Har ingenting med Djihâd att göra

Talare: Shaykh Sultân bin ´Abdir-Rahmân al-´Îd
Källa: Kassettbandet ”Laysa min al-Djihâd fî Shayy’”
(Fredagsbön i Masdjid Khâlid bin al-Wâlid, Riyâdh)

Den första predikan

Lov och pris tillkommer Allâh som sade:

”Tag inte en annans liv som Allâh har förbjudit, annat än i rättfärdigt syfte. Om någon dödas med orätt, ger Vi den som för hans talan bemyndigande; men denne skall inte gå för långt vad vedergällningen beträffar. Sannerligen har han [som har dödats] redan fått hjälp.” [1]

Jag vittnar att det inte finns någon sann gud utom Allâh, ingen medhjälpare har Han, och jag vittnar att Muhammad är Hans tjänare och sändebud. Må Allâhs frid och välsignelse vara med honom, hans familj och hans följeslagare.

Vidare:

Sannerligen är Islâm religionen Allâh velat ge oss som tro och sänt Sitt sändebud Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) med. Säkerligen är denna religion trovärdighetens och ärlighetens religion. Islâm är rättvisans och uppriktighetens religion. Allâh (djalla wa ´alâ) säger:

”Och håll vad ni lovar; ni kommer att ställas till svar för [era] löften.” [2]

Tillika sade vår Herre (subhânahu wa ta´âlâ):

”Troende, försök inte föra Allâh och Hans sändebud bakom ljuset och svik inte med vett och vilja de förtroenden som ni får ta emot.” [3]

Likaså säger Han (djalla djalâluh):

”Troende, slå vakt om rätten och rättvisan som Allâhs vittnen, även om det skulle vara till skada för er själva eller era föräldrar och nära anförvanter.” [4]

Islâm påbjuder nobla karaktärer och rättvisa uppföranden. Islâm bestrider bedrägeri, svekfullhet, orättvisa, lögn och upplösning av släktband. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Håll er borta från orättvisan, för sannerligen är orättvisan mörker på Domedagen.”

Tillika sade Allâhs utvalde profet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Den som skär kommer inte att få träda in i paradiset.”

Det vill säga den som skär släktbanden.

Islâms samfund! Sannerligen hör uppfyllande av sina löften till Islâms förträffliga drag, något Allâh manar och uppmuntrar till. Och säkerligen hör bedrägeri och svek till de fördömda dragen som förbjudits. Helt visst hör att man utan rätt dödar en själ som Allâh har förklarat förbjudet att tagas till de värsta typerna av bedrägeri. Det är inte bara de troende som har förbjudna själar att tagas, utan de själar Allâh har förbjudit att tagas är fyra:

Den första: En Muslims liv.

Den andra: En ickemuslims liv som lever under Muslimernas beskydd [Dhimmî].

Den tredje: En ickemuslims liv som ingår pakt med Muslimerna [Mu´âhad].

Den fjärde: En ickemuslims liv som blivit lovad trygghet och säkerhet [Musta’man].

Alla dessa själar är respekterade i Islâm.

Vad gäller en Muslims liv, är det klart och tydligt att hans liv inte får tagas, något som nödvändigtvis känns till inom Islâm. Den som manifesterar Islâm får sitt liv förbjudet att tagas, oavsett vilken synd han än begår, så länge inte Qur’ânen och Sunnahn säger att handlingen förtjänar avrättning. Allâh (djalla wa ´alâ) sade:

”För den som avsiktligen dödar en troende är straffet helvetet, och där skall han förbli till evig tid. Han skall drabbas av Allâhs vrede och Allâh skall fördöma honom och utlämna honom åt det svåraste lidande.” [5]

Vår Herre (subhânahu wa ta´âlâ) säger:

”Och de anropar aldrig en gudom vid sidan av Allâh och de berövar aldrig en människa livet, som Allâh har förbjudit, annat än i rättfärdigt syfte, och de avhåller sig från otukt. Den som gör detta skall få sona med en exemplarisk bestraffning [och] på Uppståndelsens dag skall hans straff fördubblas och han skall gå bort med skammen för att lida detta straff i evighet.” [6]

Vad beträffar den som man har gått i avtal med, sade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Den som dödar en person man har slutit avtal med, skall inte få känna på paradisets doft.”

Rapporterad av Imâm al-Bukhârî i hans ”Sahîh”.

Vad gäller den som lever under Muslimernas beskydd och har lovats trygghet och säkerhet, sade Allâh (djalla wa ´alâ) i Sin Bok:

”Om någon bland avgudadyrkarna söker skydd hos dig, ge honom då ditt beskydd, så att han får höra Allâhs Ord; för honom sedan till en plats där han är i trygghet.” [7]

Det vill säga att du skyddar honom till dess att han tryggt återförs till sin hemort.

Byggt på detta inser vi felet i de sprängattentat som ägde rum i de två Heliga Moskéernas huvudstad. De ägde rum på en trygg plats bland oskyldiga människor. Det brotten medförde var döda människor och blodgjutelse av oskyldiga och skyddade liv. Mer än tvåhundra människor dödades och skadades. Bland offren fanns Muslimer, barn, åldringar och ungdomar. Likaså förstördes egendomar och många bostäder. Tveklöst fördöms dessa illdåd av Sharî´ahn, förståndet och den naturliga läggningen.

Vad beträffar Sharî´ahn, har texter ur Qur’ânen och Sunnahn redan angivits. De säger klart och tydligt att man respekterar Muslimerna och de ickemuslimer som blivit lovade pakt, säkerhet och lever under Muslimernas beskydd. Att handla respektfullt mot dem hör till Islâms goda drag. Å andra sidan fordrar inte detta alls att man älskar dem. Sannerligen handlar det om att uppfylla sina löften och löften är något människan kommer att ansvara för.

Vad berör förståndet, avvisas dessa illdåd likaså av det. En människa med ett sunt förnuft tar sig inte an förbjudna handlingar eftersom han känner till dess bittra konsekvenser i detta liv och i livet efter detta. Det råder inga tvivel om att dessa vidriga handlingar inte har något gott i sig. Faktum är att de medför dåliga konsekvenser, något som snart kommer att nämnas.

Angående den naturliga läggningen, avvisas dessa handlingar även av den. En sund läggning hatar och föraktar att man orättvist och oförtjänat ger sig på skapelser. Vilken synd har Muslimerna som drabbades av dessa illdåd gjort för att förtjäna dem? Vilken synd har de ickemuslimer som ingått avtal med oss och blivit lovade säkerhet gjort för att förtjäna dem? Vilken synd har barn, gamla och handlingsförlamade gjort för att förtjäna dem? Sannerligen är detta en fördömd handling, avvikande läggning och resultatet av den mission olika Hizbiyyah-sekter manar till och är på väg mot de två Heliga Moskéernas land.

En del av våra ungdomar har avvikit från Salafî-Da´wahn, den Da´wah deras Imâm och Mudjaddid Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb var upprättad på, och slutit sig till aktivistgrupper grundade på Bid´ah, Takfîr och hat mot Ahl-us-Sunnah och Salafiyyûn, både bland makthavarna och medborgarna. Allâhu Akbar! Hur lika är inte natt och kväll? Ahl-ul-Bid´a wal-Ahwâ’ brukade kalla vår Salafî-Da´wah för ”Wahhâbiyyah”. Därefter ändrade de kurs och rekryterade våra ungdomar för att göra Takfîr på vårt land och våra makthavare. De försöker komma Allâh närmare genom att utföra sprängdåd i de två Heliga Moskéernas land. De talar illa om våra lärda och kallar dem för nya binamn, precis som deras företrädare gjorde. De gör detta för att locka folket från dem. De kallar dem för ”Bâziyyah”, ”´Uthaymîniyyah”, ”Madkhaliyyah”, ”Djâmiyyah”, ”Agenter som inte förstår sig på dagens verklighet” och liknande öknamn.

Vid Allâh, sannerligen är detta en prövning. Det är en prövning att ungdomarna ger sig på Ahl-us-Sunnahs lärda för att därefter ta från personer som manar till kaos och inte vet vad som kommer ut ur deras huvuden.

Angående dessa sprängattentat och konsekvenserna de medför, är de många och några av dem är följande:

Den första – De innebär olydnad mot Allâh och Hans sändebud Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), vanvårdande av Allâhs helgd, att Allâhs, änglarnas och samtliga människors vrede och förbannelse drabbar en och att den som utför dem avvisas samtliga handlingar.

Den andra – De innebär att Islâm fördunklas. Sannerligen kommer denna religions fiender utnyttja dessa illdåd för att tala illa om Islâm och locka människorna från den, trots att Islâm inte har något med dem att göra. Islâms drag är trovärdighet, rättfärdighet och uppfyllelse av löften. Islâm varnar för dessa orättvisor och vrångheter på det strängaste och strävaste sättet.

Den tredje – Dessa vidriga illdåd fordrar och leder till kaos i detta land som skall vara världens starkaste land inom säkerhet och trygghet, ty här finns Allâhs Heliga Hus. Allâh har gjort det till en samlingsplats och fristad för människorna. Likaså förekommer däri Ka´bah som Allâh har låtit vara ett stöd för människorna. Med den uppnår de religiösa och världsliga ändamål. Allâh (djalla djalâluh) sade:

”Allâh har låtit uppföra Ka´bah som ett stöd för människorna.” [8]

Det är allmänt känt att det enda sättet människorna kan komma till detta Hus, är via detta land, oavsett väderstreck eller riktning. Allâh är tillräcklig för oss mot dem som försöker skaka om de två Heliga Moskéernas land!

Den fjärde – Dessa gärningar har lett till att människor dött och egendomar ödelagts. Tillika orsakade de att skyddade människor skrämdes, jagades upp och skärrades. Detta har människorna sett på TV. Vid Allâh, sannerligen sörjer hjärtan och ögonen gråter när de ser hur barn och gamla dras upp ur ruinerna. Vissa har skadats med ögon- och huvudskador medan andra fått sina armar och ben amputerade. Deras ögon söker efter någon som skall besöka dem. Hjälplösa kan de varken hindra det som hänt eller förebygga det som kanske kommer att hända. Är det någon som godkänner eller behagas av detta?

Jag svär vid Allâh att vi inte vet vad de vill uppnå med dessa handlingar. Är det välgång de vill uppnå? Välgång uppnås inte på detta sätt och inte heller leder synd till något gott. Aldrig någonsin har förbjudna tillvägagångssätt varit en väg till välgång. Hederliga och ärliga människor säger att Saudiarabien är det bästa Muslimska landet pga. att det styr enligt Allâhs uppenbarelse och undviker avvikande frågor och dåliga karaktärer. I vårt land förekommer inga gravar som det cirkuleras runt och dyrkas – och lov och pris tillkommer Allâh. I vårt land säljs inte alkohol. I vårt land förekommer inga kyrkor i vilka andra än Allâh (´azza wa djall) dyrkas. Mycket av det dåliga som förekommer i andra Muslimska länder finns inte här. Utöver det är landet byggt på säkerhet, rättvisa och enighet.

”Troende, frukta Allâh och tänk på vad ni sänder framför er, var och en, till morgondagen! Frukta Allâh. Sannerligen är Han väl underrättad om vad ni gör.” [9]

Jag säger det ni hör och ber Allâh om förlåtelse för er och för resten av de troende; be därför Honom om förlåtelse. Sannerligen är Han den Förlåtande, den Nådige.

Den andra predikan

Lov och pris tillkommer Allâh, skapelsernas Herre, och fientligheter upphör mot alla utom de orättfärdiga. Jag vittnar att det inte finns någon sann gud utom Allâh, ingen medhjälpare har Han, och att Muhammad är Hans tjänare och sändebud. Må Allâhs frid och välsignelse vara med honom, hans familj och hans följeslagare.

Vidare:

Till anledningarna varför dessa skamlösa gärningar utfördes, hör att Djihâd tillskrivits obehöriga saker och ting. Djihâd är rättfärdighet, spridande av Islâm och rättvisa och har på så sätt ingenting med dessa illdåd att göra.

Djihâd för Allâhs sak har ingenting att göra med kidnappningar, sprängattentat och avrättningar. Allâh (djalla wa ´alâ) sade:

”De som kämpar mot Allâh och Hans sändebud och vars strävan det är att störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv skall utan förskoning dödas eller korsfästas eller få hand och fot på motsatta sidor avhuggna eller landsförvisas. Denna förnedring skall de få utstå i detta liv och i det kommande livet skall de få utstå ett outsägligt lidande.” [10]

Det har kommit ett klargörande från styrelsen ”Kibâr-ul-´Ulamâ’” i Saudiarabien kring dessa sprängattentat som lyder på följande sätt:

”De sprängattentat som ägde rum i stadsdelen ´Ulayyah i Riyâdh och som ledde till att liv släcktes, människor skadades, skyddade jagades upp och skrämde resenärer, gör att styrelsen anser detta angrepp vara en synd, ett vidrigt brott, bedrägeri och ett svekfullt förfarande. Det medför att liv, egendomar, säkerhet och trygghet kränks. Endast en brottslig människa gör en liknande handling.”

Likaså klargjorde styrelsen ”Kibâr-ul-´Ulamâ’” för omvärlden att de sprängattentat som ägde rum i Khubar inte har någonting med Islâm att göra. Så här är fallet med samtliga Muslimer som tror på Allâh och den Yttersta dagen. Dessa handlingar härrör endast från en person med en avvikande ideologi och villfaren troslära. Därför skall varken Islâm eller vägledda Muslimer som håller sig till Islâms vägledning stå för hans handling. Dessa handlingar är hämtade från fördärv och brott som Sharî´ahn och den naturliga läggningen fördömer. Shaykh Ibn ´Uthaymîn sade angående sprängattentaten i Khubar:

”Dessa handlingar tillfredställer inga förnuftiga människor, för att inte tala om troende, ty de motsätter sig Boken och Sunnahn och påverkar Islâm negativt både inrikes och utrikes. Därför anses detta brott höra till de grövsta. Men med Allâhs kraft kommer de orättvisa aldrig att lyckas. De kommer, om Allâh vill, ställas inför rätta och få det de förtjänar. Det är obligatoriskt för studenterna att klargöra att denna vidriga metodik är Khawâridjs metodik.”

Djihâd för Allâhs sak har ingenting att göra med att döda ickemuslimer man har avtal med och som blivit lovade säkerhet. Detta hör inte bara till de handlingar Allâh förbjudit, utan även till de allvarligaste synderna och bedrägerierna. Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”På Domedagen kommer varje bedragare att få en fana som han kommer att kännas igen med och det kommer att sägas: ’Detta är den och den personens bedrägeri’.” [11]

´Allâmah Ibn Bâz (rahimahullâh) sade:

”Det är inte tillåtet att döda en ickemuslim som blivit lovad säkerhet och som går in i ett land tryggt och säkert. Inte heller är det tillåtet att ofreda och angripa honom.”

Djihâd för Allâhs sak har ingenting att göra med att döda människor genom självmordsattentat. ´Allâmah Ibn Bâz (rahimahullâh) sade:

”Vi har flera gånger sagt att det inte är tillåtet, ty det innebär att döda en själ. Allâh (djalla wa ´alâ) säger:

”Döda inte er själva.” [12]

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som dödar sig själv med något, kommer att straffas med det på Domedagen.””

´Allâmah al-Albânî sade:

”Inga av dagens självmordsattentat är föreskrivna och likaså är de alla förbjudna.

Denna typ av handling kan höra till den typ som får dess utövare att till evig tid vistas i elden och den kan höra till den typ som inte får honom att stanna där för alltid. Men att denna person utför denna handling i Allâhs Namn och för att skydda sitt folk och sitt hem, anses detta självmordsattentat inte ha något med Islâm att göra över huvudtaget.”

Tillika sade Shaykh Ibn ´Uthaymîn:

”De självmordsattentat vissa människor utför då de sätter på sig sprängmedel och beger sig till ickemuslimerna för att spränga sig själva då de väl kommer fram till dem, räknas som självmord – och skydd sökes hos Allâh.”

Detta är Fatâwâ från världens tre lärda; Ibn Bâz, al-Albânî och Ibn ´Uthaymîn. Tar man då någon annans utlåtande?

Djihâd för Allâhs sak har ingenting att göra med att göra uppror mot makthavarna och döda säkerhetsmän. Faktum är att detta hör till de allvarligaste synderna. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som tar ut vapen mot oss hör inte till oss.” [13]

När det sades till ´Allâmah Ibn Bâz (ghafarallâhu lah): ’Djamâ´ah Islâmiyyah hävdar att ni stödjer deras handlingar att döda poliser och att allmänt ta till sig vapen. Är detta sant och vad är domen för deras handlingar?’ sade han:

”Om någon i Algeriet säger att jag sagt att de skall döda poliserna eller använda sig utav vapen då de kallar till Islâm, så är det fel, fel. Det är inte sant. Faktum är att det är lögn. Da´wah går till på ett fint sätt. Vad gäller Da´wah som går ut på att avrätta folk och döda, hör det varken till profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) eller hans Sahâbahs Sunnah.”

Djihâd för Allâhs sak har ingenting att göra med hemliga och underjordiska organisationer. Sannerligen hör det till Ahl-ul-Bid´ahs sätt att göra Da´wah på. Det är de som hemlighåller och döljer sin Da´wah. ´Umar bin ´Abdil-´Azîz (rahimahullâh) sade:

”Om du ser ett folk ha hemliga konversationer om religionen och hålla sig borta från allmänheten, skall du veta att de grundar en villfarelse.”

Islâms ungdomar! Håll er borta från hemliga möten, dolda organisationer, tvetydiga övningar och kassettband som manar till kaos och uppror. Håll er borta från dem även om de utförs i Da´wahns namn.

Djihâd för Allâhs sak har ingenting att göra med att gå ut i Djihâd utan ledarens tillstånd. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Sannerligen är ledaren en sköld; det strids och tas till skydd bakom honom.”

Imâm Ahmad (rahimahullâh) sade i ”Usûl-us-Sunnah”:

”Strid med makthavarna pågår fram till Domedagen. Han lämnas inte, vare sig han är from eller syndig.”

Abû Dâwûd sade:

”Jag sade till Ahmad: ’Om en makthavare säger: ’Ingen skall gå ut och strida.’?’ Då sade han: ’Då skall ingen gå ut och strida’.”

Djihâd för Allâhs sak har ingenting att göra med att vara olydig mot föräldrarna. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Gå tillbaka till dem och fråga dem om tillstånd. Strid om de ger dig tillstånd. Annars får du lyda dem.” [14]

I ”al-Musannaf” rapporteras det att en man kom till Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) och sade:

”Jag vill gå ut i strid men mina föräldrar förbjuder mig.”

Då sade Ibn ´Abbâs:

”Lyd dina föräldrar och stanna. Sannerligen kommer romarna hitta någon annan än dig att kriga mot.”

Djihâd för Allâhs sak har ingenting att göra med att okunniga människor börjar prata och ge Fatâwâ om Djihâd i de lärdas ställe. Djihâd är dyrkan och de som ger Fatâwâ i denna typ av dyrkan är ingen annan än de som ger Fatâwâ i andra typer av dyrkan, som förrättandet av bönen, givandet av allmosan och vallfärden. De lärda har avvisat denna tvivelaktighet.

´Allâmah al-Albânî sade:

”Det är sant att al-Albânî, Ibn Bâz eller någon annan inte klarar av att bära vapen, men att de inte förstår sig på Djihâd-relaterade frågor? Vad är det för struntprat? Det är Djävulen som förskönar deras domslut vilka motstrider Boken och Sunnahn.”

Allâhs tjänare, dyrka Allâh och tala inte om Allâhs religion utan kunskap. Allâh (ta´âlâ) säger:

”Låt därför ingen osanning komma över era läppar då ni talar om det ena lovligt och det andra förbjudet, så att ni lögnaktigt påbördar Allâh med era egna idéer. Det kommer inte att gå dem väl i händer som lögnaktigt påbördar Allâh vad de själva finner på.” [15]

[1] 17:33.

[2] 17:34.

[3] 8:27.

[4] 4:135.

[5] 4:93.

[6] 25:68.

[7] 9:6.

[8] 5:97.

[9] 59:18.

[10] 5:33.

[11] Rapporterad av al-Bukhârî och Muslim.

[12] 4:29.

[13] Rapporterad av Muslim.

[14] Rapporterad av Abû Dâwûd och ansedd som autentisk av ´Allâmah al-Albânî.

[15] 16:116.