om honom. Jag sade då: ”Jag tycker inte att de lärde skall tala illa om varandra.” Då vände sig Qatâdah om och sade: ”Ahwal, vet du inte att den som innoverar en innovation måste nämnas och anmärkas?” [1]

Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah – dagens som gårdagens – förklarar endast den som har fått sanningen klargjord (Iqâmat-ul-Hudjdjah) och känt till sanningen och Sunnahn för att därefter envist och högmodigt motsätta sig den, vara Mubtadi´.