Sayyid Qutb

[ index ]

Imâm al-Jami om Qutb

(Ur lektionen ”Frågor och svar om Ahl-us-Sunnah wal-Jamâ´ah’s Manhaj i att kalla till Allâh”, kassettband # 1, Jiddah, 4/1413H)

Fråga: Nobla Shaykh, en man som har trillat i många sorters Bid´ah, som t ex att han säger ”Qur’ânen gjordes av Allâh, inte av människan” och han säger att Mûsâ var ett exempel på en person som var lättretlig och känslomässig...

Shaykhen: Vänta lite, stanna på den första frågan…vad sade han? Lättretlig? Den första frågan: Är det tillåtet att säga att Qur’ânen gjordes av Allâh och inte av människan? Detta är ett mycket farligt yttrande och det kommer förbrylla och förvirra naiva människor. För om en enkel elev hör att Qur’ânen är gjord av Allâh, kommer han förstå, att det som det talas om, är Allâh’s Ord. Så ordet ”gjorde” (Sun´) betyder att den är gjord och skapad av Allâh – Allâh gjorde den och Han gjorde alla skapelser, och är hela skapelsens Skapare – och att Han är Den som skapade den, det vill säga Han skapade Qur’ânen. Detta är Kufr i Allâh eftersom Qur’ânen är inte gjord, utan den är Allâh’s Tal. Allâh, ta´âlâ, säger,

”Och om några från Mushrikîn söker ditt beskydd, skall du ge honom skydd så att han må höra Allâh’s Ord.” (Sûrat-ut-Tawbah: 6)

Det tal som Mushrikûn, och andra än Mushrikûn, hörde från Allâh’s sändebud, sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam, är denna Qur’ânen – det som förekommer mellan en Mushaf’s två omslag. Så att säga att Qur’ânen är gjord av Allâh är ett väldigt fel och vilseledande för människorna.

Och han säger att Mûsâ är ett exempel på en lättretlig och känslomässig man? Vilken Mûsâ? Han som Allâh talade direkt med? Ett av sändebuden, ett av de högst uppsatta sändebuden från Ulûl-ul-´Adhm? Att tala illa om dem är Kufr och avvikelse. Den som talar dåligt om en enda profet, talar dåligt om alla profeter och har gjort Kufr…detta är lekmannens tal som varken värdesätter Allâh, Allâh’s sändebud eller Allâh’s böcker. Om detta tal förekommer i böcker, skall den frågande – efter att ha avslutat dessa frågor som hänvisar till djävulska saker – nämna den boken till oss så att vi kan varna för den. Detta var den andra frågan. Läs upp nästa…

Den andra frågan bland frågorna om dessa oförskämda yttranden är: Han säger att personen håller fast vid Wahdat-ul-Wujûd. Vet ni vad Wahdat-ul-Wujûd är för något? Om alla de människor var Tulâb-ul-´Ilm (sökande efter kunskap), hade vi inte behövt förklara Wahdat-ul-Wujûd. Men detta ljud (d v s mikrofonen) må nå de som inte känner till betydelsen av Wahdat-ul-Wujûd, så vi måste förklara betydelsen av Wahdat-ul-Wujûd. Betydelsen av Wahdat-ul-Wujûd är att allting som existerar är en och samma sak. Detta var Ibn ´Arabî at-Tâ´î’s – inte den välkända Ibn ´Arabî som, in shâ’ Allâh, var från Ahl-us-Sunnah och från Mâlikiyyah’s ´ulamâ’, utan Ibn ´Arabî den onde – ´Aqîdah, den förnekade nollan, som kom med en Kufr som inte ens Quraysh’s Kuffâr kom med, eftersom han kallade sig själv för Allâh – vilket sades av Shaykh-ul-Islâm – en och samma, och att hela skapelsen är en enda sak. Skaparen och skapelsen är samma sak – detta är Wahdat-ul-Wujûd. Den som tror på Wahdat-ul-Wujûd är en avfälling, även om han klär sig i sin flytande dräkt.

Och den frågande nämnde också att författaren kommer med anklagelser mot ´Uthmân, radhiyâ Allâhu ´anh, så kanske har han Shî´ah’s gift – och detta är en lindrigare sjukdom jämfört med det som nämndes innan och det som annars är känt från honom. Han har nämnt författaren och bokens namn och den frågande säger att han attackerar ´Uthmân flera gånger i sin bok ”al-´Adâlah al-Ijtimâ´îyyah”*.

*(sid. 141, 142, 155, 160, 161, 163, 172-176, 9:de upplagan, 1403H, Dâr-ush-Shurûq)

(Frågor och Svar i profetens, sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam, moské, 22/6/1404H)

Imâmen, rahimahullâh, sade också,

”Sayyid Qutb’s bok ”adh-Dhilâl” är en Tafsîr som varken är en Tafsîr baserad på berättelser eller språket, utan det är en komposition bestående av förvirrade blandningar av Ash´ariyyah’s, Wahdat-ul-Wujûd’s och Sûfiyyah’s idéer, och han var utan tvivel en Ash´arî. Så jag råder mindre Tulâb-ul-´Ilm att inte läsa boken ”adh-Dhilâl”, på samma sätt som jag råder de större Tulâb-ul-´Ilm att läsa den, för att klargöra åt de mindre Tulâb-ul-´Ilm meningslösheten som den består av – som ett råd till dem.”

[ index ]